Datorn är ett av skolans viktigaste verktyg – både idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser någon skillnad i undervisningen när de nu har tillgång till en personlig dator jämfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lärare respektive elever resonerar kring datorns användning och betydelse i engelskundervisningen på en gymnasieskola. Det senast nämnda syftet kan ses som det huvudsakliga då det just nu satsas mycket pengar på att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning väldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar ämnet flitigt och lägger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, såsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tänkande och agerande och inte endast använda datorn som ett hjälpmedel. Forskaren Maria Estling Vanneståls resultat utifrån egna undersökningar bidrar även mycket i denna uppsats till hur elever och främst lärare tänker kring IKT och dator i engelskämnet. Detta arbete åskådliggör till exempel att lärare stöter på problem när det gäller att använda datorn i undervisning. Läraren får nu slåss för uppmärksamheten i klassrummet på ett helt annat sätt en tidigare såväl som att elevers funderingar kring datorn är ganska få. Arbetet tar upp Facebook som ett omdiskuterat ämne, men visar att önskan om en digital plattform finns.Åtta intervjuer har genomförts för att få fram detta resultat och tillsammans med de och den tidigare forskningen går det att dra slutsatsen att både elever och lärare är positivt inställda till datorn i engelskundervisningen, men att lektionerna inte har förändrats på något drastiskt sätt med datorns intåg. Dessutom kan man antyda att datorn borde få en större plats i de nationella styrdokument som finns för gymnasieskolan då den är oersättlig för både lärare och elever.

Digitalisering och användande av datorer har ökat kraftigt i samhället, så även i skolans värld. Under de senaste åren har allt fler skolor försett varje elev med en egen dator, så kallade en-till-en-datorer. Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse relaterad till så kallade en-till-en-datorer, det vill säga att varje elev har en egen dator, gällande möjligheter, farhågor, direktiv och arbetssätt. Frågeställningarna är följande avseende en-till-en-datorer: Vilka möjligheter och farhågor upplevde lärarna vid införandet? Vilket stöd och vilka krav på förändring har lärarna från ledningen? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer som redskap. Som respondenter valdes pedagoger som arbetat som lärare både före och efter införande av en-till-en-datorer. Totalt intervjuades 16 lärare som tjänstgör i grundskolans senare år eller på gymnasiet. Respondenternas beskrivna undervisning efter införandet skattas med SAMR-modellen som utgångspunkt. Studiens resultat visar att de möjligheter som respondenterna upplevde vid införandet låg ganska nära deras praktiska vardag. Respondenterna i grundskolans senare år upplevde ett svagt eller obefintligt stöd från sin ledning medan respondenterna på gymnasiet upplevde både delaktighet och stöd. Inga av respondenterna känner något egentligt krav, utan endast önskemål, från sin ledning på att använda datorerna i undervisningen. Respondenterna har emellertid förändrat sin undervisning i flera avseenden till att nyttja datorerna. Bortsett det enda praktiska ämnet, Idrott och hälsa, som förekommer i studien använder de flesta respondenterna datorerna i sin undervisning på ett sätt som innebär förbättringar eller som vore svårt att genomföra utan datorstöd.