Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1–3 arbetar med och resonerar om poesi i sin undervisning. Vilken attityd lärare har till poesi i allmänhet respektive i skolan, hur de beskriver sin poesiundervisning och vilka ramfaktorer som finns i arbete med poesi i skolan var också de frågor vi ville få svar på. Fem lärare på lågstadiet intervjuades på plats i sina respektive skolor. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Grounded Theory och tre argument som representerar olika förhållningssätt gentemot undervisning i och om poesi. Dessa argument berör bland annat poesins frigörande möjligheter, dess funktion samt dess kulturella värde. Resultatet visade att lärarnas syn på poesi i allmänhet utmärktes av litteraturargument (kulturellt värde) och emancipatoriska (frigörande) argument, deras syn på poesi i skolan dominerades av funktionella argument medan när lärarna beskrev sin undervisning var litteraturargument mest framträdande. Studien visade också att det faktum att poesi inte nämns utförligt i styrdokumenten upplevdes som både möjliggörande och begränsande för lärarnas undervisning.

Studien syftar till att belysa lärares attityder till och användning av formativ bedömning. Vidare studeras lärares kunskaper i att bedriva formativ bedömning samt huruvida de kan se en koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Formativ bedömning är ett svårdefinierat begrepp och det saknas tydliga riktlinjer i styr- dokumenten för hur lärare ska arbeta med formativ bedömning i klassrummet. Studien grundar sig i sociokulturell teori där stöttning, zone of proximal development och åter- kopplingsnivåer används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och en enkät. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell och enkäten redovisades i diagram. Resultatet visar att lärare har positiva attityder till formativ bedömning samt använder flera formativa metoder i sin undervisning. Lärare anser också att det finns en koppling mellan formativ bedömning och elevers skrivutveckling. Samtliga lärare upplever att de har tillräckliga kunskaper för att bedriva formativ bedömning. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärares attityder inte påverkar användningen av formativ bedömning, det är snarare lärares kunskaper som är avgörande.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares syn samt omfattning av arbetet med övriga modersmål i den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågorna i denna studie var: vad är lågstadielärares inställning till användningen av övriga modersmål i klassrummet?, är användningen av övriga modersmål i den ordinarie undervisningen villkorad? vid vilka situationer anser lågstadielärare att användningen är lämplig? och hur ser förutsättningarna ut för lågstadielärare att arbeta med övriga modersmål genom samarbete med flerspråkiga kollegor? Studien hade en kvantitativ inriktning, därav valdes enkät som metod. Enkäten skickades till rektorer och lågstadielärare i södra och mellersta Sverige samt spreds via Facebook-grupper för lärare. Totalt deltog 61 lågstadielärare i denna studie. Studiens resultat kan förstås utifrån ramfaktorteorin, vilket i denna studie innebar att lågstadielärarnas inställningar verkade som en ram för flerspråkiga elevers möjlighet till lärande och utveckling. Teorin om transspråkande förklarade även i vilken utsträckning som en pedagogik med olika modersmål tillämpades. Slutligen användes teorier om olika utbildningsmodeller för flerspråkiga elevers inlärning av modersmål och andraspråk, för att identifiera den vanligaste synen på flerspråkiga elevers lämpliga språkutveckling hos lågstadielärarna i studien. Lågstadielärarnas inställningar som ramfaktor verkade positivt påverka de flerspråkiga elevernas möjlighet att använda sina modersmål i det ordinarie klassrummet. Sannolikt begränsade därför inte lågstadielärarna sina flerspråkiga elevers möjligheter att använda sina modersmål i klassrummet, då en majoritet av lågstadielärarna såg positiva konsekvenser för de flerspråkiga elevernas lärande. Dock gjorde vissa faktorer att en del modersmål upplevdes som mer problematiska av lågstadielärarna att använda i undervisningen än andra. Majoriteten av lågstadielärarna i studien verkade även praktisera en transspråkande metod och förhållningssätt i klassrummet. Studien visade även på att det fanns en stor variation kring hur ett eventuellt samarbete mellan lågstadielärare och modersmålslärare/flerspråkiga kollegor såg ut. Utifrån de resultat som framkommit i denna studie verkade den dominerande modellen för språkutveckling av flerspråkiga elever hos lågstadielärarna i hög grad bero på vilket modersmål den flerspråkiga eleven talade, hur vanligt modersmålet var samt ifall det fanns modersmålslärare eller andra flerspråkiga kollegor som talade modersmålet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och hinder lärare på grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare fördelade på två olika skolor. I intervjuerna definierade lärarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssättet. Resultaten bekräftar att de verksamma lärarna både ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssättet kan ge eleverna, den variation och frihet som läraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som präglar den tematiska undervisningen. Dess hinder ligger i att den avsatta tiden för pedagogisk planering inte är tillräcklig, att samarbetet mellan involverade lärare av olika anledningar inte fungerar samt även i att finna material och att avgränsa detta. Den slutsats vi kan dra av detta är att den mest avgörande faktorn för en gynnsam tematisk undervisning är att skolans samarbete fungerar, både gällande ledningens organisation av undervisningen och sinsemellan kollegor.

Eftersom matematikundervisningen inom det svenska skolväsendet saknar en fastslagen progression som visar hur arbetet med programmering bör bedrivas vill jag bidra med ökade kunskaper kring grundskolelärare i årskurserna 4–6 attityder till programmering i matematikämnet. För att besvara studiens syfte har lärares uppfattningar och beskrivningar av programmering analyserats, vilket har bidragit till att jag har fördjupat mina ämnesdidaktiska kunskaper gällande programmering. I denna kontext definieras attityder som en stabil inställning till ett objekt som utgörs av en kognitiv aktivitet. För att besvara studiens syfte har en fenomenografisk forskningsansats tillämpats, vilket kan ge upphov till en variation av lärares erfarenheter och uppfattningar. Datainsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer som genomfördes med fem kvalitativt skilda matematiklärare i årskurserna 4–6. Resultatet visar att en övervägande del av lärarna intog positiva attityder till införandet av programmering i matematikämnet men beskrev programmeringens syfte och utmaningar olika. Respondenterna beskrev sig även ha varierade erfarenheter och föreställningar av programmering i matematikämnet, vilket påverkar deras nivå av self-efficacy. Av det sammanställda resultatet framgår att respondenternas upplevelser av sin egen förmåga att undervisa programmering påverkar hur attityden till ämnet upplevs. Om lärare intar en hög grad av tilltro till sin egna förmåga genererar det troligtvis i att hon använder programmering på ett meningsfullt sätt i sitt pedagogiska arbete, vilket även gynnar elevernas lärande och lärares attityder. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan lärares ämnesdidaktiska kunskaper och benägenhet att integrera programmering på ett meningsfullt sätt. De lärare som beskrev en hög nivå av selfefficacy hade också goda ämneskunskaper inom programmering och upplevdes därmed vara mer benägna till att integrera programmering i sin undervisning. Sammantaget beskriver samtliga respondenter sitt behov av kompetensutveckling för att kunna svara mot utbildningens mål.

Denna systematiska litteraturstudie har i syfte att studera hur lärares perspektiv på laborativ matematik framställs i tidigare forskning, där det empiriska materialet utgörs av vetenskapliga artiklar. Elevers resultat och intresset för matematiken fortsätter att försämras även om vi kan se en vändning utifrån senaste mätningar. Dock framkommer inte vad som ligger bakom den ändrade riktningen, vår tanke är att undervisningen inte varieras tillräckligt och den traditionella undervisningen dominerar. Kan därmed laborativ matematik vara en väg till lustfylldhet och förståelse? Resultatet visar en positiv syn på de laborativa materialen där det kan fungera som en bro mellan det konkreta och det abstrakta. Däremot förespråkar flertalet lärare en varierad undervisning eftersom alla elever har olika lärstilar och för att på bästa sätt tillgodose elevernas lärande. Vi kan även se ett gap mellan viljan att använda sig av en varierad undervisning och möjliga hinder, vilket genererar till att lärarna känner osäkerhet och inte tillämpar arbetssättet i den mån som önskas. Slutligen vill vi lyfta att det laborativa materialet i sig inte utvecklar elevernas lärande, utan det som gör det meningsfullt är dess syfte och hur materialet används i undervisningen. Vidare forskning är att studera elevernas förhållningssätt gentemot laborativt arbete och undersöka vilka elever som gynnas av laborativ matematikundervisning.

Enligt skollagen har alla elever rätt till stimulans i utbildningen. Alla elever “ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). Internationell forskning visar att elever som ”resonerar och utmärker sig med skärpa” behöver stimulering utöver det vanliga skolarbetet.  Förmågan att kunna utmärka sig med skärpa utöver det vanliga skolarbetet är ett fenomen som beskrivs som särbegåvning.  Studien bidrar till kunskap om lärarens egen uppfattning och reflektioner kring särbegåvning i den svenska grundskolan i relation till sitt eget yrkesutövande. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att kvalitativa intervjuer med lärare har analyserats för att förstå tolkning av fenomenet särbegåvning. Empirin har analyserats och kategoriserats efter frågeställningarna för att framställa och diskutera forskningsresultatet.   Resultaten visar att, även om det råder en ovisshet och oenighet hos lärare kring begreppet särbegåvning, så kunde alla lärare i studien framgångsrikt identifiera attributen för den särbegåvade eleven samt var överens om att det finns ett behov av ytterligare resurser och stöd i lärares arbete med dessa elever. Utbildning om särbegåvning och särbegåvade elevers förutsättningar inom lärarkåren anses som viktig för framtiden. / According to the Education Act in Sweden, all students have the right to stimulation in education. All pupils “must be given the guidance and stimulus they need in their learning and personal development so that they can develop as far as possible according to the goals of education and in accordance with their own abilities.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). International research shows that students who give evidence of the ability for exceptional achievement need stimulation in addition to the usual schoolwork. The ability to excel with exception is a phenomenon described as gifted and talented. The purpose of this study is to understand the teacher’s perceptions and reflections on the phenomenon of gifted and talented students in Swedish primary schools. The study has used a phenomenographic perspective, which means that qualitative interviews with teachers were analyzed to understand their interpretations of the phenomenon gifted and talented. The data was then analyzed and categorized according to the research questions in order to present and discuss the research results.  The results show that even though there is uncertainty and disagreement among teachers over the concept of gifted and talented, all the teachers in the study could successfully identify the attributes of the gifted student and they agreed that there is a need for additional resources and support in their work. Further education, about gifted and talented students, for the teaching staff was considered essential for future progress.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare inom årskurs 1 - 3 uppfattar arbetet med skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) inom teknikämnet. Studiens frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer, både enskilda och fokusgrupper, med lärare inom grundskolans lägre åldrar som använder sig av NTA i teknikundervisningen. Resultatet visar att teknikämnets status fortfarande är lågt och att teknik är ett ämne som ofta hamnar i skuggan av andra ämnen. Lärarna menar att NTA bidrar till en högre kvalité på undervisningen då programmet erbjuder en helhetslösning i form av bland annat material, lärarhandledningar och fortbildning. Samtidigt kan lärarna själva välja att anpassa upplägget utifrån sin egen klass och bekvämlighet. Resultatet visar att lärarna väljer att arbeta med NTA på flera olika sätt samt att tekniktemat Testa teknik ofta används på fel sätt. I det stora hela är det tydligt att lärarna är nöjda med skolutvecklingsprogrammet samtidigt som de menar på att det finns viss utvecklingspotential. Avslutningsvis diskuteras resultatet där även teknikundervisningens likvärdighet ifrågasätts kopplat till NTA. / The purpose of this study has been to increase the knowledge of how some teachers in primary school perceive the work with the kit-based programme Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) in the subject of technology. The main questions of this study have been answered through qualitative interviews, both individual interviews and focus groups, with primary teachers that have been using NTA in their technology education. The results confirm that the technology subject has a low status and is often hidden in the shadows of other subjects. The teachers believe that NTA contributes to a higher teaching quality as the kit-based programme includes a complete material, teacher’s guidance and further training to increase their competence, etc. At the same time, the teachers have a choice how to adapt the ”kit” based on their own convenience and the individuals in their classrooms. The results show that teachers are working with NTA in several different ways and that one of the boxes that includes technology is often used incorrectly. As a conclusion it is clear that the teachers are satisfied with the program, but at the same time there is room for improvement. At the end of this essay the results are discussed, including the equivalence of technology subject that is affected when using the NTA-program.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares föreställningar om undervisning av elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i förskoleklass och i år 7-9. I vår strävan efter att förstå och studera föreställningar har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Sammantaget har tolv semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamlade data har presenterats under lämplig temarubrik med tillhörande underrubrik och analys har sedan gjorts med stöd av det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperpektivet. Resultatet visade hur lärares kompetens, erfarenheter och inställning påverkar deras upplevelse av att undervisa elever med IF och hur vitt skilda upplevelserna kan vara. Vidare framkom i studien vad lärare ser som viktigt att tänka på i undervisning samt hur många lärare ser grundsärskolan som den plats där elever med IF får en undervisning anpassad efter deras behov. Betydelsen av stöd till lärare framträdde tydligt, därmed även speciallärarens/specialpedagogens betydelse för lyckad integrering eller inkludering av elever med IF. Inkluderingstanken måste synas i beslut, organisation och resursfördelning för att god undervisning och omsorg ska kunna existera.

Teachers frequently meet high-performing students in classrooms. These students can be challenged in different ways. However, this study focuses on how challenge can take place through the teaching methods individualization and differentiation. Teachers' attitudes toward the teaching methods are also examined. Research shows that differentiated teaching captures the different levels of knowledge of the whole group of children, and generates shared learning but at different levels. The attitude among teachers toward this form of teaching is negative, according to previous research. Research also shows that individualized teaching is less suitable for students, as students tend to search for a togetherness that individualization does not provide. Teachers are generally positive toward the individualized teaching method.   The theoretical starting point of the study is the cognitive perspective, where the student's individual abstract thinking is affirmed, while the cognitive conflict is an important part of the students' learning. Another important aspect is what the research says about teachers' use of speech to achieve meaningful learning. The study was conducted using the methods focus group interview and questionnaire. The participating respondents are active teachers in preschool class up to year 3.   The results of the study show that both methods of teaching can be used to reach high-performing students. It appears that teachers' attitudes are more positive towards differentiated teaching than towards individual teaching. An important result is that teachers should not get stuck in only one form of teaching, because then students are disadvantaged. / Lärare möter frekvent högpresterande elever i klassrummen. Dessa elever kan utmanas på olika sätt, dock riktar denna studie in sig på hur utmaning kan ske genom undervisningsformerna individualisering och differentiering. Även lärares attityder till undervisningsformerna undersöks. Forskning visar att den differentierade undervisningen fångar hela barngruppens olika kunskapsnivåer, och generera ett gemensamt lärande men på olika nivåer. Attityden bland lärare till undervisningsformen är negativ enligt tidigare forskning. Forskningen visar även att den individualiserade undervisningen lämpar sig sämre för elever då eleverna tenderar att söka en gemenskap som individualisering inte ger. Lärare är generellt positiva till den individualiserade undervisningsmetoden.    Studiens teoretiska utgångspunkt det kognitiva perspektivet, där bejakas elevens individuella abstrakta tänkande, samtidigt som den kognitiva konflikten är en viktig del för elevernas lärande. En annan viktig del är vad forskningen säger om lärares användning av talet för att åstadkomma ett meningsfullt lärande. Studien är genomförd med metoderna fokusgruppsintervju och enkät. De medverkande respondenterna är verksamma lärare i förskoleklass – årskurs 3.     Studiens resultat visar att båda undervisningsformerna kan användas för att nå högpresterande elever. Det framkommer att lärares attityder är mer positiva till den differentierade undervisningen, än till den individuella undervisningen. Ett viktigt resultat är att lärare inte ska låsa fast sig vid endast en undervisningsform, för då missgynnas elever.