Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform där syftet är att lindra psykiskt, fysiskt och socialt lidande. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap för att hjälpa patienter och anhöriga. Patienter och anhöriga uttrycker ha behov av god kommunikation i den palliativa vården. Att sjuksköterskor är välkommande och kan arbeta personcentrerat beskrivs väsenligt för en god vård. Syfte: syftet var att göra en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av att vårda palliativt. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes. Totalt analyserades 11 vetenskapliga artiklar där åtta var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskorna har både positiva och negativa erfarenheter inom palliativ vård. Sjuksköterskorna erfor ett behov av ett fungerande samarbetande team där kommunikationen var centrakt. Stöd från arbetsgivare var väsenligt för en fungerande vård.  Sjuksköterskorna erfor betydelsen av delaktighet och kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Kunskap beskrevs bristfällande av sjuksköterskorna och ytterligare undervisning där palliativ vård tilläggs i grundutbildningen behövs. Slutsats: Sjuksköterskor har ett stort behov att skapa en fungerande palliativ vård för att på så sätt uppfylla patienters värderingar och önskningar. Genom en god kommunikation och samarbete kan en god kvalité särkerställas i vården.

Studiens syfte var att undersöka relationers upplevda betydelse för lärande och utveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån begreppet relationell kompetens hos pedagoger i förhållande till tillgänglig lärmiljö och motivation. För att ta reda på hur elever såg på sin skolgång intervjuade vi sex unga vuxna i tjugoårsåldern samt sex äldre i ålder med deras vårdnadshavare för att retrospektivt undersöka hur de unga vuxna upplevde sina pedagogers undervisning och hur vårdnadshavarna upplevde densamma. Samtliga ungdomar hade varit i skolsvårigheter under sin skoltid. Vi lät informanterna berätta fritt utifrån öppna frågeställningar. Deras berättelser tolkade vi sedan och sammanställde utifrån teman. Analysen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på Martin Bubers teori om det mellanmänskliga. Vi kom fram till att pedagogers förhållningssätt och förmåga att bygga professionella relationer med elever var av betydelse för elever och deras personliga utveckling. Skolor som hade en kultur med ett öppet tillåtande klimat var relationsskapande i stort och smått med såväl elever som vårdnadshavare och samsynen och värdegrunden hos personalen var starkt förankrad och färgade hela verksamheten.