Studiens syfte är att undersöka ett antal gymnasielärares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i ämnet historia. Studien har tre frågeställningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifrån gymnasielärarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner. Metoden för studiens insamling av empiri är kvalitativa öppna intervjuer. I studien har fyra gymnasielärare som undervisar i ämnet historia intervjuats. Resultatet visar på att gymnasielärarnas upplevelse av planeringsarbetet sker i relation till deras andra arbetsuppfter. I gymnasielärarnas upplevelser av planeringsarbetet sker det en koppling till deras yrkesmässiga erfarenhet. Planeringsarbetet visar sig vara beroende av förhållandet av hur många år man har arbetat som lärare och på så vis hur mycket erfarenhet man har som man kan basera sin planering på. Centralt för lärarnas upplevelser av planeringsarbetet är att de beskriver det i ett motsatsförhållande, så som roligt, kreativt, stressigt och krävande. Planeringsarbetets didaktiska aspekter framkommer i tre stadier av planeringens process, nämligen helhetsplanering, momentplanering och lektionsplanering. I helhetsplaneringen beslutar lärarna om ”vad” som ska undervisas och ”när” det ska undervisas. I momentplaneringen framkommer didaktiska aspekter som syfte, centralt innehåll, metod och elevernas förmågor. I lektionsplaneringen sker en avvägning mellan lärarens ledning och elevens aktivitet. Gymnasielärarnas attityder om planeringsarbetet visar tendenser till att sätta undervisningsämnet i fokus, varav lärarrollen är central för planeringens utformning och elevrollens inverkan på planeringen visar sig komma till uttryck i val av metod. I diskussionen framkommer kreativiteten, tiden med intensifieringstesen och erfarenheten som bygger upp ett professionellt kapital hos läraren, som centrala faktorer som påverkar gymnasielärarnas upplevelser av planeringsarbetet. Planeringsarbetet är till stor del en olinjär process. Planeringsprocessen karaktäriseras av flexibilitet, samt tankar om dåtid, nutid och framtid. I gymnasielärarnas planeringsarbete framkommer den essentialistiska utbildningstraditionen.

InledningStudien behandlar ett genusrelaterat planerings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. I studien lyfts betydelsen av pedagogers medvetenhet om genus samt olika arbetssätt. Vår ambition med studien är att den ska ge ökade kunskaper om hur genusarbete i förskolans verksamhet kan förstås och utvecklas.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring genus i förskolans verksamhet med fokus på planerings- och utvecklingsarbete.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutik som metodansats. Vid intervjuerna användes en intervjuguide. Datainsamlingen analyserades och kategoriserades utifrån olika teman som bearbetats fram under analysprocessen.ResultatPedagogerna resonerar kring två olika sätt att möta genus i verksamheten, det ena som ett förhållningssätt och det andra som ett innehåll i undervisningen. De betonar att genusarbete innebär att skapa lika möjligheter och förutsättningar för varje barn oavsett kön. För att skapa lika förutsättningar tänker pedagogerna kring utformningen av verksamheten samt reflekterar över sitt eget bemötande för att barn inte ska hindras av stereotypa könsroller. Det framkommer att pedagogerna tar hänsyn till genus i sitt planerings- och utvecklingsarbete i vissa situationer och vid behov. Pedagogerna uttrycker även att genus finns med i verksamheten trots att de inte medvetet arbetar med det.

In the subject of history, a canon can be identified, which refers to the knowledge that is seen as desirable and immortal. This knowledge is what is perceived as general education and thus worth remembering. This means that the knowledge that falls outside of the canon is perceived as less important and therefore can be forgotten. The depiction of history that is often reproduced in textbooks and teaching can be called Western Eurocentric history telling or the Western canon. The Western canon in education has been identified and established previously by historians and can be identified in the central contents of both the fundamental courses in history offered in the Swedish upper secondary school. The aim of this study is to illustrate history teachers’ thoughts on planning work, with a special focus on how teachers relate to the Western canon in the subject of history. This is done through semi-structured interviews with five history teachers, all working in the same midsize city. Three of the five teachers work at the same public school, the other two teachers work at two different vocational schools in the city.  The results of the interviews are then analyzed through an analysis tool developed by the historian Laila Nielsen, composed of four strategies for teaching in a multicultural society. The strategies are based on different theories in previous research in the same scientific area. The meaning of each strategy has been adapted to the purpose of this study. The results of the interviews are presented based on three subheadings. The results are then analyzed through on the four strategies presented in the theoretical approach, integrated in the analysis are comparisons with results from previous studies. The four strategies for teaching in a multicultural society are expressed in different ways in the interviewed teachers' planning work and approach to the Western history canon. In addition, none of the five teachers is based solely on one strategy. A conclusion drawn from the results of the study is that it is not always desirable to problematize the Western canon, but that it can be a tool for teachers to ensure that the most important material is included in a course. In the finishing part of the essay, I reflect over results and give examples of further research.

En ökad trend mot mer kundspecifika produkter har ökat antalet produktvariationer. I och med denna ökning ställs högre krav på montörer som utför manuell montering vilket bidrar till en högre kognitiv belastning på montörerna. Vid manuell montering innefattar varje specifikt fall olika förutsättningar vilket innebär att kraven på montören i fråga varierar utifrån given situation. Om montören upplever tidspress i sådana situationer kan det resultera i ökad mental belastning vilket i sin tur kan öka risken för skador och sjukdomar samt lägre produktivitet för monteringsprocessen. Därav anses montörens välmående vara en viktig aspekt gällande hållbarhet vid manuell montering. I och med detta behöver kritiska faktorer som påverkar montörernas välmående tas i beaktning vid planering av monteringsprocesser. Syftet med denna studie är att utreda hur planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser påverkar välmåendet för montörer på företag som tillämpar enstycksproduktion i den svenska tillverkningsindustrin. Detta uppnåddes genom att identifiera befintliga metoder och verktyg gällande tidsestimering samt samla data kring hur ett företags anställda upplever arbetsmiljön och planeringsarbetet för den manuella monteringsprocessen. Denna information möjliggjorde sedan utformning av en förbättrad lösning i form av en tidsestimeringsmodell som tar social hållbarhet i beaktning. Studien har en kvalitativ forskningsdesign där en fallstudie har genomförts på det svenska företaget FlexQube. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument som erhölls från det studerade företaget. Resultatet påvisar att montörers välmående påverkas av faktorer såsom ljudvolym, monteringsprocessens ergonomi, tidspress, stämning i produktionen, variation av arbetsuppgifter samt mängden information montörerna erhåller. Genom att efterfölja studiens föreslagna rekommendationer, som tar dessa faktorer i beaktning, vid planering av monteringsprocesser samt implementera studiens framtagna tidsestimeringsmodell kan företags manuella montering bli mer hållbar. / An increased trend towards more customer specific products has led to an increased amount of product variants. This increase results in higher demands on the assembler who performs the manual assembly, which in turn leads to a higher cognitive load of the assembler. Every case in manual assembly includes different conditions which leads to varied demands for the assembler depending on the situation. If the assembler experiences time pressure in such situations, it can result in increased mental pressure. This can in turn increase the risk for injuries and illnesses as well as reduced productivity for the assembly process. Therefore, the wellbeing of the assembler is considered an important aspect regarding sustainability in manual assembly. Due to this, critical factors which affect the wellbeing of assemblers should be taken into consideration when planning the assembly process.  The purpose of this study is to investigate how the planning work for manual assembly processes affects the wellbeing of assemblers at companies that apply one-piece production in the Swedish manufacturing industry. This was achieved by identifying existing methods and tools for time estimation, and by collecting data regarding how the employees at a company experience their work environment and planning work for the manual assembly. This information then led to the production of a time estimation model. The study has a qualitative research design where a case study was performed at the Swedish company FlexQube. The data was collected through semi structured interviews and by analysis of documents that were provided by the studied company. According to the results, the wellbeing of assemblers is affected by factors such as volume, ergonomics of the assembly process, time pressure, the atmosphere in the production area, the variety of work tasks, and the amount of information that the assemblers are provided. By following the study’s proposed recommendations, which considers these factors, when planning the assembly process and by implementing the produced time estimation model, the manual assembly for companies can become more sustainable.

Studiens syfte är att öka kunskapen om synnedsatta elevers lärmiljö i förhållande till skolans kvalitetsarbete. I studien studeras sambandet mellan skolans kvalitetsarbete och synnedsatta elevers lärmiljö. De centrala begrepp som inbegrips i studien och som ingår i en tillgänglig lärmiljö är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Begrepp som omfattar skolans kvalitetsarbete i studien är kompetens och planering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi och undersökningen omfattas av en tvärsnittsdesign. Studien omfattar totalt 52 svar av en målpopulation på 92 respondenter som tillhör olika yrkeskategorier inom grundskolan. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter och databearbetning utfördes i statistikprogrammet IBM SPSS. Studiens resultat visar att elever med en nedsatt synfunktion stöter på många hinder i skolan. När skolans kvalitetsarbete förändras påverkar det elevernas lärmiljö och möjligheten att lyckas i skolan. Starkast korrelation uppmättes mellan skolans kompetensarbete och pedagogisk miljö. Sammantaget visar resultatet, att skolans kvalitetsarbete kompetens och planering, påverkar samtliga lärmiljöer vilket innebär ett statistiskt stöd för studiens hypotes. Det är av yttersta vikt att skolor arbetar förebyggande genom att tidigt kartlägga synnedsatta elevers miljö för att upptäcka bristande tillgänglighet och riskfaktorer. Vi förespråkar ett förebyggande arbete med tidig kartläggning och i större utsträckning samverkan med externa aktörer såsom SPSM och regionerna. Genomtänkta planerade överlämningar vid övergångar mellan olika stadier är viktiga att genomföra för att undvika att svårigheter uppstår i den nya lärmiljön. Det är positivt att flera olika externa aktörer nyttjas på skolorna där respondenterna arbetar. Elever med en synnedsättning behöver utvecklas i sin digitala kompetens och dataengagemang eftersom den digitala kompetensen kommer att behövas genom hela livet för att de ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Förhoppningsvis kan studien bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Den konceptualisering som skapats kan överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar. / The main purpose with our study is to improve knowledge concerning visually impaired students and their learning environment, in relation to the ongoing quality work of school. We have studied the connection between quality work of school, and the learning environment for students suffering from poor eyesight. The key concepts in the study, which are included in an accessible learning concept are social, learning, and physical environment, whilst concepts including the quality work of school are qualification and planning. We adopted a quantitative research strategy, and the survey includes a cross section design. All in all, the survey was sent to 92 respondents, representing different occupational categories in Primary school. Of these 52 responses were handed in, which all together form the basis of this study. The result of the study show that visually impaired students encounter many obstacles in school. When the school´s quality work changes, it affects the students learning environment and the opportunity to succeed in school. The strongest correlation was measured between qualification work and pedagogical environment. Overall, the results show that the school´s quality work – competence and planning, affect all learning environments, which means a statistic support for the study´s hypothesis. It is of the utmost importance that schools work preventively by mapping the environment of visually impaired students at an early stage to detect lack of accessibility and risk factors. We advocate preventive work with early mapping and, to greater extent, collaboration with external actors such as SPSM and the regions. Well-thought-out planned handovers at transitions are important to implement to avoid difficulties arising in the nee learning environment. It is positive that several different external actors are used in the school where the respondents work. Visually impaired students need to develop in their digital skills and data engagement because the digital skills will be needed throughout life for them to be able to live independently and participate in society. Hopefully, the study can contribute to a greater understanding of how the development of learning environment can be realized by changing school´s quality work. The conceptualization that has been created can be transferred to measuring accessibility in learning environments for students with other disabilities.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap för hur förskollärare planerar aktiviteter som inkluderar barn i behov av särskilt stöd. Vi har undersökt hur förskollärarens inställning och attityd till inkludering av barn i behov av särskilt stöd samt hur yttre faktorer påverkar planeringsarbetet av inkluderande aktiviteter. Tidigare forskning relaterade till vårt syfte och frågeställningar har tagits fram och bearbetats. De sex forskningsartiklarna belyser vikten av arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd således betydelsen av kompetensen och inställningen hos förskolläraren. För att undersöka detta har en intervjustudie gjorts med åtta förskollärare verksamma i förskolan. Valet av metod var halvstrukturerad intervju med förbestämda frågor och utgick från en kvalitativ datainsamling. Utifrån att den insamlade empirin analyserats framkom kategorierna inkludering som utgångspunkt, resurs- och tidsbristens påverkan i planeringsarbetet av aktiviteter och miljöns betydelse i planeringsarbetet. Resultatet analyserades sedan utifrån det sociokulturella perspektivet och diskuteras relaterat till tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga informanters utgångspunkt är att skapa en inkluderande förskolemiljö men att de blir påverkade av yttre faktorer, så som resurs- och tidsbrist, i sitt planeringsarbete av inkluderande aktiviteter. Även miljön diskuteras kring där informanter menar att rummet blir ett verktyg för att kunna skapa rätt förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens slutsats hänger samman med det sociokulturella perspektivet som innebär att allt lärande uppstår i samspel med andra mer kompetenta individer (Säljö, 2022), vilket kan tyda på att inkludering är viktigt för barns utveckling och lärande.