Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning: Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen? Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar? En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts. Svaren från lärarna har sedan jämförts och analyserats med varandra. Detta för att hitta mönster i lärarnas svar och på så sätt kunna gruppera dessa under olika teman. I diskussionen har lärarnas svar även jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning och litteratur. Det teoretiska perspektivet som arbetet utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet. De centrala begreppen som tas upp i arbetet är majoritet/minoritet, interkulturell pedagogik och andraspråk. Resultatet av studien visar på skillnader och likheter som finns i hur de olika lärarna arbetar för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So. Den visar även på skillnader och likheter i vilka resurser lärarna har tillgång till i sitt arbete. Skillnaderna i vilka resurser lärarna har kan antas bero på i vilken kommun de arbetar i. Men en generalisering har inte kunnat göras på grund av att mängden av lärare som intervjuats från varje kommun har varit för få.

På introduktionsprogrammet går elever som är mellan 16-19 år gamla och som inte har bott i Sverige i mer än fyra år. Eleverna strävar efter att få betyg för åk. 9 i svenska som andraspråk, matematik och i engelska och i minst fem ämnen till. För att eleverna ska ha en möjlighet att klara av de stora utmaningar som de ställs inför måste ämneslärarna arbeta på med ett språkutvecklande arbetssätt i NO, SO och matematik och stödja eleverna i ämnesspecifika läs-och skrivaktiviteter. Lärarna behöver erbjuda adekvat stöttning för att elevernas kunskapsutveckling ska ske som leder till måluppfyllelse.Undersökningens syfte är att undersöka hur fem ämneslärare arbetar språkutvecklande på språkintroduktionen för att eleverna ska nå goda studieresultat. Studien utgörs av intervjuer och observationer, men även av enkäter som har delats ut till lärarna. Analysen är kvalitativ eftersom frågorna i enkäterna var öppna. Resultatet visar att lärarna mestadels har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen. Eftersom de arbetar på språkintroduktionen har de en förståelse för att de måste lägga fokus på språket även om de arbetar som ämneslärare. Det finns dock stora variationer i hur lärarna arbetar med stöttning och att de har olika uppfattning i hur man stöttar eleverna bäst för att de ska nå goda studieresultat.

Studien syftar till att undersöka vilka arbetssätt och material lärare använder sig av i SO- undervisningen för att utveckla elevers ämnesspråk och ämneskunskaper, samt vilka effekter lärare menar att dessa arbetssätt har på elevers språk- och kunskapsutveckling. I studien presenteras bland annat det sociokulturella perspektivet på lärande. Med utgångspunkt i detta har vi intervjuat fem lågstadielärare som arbetar på två olika grundskolor i en kommun i södra Skåne. Resultatet av studien visar att ämnesspecifika begrepp, tematiskt arbete, elevers tidigare erfarenheter, klassrumsinteraktion, språkbruk och bildstöd är arbetssätt och material som har en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar språkutvecklande i SO-ämnena för att stärka elevers skolspråk. Studien syftar också till att undersöka vilka arbetssätt och material som används samt vilken effekt det har på elevers språk- och kunskapsutveckling i SO-undervisningen. Studien är tänkt att lyfta fram behovet av ett språkutvecklande SO-klassrum. Studien är även tänkt att bidra till en förståelse för språkutvecklande arbetssätt och kasta ett ljus på hur sådana arbetssätt kan tillämpas i praktiken. Det sociokulturella perspektivet på lärande har en framstående roll i denna studie. Studiens undersökning har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex lärare på fyra olika skolor i Skåneregionen, med förankring till tidigare forskning. Resultatet visar att ämnesspecifika ord och begrepp, lärarnas tillämpning av skolspråket i förhållande till elevernas vardagsspråk, elevernas tidigare erfarenheter, interaktion i klassrummet, bildstöd samt andra anpassningar och stöttande insatser är arbetssätt och material som har en stärkande effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling i SO-undervisningen.

I styrdokument som omfattar ämneslärares uppdrag framskrivs att alla ämneslärare bör arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Denna målsättning kommer ur en förändrad demografi och beskrivs vara av största vikt för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att utvecklas inom respektive ämne. Samtidigt råder det tveksamheter kring om ämneslärare verkligen känner sig rustade för att möta denna kravsättning. Syftet i vår studie är att få en djupare kunskap om hur samhällskunskapslärare upplever sina förutsättningar att arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Syftet omfattar även en ambition om att frambringa kunskap om vilka följder som lärarnas förutsättningar kan tänkas få, ur såväl undervisnings-, ämnes- som samhällsperspektiv. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer vilka vidare analyseras utifrån framförallt ramfaktorteorin, en teori som utvecklats för pedagogisk forskning. Ramfaktorteorin möjliggör att se lärarnas förutsättningar i ljuset av ett flertal olika perspektiv såsom pedagogiska, organisatoriska och administrativa ramar som tillsammans påverkar processen mot ett uppställt mål - i vår studie ett mål som innefattar att arbeta språkutvecklande inom samhällskunskapsämnet. I studiens diskussion analyseras intervjumaterialet i relation till frågeställningarna och kommer fram till ett antal slutsatser. Å ena sidan vittnar samhällskunskapslärarnas berättelser samstämmigt om bristande förutsättningar ur flera ramfaktorteoretiska perspektiv, å andra sidan synliggörs även oroväckande konsekvenser på såväl undervisnings- som samhällsnivå i relation till samhällskunskapsämnets fostrande uppdrag.

Ämneskunskaper och språkkunskaper är på många sätt tätt sammanknutna och att språket har en viktig roll i lärandeprocessen betonas i såväl skolans styrdokument som i forskning på området. Detta samband mellan ämne och språk är utgångspunkten för den här studien där jag undersökt hur ett antal elever upplever lärarnas arbetsmetoder ur ett språkligt perspektiv genom att ställa deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring språkinriktad undervisning förespråkar. Studien är gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning där jag intervjuat fem gymnasieelever i årskurs tre utifrån två teman: ”Då lär jag mig bäst – elevernas uppfattning om god undervisning” och ”Språket i ämnet”. Utifrån de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som präglas av delaktighet, interaktion och variation, där läraren har ett tydligt engagemang för eleverna och ämnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter. En sådan beskrivning stämmer på många sätt väl överens med den praktik som forskningen kring språkinriktad undervisning förespråkar. I studien framkommer även att eleverna i mer eller mindre utsträckning skulle vilja ha mer stöd kring språkutveckling även från ämneslärarna.

No description available.

No description available.

Detta arbete tar upp frågan hur dagens lärarstudenter förbereds för att möta en klassrumsverklighet där elever med annat modersmål än svenska förväntas klara sina studier lika bra som de elever som har svenska som modersmål. Hur förberedda är lärarstudenterna på att hjälpa de flerspråkiga eleverna till rätta och undervisa i sitt eget ämnes diskurs? 26 lärarstuderande fick i slutet av sin utbildning svara på en enkät. Dessutom genomfördes fyra intervjuer för en djupare förståelse. Resultaten jämfördes även med styrdokument och sedan kontaktades tre i dag verksamma forskare för att kontrollera att resultaten var tillförlitliga. Detta innebar att metoden blev en kombination av kvantitativa och kvalitativa resultat som sedan granskades, analyserades och diskuterades. Resultatet visade att lärarstudenterna oftast inte alls förbereds för att möta de flerspråkiga eleverna. Undantaget är de som studerar ämnet svenska som andraspråk. Lärarhögskolorna har stor egen bestämmanderätt över innehållet i sina kurser. Högskolelagen ger mycket allmänna föreskrifter. Däremot rekommenderar Skolverket i sina skrifter lärarhögskolorna att ta upp flerspråkighet. Likaså betonar forskare på området att flerspråkighetsperspektivet är viktigt att få in i alla blivande lärares utbildning. Enkäter och intervjuer visade att lärarhögskolorna har en valbar kurs i mångkultur. Däremot tycks inte flerspråkighet - hur lärarna hjälper och stöttar eleverna med annat modersmål samt tar vara på kunskaper eleverna har men som de kanske ännu inte kan uttrycka på svenska - tas upp i andra kurser än svenska som andraspråk, trots att det finns uttalat i vissa kursplaner, åtminstone i Malmö, en av de granskade skolorna, som satsat extra på frågan. Denna bild bekräftades av de tillfrågade forskarna. Nyckelord:

En av utmaningarna svensk skola ställs inför idag är att ge nyanlända ungdomar möjlighet att tillägna sig det svenska språket samtidigt som de utvecklar sina ämneskunskaper. Denna studie undersöker hur språkutvecklande matematikundervisning bedrivs i två klasser inom språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med två lärare som undervisar i matematik på språkintroduktion. Materialet analyseras och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning om språkutvecklande ämnesundervisning och flerspråkig matematikundervisning. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att elevernas flerspråkighet kan vara ett stöd i matematikinlärningen och att de strävar efter att bedriva undervisning som till viss del gynnar flerspråkighet och språkutveckling. Möjliga utvecklingsområden kan vara att bjuda in eleverna mer i undervisningen och öka förekomsten av elevaktivitet.