No description available.

In this study the aim is to find out what methods teachers in Science, Social Science and Swedish usewhen working with new and complex words in grades 7-9 in a Swedish school. The aim is also tofind out how the teachers reflect on this, and how they work with students with special needs. Threeteachers were observed and interviewed. The results show a variety of methods being used, often theones preferred by the teachers themselves, and methods that these teachers believe are suitable formost students, including those with learning disabilities. There is however a lack of instruction whenit comes to teaching the students how to use contextual and morphological clues to find out themeanings of words. In conclusion, many students, mainly those with special needs would benefitfrom working explicitly with methods and strategies favouring word comprehension and learning.Implementing such methods in schooling and education is therefore an important issue.

The topic of this study is how methods for literacy development are used in upper secondary school education for poor comprehenders. The work was based upon the questions: 1) How do secondary school teachers employ methods for literacy development in their classroom instruction, with special focus on poor comprehenders? 2) How do secondary school teachers perceive that they employ methods for literacy development, with special focus on poor comprehenders? 3) What differences and similarities are there between the teachers? Two methods were used; classroom observations and interviews of three Swedish as a foreign language teachers and three first language content area teachers.  The results showed that all teachers employ different methods that enhance educational quality as well as literacy development strategies that have been proven beneficial for poor comprehenders. Variations in methods used are generally due to individual discrepancies in preferences rather than differences between first and second language teachers. The conclusion is that teachers who apply methods for literacy development should be able to adapt their whole class instruction according to the needs of poor comprehenders without lowering instructional quality.

I den här uppsatsen vill jag tydliggöra svårigheten med att lära in ämnen med avancerat språk för elever som har svenska som andraspråk. Min metod har varit att intervjua elever och lärare på Komvux omvårdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn på muntliga och skriftliga inslag i inlärningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbättringar i undervisningen. Lärare och elever är överens om att mer tid skulle behöva läggas på text- och ordförståelse. Åsikterna skiljer sig något mellan eleverna om det är positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk i samma grupp. Mina resultat stämmer väl överens med tidigare forskningsrön och elever och lärare redovisar ungefär samma svårigheter ur sina olika perspektiv. Dessutom bidrar intervjuerna med möjliga förbättringsområden i undervisningen. Exempel på detta är mera tid till att förbereda ämnesområden i texter och föreläsningar, samarbeta mellan ämnes- och svensklärare och handledare på praktiken och dessutom att kunna lära av varandras tidigare erfarenheter.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns då en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika åldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen på detta område är sparsam även om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vägen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lärare och en elev användes på olika sätt för att informera om den pågående integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lärare och elev pågick under fyra veckor i oktober år 2006. Det visade sig att svårigheterna för eleverna att få en fullgod undervisning, dvs. nå upp till de kunskapsmål som står i styrdokumenten är många. Möjligheterna för elever som kommer till Sverige i trettonårsåldern att hinna lära sig tillräckligt mycket svenska och övrig ämneskunskap för att kunna fortsätta med gymnasiestudier är få. En av anledningarna till problemen är att det inte står klart för vare sig de som genomför undervisningen eller den som är mottagare hur undervisningen bör bedrivas på bästa sätt för att nå så långt som möjligt.

Många skolor arbetar idag tematiskt istället för ämnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sättet främjar inlärning bättre än det andra. Genom frågeformulär i åk 7 på en högstadieskola, dit det kommer både elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt ämnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte på några skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gäller kunskaperna på rena faktafrågor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förståelsefrågor och faktafrågor har däremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig något bättre på några av förståelsefrågorna. Jag är dock osäker på om dessa frågor verkligen mätte vad de var avsedda att mäta, nämligen elevernas förståelse för det valda området. Validiteten på undersökningen är låg.

This study aims to highlight the work with additional adjustments in the regular classroom setting for students with reading comprehension difficulties in grade eight in two Swedish secondary schools. We want to investigate teachers’ and students’ perspectives on what adjustments are made when texts are read and written instructions are given, how these adjustments work and whether advantageous or disadvantageous factors to the process can be identified.   Methods used were digital questionnaires to the teachers and semi-structured interviews with eight students, four from each school. Student informants with reading comprehension difficulties were chosen according to the results from a standardised test performed right before the study.   The study’s results show that many additional adjustments are made in the classrooms. However, most of them are made generally for all students, and not individually based on the specific needs of the students with reading comprehension difficulties. Teachers express that group size, lack of time, knowledge and support from special education teachers are crucial factors for succeeding with additional adjustments in the classroom, which is consistent with previous studies. Students point out the importance of an including classroom environment and express a wish for teachers communicating with them concerning their need of individual support in reading comprehension.   Our study implicates that teachers of all subjects need further education about strategies and methods for supporting students with reading comprehension difficulties when working with texts and written instructions

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare år upplever hur det är att arbeta med elever som har svenska som andraspråk, och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer på en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien är totalt fyra stycken: en SVA-lärare, en NO-lärare och två SO-lärare. Resultatet visar att samtliga lärare är medvetna om att det är viktigt att arbeta med språket även i ämnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det är svårt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer är: tidsbrist, stora nivåskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ämneslärarna inom området svenska som andraspråk. Slutligen kan man ej förvänta sig att de intervjuade pedagogerna och andraspråkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, då undersökningen endast genomförts på en skola med fyra intervjuer med pedagoger.

En ökande andel elever i den svenska skolan har inte svenska som modersmål. För att dessa elever ska klara kurserna och utveckla sitt svenska språk krävs att skolan möter de behov av språkundervisning som uppstår t.ex. genom att även ämnesundervisningen blir mer språkutvecklande och ord och begrepp explicit förklaras. Syftet med denna interventionsstudie var att testa hur gynnsamma två olika undervisningsmetoder är för undervisning av ord och begrepp inom ämnesundervisning för avancerade inlärare. De ord som användes i studien var hämtade ur en lärobok för vård- och omsorgsprogrammet, främst abstrakta begrepp men inte direkt ämnesspecifika. Två grupper bestående av komvuxelever deltog i interventionsstudien där de två grupperna undervisades på olika sätt. En grupp undervisades om orden med en deduktiv undervisningsmetod där inlärarna presenterades färdiga svar av läraren och den andra  gruppen undervisades med en induktiv undervisningsmetod där inlärarna själva, i ett socialt samspel, fick arbeta sig fram till svaren. Ett VKS-test genomfördes före undervisningen för att skapa en base line och samma test användes sedan som eftertest för att se effekten av de respektive undervisningsmetoderna. Studien visar att den deduktiva undervisningsmetoden, när eleverna fick färdiga förklaringar, gav bäst resultat i jämförelse med den induktiva undervisningen där eleverna i i små grupper förhandlade sig fram till innebörden och tränade på användningen av orden. Resultatet av studien står i stark kontrast till Skolverkets rekommendationer för undervisning i den svenska skolan. Att den deduktiva undervisningsmetoden var effektivast kan möjligtvis hänga samman med att kunskapen om orden i förtestet var ganska låg, vilket borde tyda på att kunskapsökningen mest bestod i att testpersonerna lärde sig betydelsen av ordet och att det inte i så stor utsträckning handlade om att de lärde sig att använda orden produktivt.

Denna studie behandlar hur läraren vägleder elever i skolans samhällsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur två lärare arbetar med ämnesspecifika ord och begrepp i historieämnet. Två lärare och klasser i årskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lärarnas vägledning har gjorts i jämförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekräftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp har utgått från en praktisk epistemologisk analys vilket innebär att vi analyserat meningsskapande med hjälp av begreppen stå fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lärarens vägledning av eleverna med hjälp av begreppen privilegiering och stöttning.        Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen också kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lärarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare också gör dennes privilegiering synlig. Alla riktningsgivarna förekom inte lika frekvent, den om-konstruerande riktningsgivaren var relativt sällsynt i vår empiri.       Vi har också sett att läraren skapade relationer mellan den kunskap som stod fast hos eleverna och de ord och begrepp eleverna inte förstod för att fylla det gap av förståelse som uppstått i mötet med dessa ord genom att använda sig av riktningsgivare och relatera till elevens erfarenheter och förkunskaper.