Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs. hur de uttrycks, sprids och efterlevs? Hur upplever elever vad som värderas högt och förväntas av dem? Som teoretiskt ramverk använder jag mig av symbolisk interaktionism och i synnerhet begreppet den generaliserade andra. Perspektivet är processinriktat i och med att det intresserar sig för social aktivitet och språklig kommunikation. De olika förhandlings- och läroprocesser som äger rum mellan människor står i centrum för analysen och genom denna teori tolkar jag mitt material. Syftet fullgörs genom en fallstudie på en gymnasieskola (X) i en medelstor svensk stad. Metoden för datainsamling är fokusgrupper med gymnasieelever inriktade på deras uppfattning av sin skolas kultur och de praktiska yttringarna av densamma. Totalt har tolv elever intervjuats, fyra från respektive årskurs. Materialet har sedan transkriberats och tematiserats. Resultatet tolkas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Materialet presenteras utifrån olika teman som framkommit under intervjuerna baserat på mina frågor och elevernas resonemang. Eleverna diskuterar motivering av skolval, skillnad mot tidigare skolerfarenheter, positionering gentemot andra skolor, oskrivna regler på skolan samt normer kring betyg, klädsel och beteende. Resultatet visar flera viktiga aspekter i hur eleverna beskriver sin skolas kultur. Det illustrerar tydligt att kultur är närvarande och definierar elevernas skolvardag samt hur de förhandlar fram och bekräftar normer, attityder och värderingar. Sammantaget visar detta att förväntningar och normer inom elevers skolkultur är sociala fenomen och ofta väldigt laddade. / The essay is about senior high school students' perception of their school culture. I'm interested in pupils' understanding and interpretation of the active informal system of rules at their school, the norms and values ​​that are evident and how these are manifested. The purpose of this paper is to examine how senior high school students describe their school's culture. My research questions are: How do students describe their school's culture and what aspects of it do they highlight as being important? How do they view the school's standards, ie how are these expressed, disseminated and implemented? How do students find out what is expected of them?As a theoretical framework I use symbolic interactionism and in particular the concept of the generalized others. The perspective is aimed at the process in which social activities and linguistic communication takes place in. The various negotiations and learning processes that take place between people is at the center of analysis and by this theory, I interpret my material . The purpose is fulfilled through a case study at a high school (named X) in a medium-sized Swedish city . The method of data collection is focus groups in which senior high school students expressed their perceptions of their school culture and the practical manifestations of the same. A total of twelve students were interviewed, four from each grade. The material was then transcribed and thematized. The results are interpreted in a symbolic interactionist perspective.The result is presented in different themes that emerged during the interviews based on my questions and the students' reasoning. Students discuss the motif of school choice, differences from previous school experiences, positioning against other schools, unwritten rules of the school, and standards of grades, how to dress and behave. The results show several important aspects in how students describe their school's culture. It clearly illustrates that culture is present and defines students' every day and how they negotiate and confirm the norms, attitudes and values. This shows that expectations and norms in pupils' school culture are social phenomena and often complex.

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening. Teorierna ses som komplementära genom sina universella anspråk och diskussionen mynnar slutligen ut i begreppet socialitetsperspektiv utifrån en social differentiering av den generaliserade andra. Tyngdpunkten ligger här på subjektet som aktör och tanken är att var gång ett socialt perspektiv intas inom ramen för den generaliserade andra så görs det alltid utifrån någon av socialitetsformerna som var och en dessutom antas utgöra perspektivets gräns och variation. Inom ramen för en mellanmänsklig kontext antas därför alltid subjektet uppfatta ett objekt utifrån en bestämd mental social position, ett bestämt socialitetsperspektiv, i social handling och att individens sociala jag fyller en avgörande funktion i en sådan kontextbunden perception. Perspektivframträdandet diskuteras slutligen med grund i Montgomerys perspektivansats och Joop van der Pligts tre attributionsteoretiska slutsatser om hur interna och externa orsaksfaktorer kan korrelera med deskriptiva och evaluativa aspekter i en social kontext. Resonemanget pekar på så vis ut specifika tendenser till att ett visst perspektiv intas till förmån för ett annat beroende på interna och externa orsaker i ett mellanmänskligt sammanhang.