This study has an action research approach and is conducted as a part of an improvement process at the local school unit. The focus of the study is how the principal and the teachers at a public elementary school take an interest in the school culture and investigate how they can improve the practice while learn-ing from the process. The aim of the study is to create an understanding of the teachers’ experience of the school’s culture, and by using that as a basis, plan and conduct improvement schemes in the operations of the school. The results indicate that the theory of practice architectures enables the re-searcher to identify the sayings, doings and relating of the teachers. Moreover, the study has contributed to an understanding of what is enabled or prevented by internal and external conditions in the current process of action research and school development. The study shows that time and a common interest are central for uniting the college, which in turn is key if school development should lead to long-lasting improvement.

Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.

Studiens syfte var att undersöka relationers upplevda betydelse för lärande och utveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån begreppet relationell kompetens hos pedagoger i förhållande till tillgänglig lärmiljö och motivation. För att ta reda på hur elever såg på sin skolgång intervjuade vi sex unga vuxna i tjugoårsåldern samt sex äldre i ålder med deras vårdnadshavare för att retrospektivt undersöka hur de unga vuxna upplevde sina pedagogers undervisning och hur vårdnadshavarna upplevde densamma. Samtliga ungdomar hade varit i skolsvårigheter under sin skoltid. Vi lät informanterna berätta fritt utifrån öppna frågeställningar. Deras berättelser tolkade vi sedan och sammanställde utifrån teman. Analysen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på Martin Bubers teori om det mellanmänskliga. Vi kom fram till att pedagogers förhållningssätt och förmåga att bygga professionella relationer med elever var av betydelse för elever och deras personliga utveckling. Skolor som hade en kultur med ett öppet tillåtande klimat var relationsskapande i stort och smått med såväl elever som vårdnadshavare och samsynen och värdegrunden hos personalen var starkt förankrad och färgade hela verksamheten.

Syftet med denna studie är att förklara varför en segregerad skola läggs ner och vad som händer med elever som ofrivilligt möter en ny skolkultur. Jag vill förtydliga de politiska besluten som legat till grund för förändringen och vilka konsekvenser beslutet får för eleverna. Syftet är också att belysa vilken betydelse en annan skolkultur med ett inkluderande arbetssätt har för de elever som tvingas byta skola mitt under högstadiet.   Som kvalitativ metod för datainsamling har jag valt intervjuer med ansvariga politiker samt med ett antal elever som tvingats byta skola. Dessutom har jag gjort uppföljningar av trivselenkäter och betygsresultat för de berörda eleverna jämfört med de elever i samma årskurs som inte gått på mottagande skola under hela högstadiet.   Politikernas avsikt med att lägga ner skolan var att bryta segregationen och de sjunkande elevresultaten. Man ville också, via en omläggning av flera verksamheter, använda de nyrenoverade lokalerna bättre. Lyckades man då med sitt beslut? Resultatet visar att betygsresultaten förbättrades för de elever som bytt skola, t o m mer än för eleverna i referensgruppen. Eleverna säger att de känner sig välkomna på den nya skolan, de uppskattar framförallt lärarna och tycker att undervisningen är bättre. Men de får inte så många nya vänner och flera säger att de längtar tillbaka till sin gamla skola.   Utifrån studiens resultat kan vi dra följande slutsatser. Politikerna lyckades med sin avsikter och känner sig nöjda med beslutet flera år senare, även om man erkänner att det funnits brister i informationen. Att lägga ner en skola är både ovanligt och äventyrligt. Ur ett elevperspektiv är det inte optimalt att tvingas byta skola mitt under högstadiet. Även om det går bra för deras resultat blir den nya skolan aldrig riktigt deras. / The purpose of this study is to explain why a public high school in Växjö, Sweden, dealing with issues of segregation and falling results, closed down and what happened to the students who involuntarily had to change schools and meet a new school culture. I want to clarify the politicians’ reasons that formed the basis for the decision and the consequences of the decision for the students. The study also aims to highlight the importance of a school culture with an inclusive approach for students who are forced to change schools in the middle of high school.   As qualitative methods for data collection, I have chosen interviews with the politicians and a number of the affected students. Additionally, the students’ results and their well-being (as expressed by the students themselves in surveys) after changing schools were followed and compared to a reference group of students in the same grade who also hadn’t been attending the receiving school from the start of high school.   The politicians’ intent when deciding to close down the school was to break the segregation and the long-term trend of falling results. Moreover, they wanted to improve the usage of some newly renovated facilities through a reorganization of several activities. So, did the politicians achieve what they hoped when drafting this unusual and risky decision? In this study, I show that the affected students improved their grades, their improvement being even larger than the students in the reference group. Additionally, students expressed through the surveys that they felt welcome in the new school, that they appreciated the teachers and found the teaching in their new school better than previously. However, they also expressed troubles making new friends and some were longing to return to their old school.   My conclusions from this study are the following: The politicians succeeded with their intentions and feel satisfied with the decision several years later, although acknowledging that there had been shortcomings regarding the information they distributed to the students and their parents. From a student perspective, it is not optimal to have to change schools in the middle of high school. Even though they improved their grades after the change, they never felt completely at home in their new school.

I läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. Detta får givetvis konsekvenser för rektors arbete. Syftet med studien är att studera rektors föreställningar och strategier gällande lärares kompetensutveckling. Frågeställningarna berör de föreställningar som framträder när rektorer beskriver lärares kompetensutveckling och vilka strategier har rektor för att verkställa lärares kompetensutveckling? Diskursanalys har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer av rektorer i grundskolan har genomförts vilket också varit en totalundersökning för en kommunal huvudman. Resultatet visar att rektors föreställningar centreras kring att utveckla undervisningen i klassrummet, skolans kultur och kollegialt lärande.  För att få till en skolkultur som tar sig an kollegialt lärande behöver rektor använda sig av strategier exempelvis genom att lobba för att motivera lärarna till aktuell kompetensutveckling, men också genom att modellera och leva som man lär. Studien visar en tendens till att rektorer placerar lärares kompetensutveckling inom skolutvecklingsdiskursen. Detta får följder som att rektor behöver få till en skolkultur som möjliggör kollegialt lärande för skolutveckling. / The curriculum in Sweden states that the principal has a special responsibility for ensuring that teachers receive the competence development required for them to be able to carry out their assignment in a professional manner. This of course has consequences for the principal’s work. The purpose of the study is to study the principal's conceptions and strategies regarding teacher competence development. The questions are which perceptions emerge when principals describe teachers' competence development and which strategies does the principal have to implement teacher competence development? Discourse analysis has been used as a theoretical and methodological framework. Six interviews of principals in compulsory school have been conducted, which has also been a total survey for a municipality. The result shows that the principal's conceptions are centred on developing the teaching in the classroom, the school's culture and professional learning. In order to get a school culture that takes on collegial collaboration, the principal needs to use strategies, for example by lobbying to motivate the teachers to upcoming competence development, but also by modelling and practice what is preached. The study suggests that principals recognize teacher competence development as part of a school development discourse. Consequently, a school culture allowing professional learning, needs to be established.

The purpose of the present study is to describe adult second language learners’ experiences of mathematics learning from a past and contemporary perspective. What experiences in mathematics do they bring? What does it mean to learn Mathematics through their new language? The study is based on life-world narratives from five second language students with another native language than Swedish. Today they all study at a Swedish folk high school, at upper secondary level and they have previously studied at this level in Mathematics.   The result shows that the meeting with the Swedish school and folk high school context is confusing. They face a new school culture with quite different normative rules and it is unclear to them how to behave as good students in this context. They are positive about the response from teachers which is much unlike their previously experiences. The teachers are competent tutors, supportive, listening, encouraging, friendly, authorities without being iron handed.   The multilingual students in this study describe that the new language is of secondary importance in mathematics learning. Everyone starts off  in year one at upper secondary level and sees mathematics the first period as a refresher. Mathematic studies are, during this period, used to consolidate the mathematical concepts in the new language. All change automatically to their native or previous school language when working with mathematical tasks. There are basic mathematical  concepts learned and automated, it is too cognitively demanding to use the Swedish language. They are critical of how Mathematics is taught, a lot of individual work and pace and says that briefings and discussions are more effective, a teacher led approach that they are familiar with.