Government and higher education see the employability of graduates as a priority. Anecdotal and empirical evidence from the researchers own fully accredited institution suggests there is little structure to the delivery of Personal Development Planning (PDP); it is not related to the world of work and of limited relevance to the learning that takes place. A critical review of published literature has revealed that an understanding of the links between PDP and work-based learning (WBL) could provide routes to improving professional membership. The thesis resolves this gap in knowledge enabling HE practitioners to enhance the development of skills and competencies. The research is mainly set in a positivistic paradigm with mixed methods research following a survey based methodological approach. Data collected through questionnaires, structured interviews and focus groups, are used to analyse the opinions and beliefs of staff and students in HE and experienced professionals working at the cutting edge of the construction industry. The work identifies the skills and competencies needed for academic study and employability, with PDP seen as an essential element of an academic course. Reflective practice is key to learning new knowledge and skills in the workplace and empirical investigation suggests experience plays a significant part in the learning process. All students should have an opportunity to see the application of theory with practice through WBL. The research has contributed to the body of knowledge by challenging the inadequacies in existing practice. The thesis identifies the key components and linkages in a theoretically informed model that proposes the use of a Graduate Skills Framework for Construction Management. This new-found understanding and toolkit promotes the teaching of employability skills alongside PDP in a structured programme of WBL. Research participants agree that this is expected to support the development of professional competencies and enhanced capability for the benefit of students, professionals and the construction industry.

En ökad trend mot mer kundspecifika produkter har ökat antalet produktvariationer. I och med denna ökning ställs högre krav på montörer som utför manuell montering vilket bidrar till en högre kognitiv belastning på montörerna. Vid manuell montering innefattar varje specifikt fall olika förutsättningar vilket innebär att kraven på montören i fråga varierar utifrån given situation. Om montören upplever tidspress i sådana situationer kan det resultera i ökad mental belastning vilket i sin tur kan öka risken för skador och sjukdomar samt lägre produktivitet för monteringsprocessen. Därav anses montörens välmående vara en viktig aspekt gällande hållbarhet vid manuell montering. I och med detta behöver kritiska faktorer som påverkar montörernas välmående tas i beaktning vid planering av monteringsprocesser. Syftet med denna studie är att utreda hur planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser påverkar välmåendet för montörer på företag som tillämpar enstycksproduktion i den svenska tillverkningsindustrin. Detta uppnåddes genom att identifiera befintliga metoder och verktyg gällande tidsestimering samt samla data kring hur ett företags anställda upplever arbetsmiljön och planeringsarbetet för den manuella monteringsprocessen. Denna information möjliggjorde sedan utformning av en förbättrad lösning i form av en tidsestimeringsmodell som tar social hållbarhet i beaktning. Studien har en kvalitativ forskningsdesign där en fallstudie har genomförts på det svenska företaget FlexQube. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument som erhölls från det studerade företaget. Resultatet påvisar att montörers välmående påverkas av faktorer såsom ljudvolym, monteringsprocessens ergonomi, tidspress, stämning i produktionen, variation av arbetsuppgifter samt mängden information montörerna erhåller. Genom att efterfölja studiens föreslagna rekommendationer, som tar dessa faktorer i beaktning, vid planering av monteringsprocesser samt implementera studiens framtagna tidsestimeringsmodell kan företags manuella montering bli mer hållbar. / An increased trend towards more customer specific products has led to an increased amount of product variants. This increase results in higher demands on the assembler who performs the manual assembly, which in turn leads to a higher cognitive load of the assembler. Every case in manual assembly includes different conditions which leads to varied demands for the assembler depending on the situation. If the assembler experiences time pressure in such situations, it can result in increased mental pressure. This can in turn increase the risk for injuries and illnesses as well as reduced productivity for the assembly process. Therefore, the wellbeing of the assembler is considered an important aspect regarding sustainability in manual assembly. Due to this, critical factors which affect the wellbeing of assemblers should be taken into consideration when planning the assembly process.  The purpose of this study is to investigate how the planning work for manual assembly processes affects the wellbeing of assemblers at companies that apply one-piece production in the Swedish manufacturing industry. This was achieved by identifying existing methods and tools for time estimation, and by collecting data regarding how the employees at a company experience their work environment and planning work for the manual assembly. This information then led to the production of a time estimation model. The study has a qualitative research design where a case study was performed at the Swedish company FlexQube. The data was collected through semi structured interviews and by analysis of documents that were provided by the studied company. According to the results, the wellbeing of assemblers is affected by factors such as volume, ergonomics of the assembly process, time pressure, the atmosphere in the production area, the variety of work tasks, and the amount of information that the assemblers are provided. By following the study’s proposed recommendations, which considers these factors, when planning the assembly process and by implementing the produced time estimation model, the manual assembly for companies can become more sustainable.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap för hur förskollärare planerar aktiviteter som inkluderar barn i behov av särskilt stöd. Vi har undersökt hur förskollärarens inställning och attityd till inkludering av barn i behov av särskilt stöd samt hur yttre faktorer påverkar planeringsarbetet av inkluderande aktiviteter. Tidigare forskning relaterade till vårt syfte och frågeställningar har tagits fram och bearbetats. De sex forskningsartiklarna belyser vikten av arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd således betydelsen av kompetensen och inställningen hos förskolläraren. För att undersöka detta har en intervjustudie gjorts med åtta förskollärare verksamma i förskolan. Valet av metod var halvstrukturerad intervju med förbestämda frågor och utgick från en kvalitativ datainsamling. Utifrån att den insamlade empirin analyserats framkom kategorierna inkludering som utgångspunkt, resurs- och tidsbristens påverkan i planeringsarbetet av aktiviteter och miljöns betydelse i planeringsarbetet. Resultatet analyserades sedan utifrån det sociokulturella perspektivet och diskuteras relaterat till tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga informanters utgångspunkt är att skapa en inkluderande förskolemiljö men att de blir påverkade av yttre faktorer, så som resurs- och tidsbrist, i sitt planeringsarbete av inkluderande aktiviteter. Även miljön diskuteras kring där informanter menar att rummet blir ett verktyg för att kunna skapa rätt förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens slutsats hänger samman med det sociokulturella perspektivet som innebär att allt lärande uppstår i samspel med andra mer kompetenta individer (Säljö, 2022), vilket kan tyda på att inkludering är viktigt för barns utveckling och lärande.