Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser på hälsa i ämnet idrott och hälsa. De frågor som arbetet bygger på är följande: - Hur ser eleverna att hälsa kommer till uttryck i undervisningen i ämnet idrott och hälsa? - Vad skulle eleverna vilja lära sig mer om i undervisningen om hälsa i ämnet idrott och hälsa? - Vad är hälsa, enligt eleverna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en skola belägen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i åk 9.  Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osäkerhet kring vad hälsa i ämnet idrott och hälsa är. Trots att eleverna har haft samma lärare i ämnet under de senaste tre åren så är eleverna oeniga vad gäller vilka moment som inkluderar hälsa i ämnet idrott och hälsa. Det framgick också tydligt att eleverna saknar en förståelse för varför de utför de aktiviteter och moment som de gör. Då eleverna gavs möjligheten att själva föreslå undervisningsform för att lära sig mer om hälsa, föreslog de temadagar, gruppövningar, teoretiska genomgångar samt prov. Den bild som trätt fram är därför en syn på idrott och hälsa som två skilda saker där idrott står för det praktiska och hälsa för det teoretiska. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011

Sammanfattning Den här uppsatsen är skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: skiljer sig elevernas uppfattningar inom ämnet beroende på om de går ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkätundersökning som totalt 127 elever från 3 gymnasieskolor i Gävleborgs län fyllt i har jag fått fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever från yrkesförberedande program är mer för en bedömning av ordning och uppförande än elever från studieförberedande program.     De har den gemensamma åsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument. Gymnasielevers attityder kring ämnet ordning och uppförande var överlag positivt men elever från båda programmen uttryckte sin oro för att det skulle påverka relationen mellan elever och lärare så som fjäsk från eleverna och missbruk från lärarnas sida.

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd.Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande.I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa!I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. Vårt syfte är också att verifiera tänkbara skillnader mellan de båda skolorna som ingår i undersökningen.Materialet består av en enkätundersökning genomförd av 100 elever i år nio från den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen är centrala och anser framför allt att det är viktigt vilka betyg de får för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Många skulle anstränga sig mer för att få högre betyg om läraren gav tydliga instruktioner. De flesta av eleverna har angivit att läraren och tiden avgör hur de presterar. Majoriteten av de som har planer efter grundskolan anser att prestationen i skolan har betydelse för deras framtida yrkes- och gymnasieval. Generella skillnader i resultatet framkommer inte, dock finns smärre skillnader mellan kön/skolor i enstaka fall.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11. 1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga? 2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation? 3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet? Metod Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län. Resultat Samtliga deltagare angav att de kan simma. 89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga. Slutsats Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga. / Aim The purpose of this study is to examine swimming ability for students in grades 6 and to compare pupils’ estimated and actual swimming ability based on knowledge requirement for swimming in Lgr11. 1. What percentage of the pupils estimate themselves as swimmers? 2. What percentage of the pupils are swimmers according to the observation? 3. Are the pupils’ estimated swimming ability in line with their actual ability to swim? Method The study intended to investigate both estimated and actual swimming ability. Therefore, two different methods were used, a survey and an observation of a swimming test. The survey and observation were carried out at one time, and were based on the knowledge requirement for swimming in the Swedish curriculum Lgr11. The survey measured the pupils’ estimated swimming ability and the test measured the pupils’ actual ability to swim. The comparison between estimated and actual swum distance was conducted with a paired t-test and the comparison between estimated and actual swimming ability was conducted with a Chi2 test. The sample consisted of 102 students in elementary schools 6th grade from two schools in Stockholm County. Results All participants stated that they can swim. 89.6% of the students could be considered as swimmers based on the estimation and 97% of the students could be considered as swimmers based on the swimming test. There was no significant difference between the pupils estimated and their actually completed distance. There was no significant difference between the pupils estimated and their actual swimming ability, however, there was a tendency that the pupils underestimated their ability. Conclusions The conclusions are that the survey results for the proportion of swimmers students (97%) agree well with the results from the Skolverkets (2014) recent report (95.4%), and that students tend to underestimate their swimming ability.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnitsett behov av differentiering, det vill säga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsättningar för lärande. En form av differentiering som är vida omdiskuterat i dagens skola är nivågruppering.Vi har gjort en komparativ enkätundersökning med syftet att fånga elevers inställningtill nivågruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig åt mellan deolika nivågrupperna. Vi har även undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling påverkas av nivågrupperingen samt om eleverna är intresserade av nivågruppering i andra ämnen än matematik. Undersökningen har gjorts på en skola i centrala Malmö där elever från årskurs 9 har deltagit i studien och där eleverna på skolan är nivågrupperade i matematik.Våra resultat och nivågruppering som begrepp har tolkats utifrån Vygotskijs teori omden närmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv.Av resultaten framkommer det att mer än 85 procent av eleverna på skolan är positivatill nivågruppering utan några större skillnader mellan grupperna. De främsta orsakerna till att eleverna är positiva är att de delas in i mindre grupper, där de får mer individuell tid med läraren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivå. Det framkom även att mer än 60 procent av eleverna inte ansåg att deraskunskapsutveckling skulle gynnas av en förändrad gruppindelning. Resultaten visardock överlag att nivågruppering inte är önskvärd i andra ämnen.

Lärarens bedömning av elevernas förmågor är en stor del av arbetet i den svenska skolan. I den nya läroplanen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet finns fokus på att formativt bedömningsarbete ska vara gällande. Idag finns mycket liten forskning kring hur lärare faktiskt arbetar med bedömning, samt hur elever uppfattar bedömningen. I detta arbete intervjuas fem lärare kring arbetet med formativ bedömning genom lärande bedömning. Jag tar avstamp i frågeställningar kring om mål, kunskapskrav och förväntningar blir tydligare för eleverna då läraren uppger sig arbeta med lärande bedömning, samt om dessa elever uppfattar att de i större utsträckning är hjälpta av bedömningen som läraren gör. Av fem intervjuade lärare bedöms en arbeta med lärande bedömning, tre i viss utsträckning, samt en inte. Elevernas upplevelse av denna bedömning undersöks genom enkätundersökningar. Ingen skillnad kan ses i elevernas uppfattningar kring bedömningen, i relation till i vilken utsträckning läraren arbetar med lärande bedömning. Resultaten i studien diskuteras bland annat utifrån elevernas tidigare bedömningsvanor, bedömningsarbetets struktur, samt studier som visar att lärares upplevelser av det egna bedömningsarbetet ibland skiljer sig ifrån det utförda arbetet. Mer forskning behövs i området för att nyanserat och rättvist dra slutsatser kring elevers uppfattningar av formativ bedömning.

Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program. Svaren jag fick blev till åtta teman: Lyssna på eleverna, den roliga och sociala läraren, förklara, hjälpa, ämneskunskap och engagemang, variation, motivation samt lärarens ledarskap. Resultatet stämde väl överens på många punkter med forskning jag jämfört med; såväl Hattie (2009) som Nordenbo mfl. (2008) även om jag också fann en del skillnader. Främsta skillnaden jag fann handlade om att läraren ska ha humor och vara social enligt min undersökning medan forskning jag studerat inte lyft fram det.

Vi valde att göra en kvalitativ studie med 15 elevintervjuer för att få fördjupad kunskap om och förståelse av elevers upplevelser och erfarenheter av matematik och att inte nå kunskapskraven i ämnet samt vad de anser om sitt deltagande under lektioner och hur det inverkat på svårigheterna. Resultatet visar att avsaknad av drivkraft är centralt och eleverna anser att det är de själva som är orsaken till att de inte når kunskapskraven. Även elevernas självbild och motivation är viktiga för att förstå elevernas upplevelser av skolmatematiken, visar studien. Elevernas beskrivningar av undvikande beteenden kan tolkas som matematikängslan och skapar hinder i deras matematiklärande. Såväl inre som yttre faktorer framkommer i resultatet vilket är intressant och visar att ämnet är komplext med många faktorer som inverkar. Insikten om att dessa inverkar på varandra är betydelsefullt och viktig kunskap i det specialpedagogiska arbetet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur praktiknära forskning i och om kondition kan påverka kunskaper hos elever i årskurs 9. Frågeställningar: Vad har eleven för kunskaper i och om kondition? Hur upplevs, uppfattas och förstås kondition, enligt eleven? Hur kan man skapa en lärandesituation som visar när eleven lär sig i och om kondition? Metod Denna forskningsstudie utgick från en kvalitativ analysmetod som har ett öppet tolkande förhållningssätt på datainsamlingsmaterialet. I studien har deltagarna givits ett stort utrymme att uttrycka sig i tal och i rörelser via film samt i skriftlig text genom två enkäter om sina kunskaper i och om kondition. Urvalet är en målstyrd bekvämlighetsgrupp med 17 elever från en och samma skolklass i årskurs 9. Resultat Inför undervisningslektionen beskrev eleven sina kunskaper i och om kondition med få ord. I undervisningslektionen med verktygen pulsmätare och hopprep visade eleven sina kunskaper i och om kondition. Genom att få uppleva, uppfatta och förstå mer nyttan med lektionen i och om kondition kunde eleven beskriva sina kunskaper i och om kondition med flera nyanserade ord. Slutsats Det är viktigt att eleven tidigt får möjlighet till att lära sig att diskutera, reflektera över begrepp och om sitt eget lärande såväl före som efter en lektion. En elev som får möjlighet att pröva, reflektera och sätta ord på sina kunskaper med upplevelse, uppfattning och förståelse i en trygg miljö, är en elev som vågar använda och utnyttja sina kunskaper i och om kondition vid rätt tillfälle och sammanhang.