Att ha förmågan att kunna läsa och ha läsförståelse är i dagens samhälle en av de viktigastekunskaperna att behärska. I den svenska skolan finns det många elever som inte har svenskasom förstaspråk men som går i samma klass som förstaspråkselever och använder sammaläromedel. I denna studie har en analys av tre olika läromedel i svenska läsförståelse gjorts ochsom utgått från andraspråkselevers perspektiv. Syftet med studien var att undersöka omläromedlen är lämpliga att använda för andraspråkselever och vilket stöd de kan ge eleverna ideras utveckling av läsförståelse. Studien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalysdär viktiga delar i läsförståelse som ordförråd, lässtrategier, förkunskap och bilder harundersökts. För en andraspråkselev är dessa delar viktiga för att de ska ha läsförståelse ochkunna utvecklas ännu mer språkmässigt. Resultatet av studien visar att de tre läromedlen kanbidra till att öka andraspråkselevers läsförståelse men inte helt utan stöd från lärare ocheventuellt klasskamrater.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare på språkintroduktionsprogrammet identifierar dyslexi hos den flerspråkiga eleven. Genom metodtriangulering baseras denna studie på semistrukturerade intervjuer med svenska som andraspråkslärare och specialpedagoger samt en enkätundersökning riktat till svenska som andraspråkslärare. Det resultat som är mest framträdande visar att det föreligger stora svårigheter att identifiera dyslexi hos andraspråkseleven och att specialpedagogen och läraren har ett viktigt ansvar i att stötta eleven. Studiens slutsats visar att det demokratiska uppdraget delvis uteblir då den flerspråkiga eleven snarare utesluts än inkluderas i den reguljära undervisningen på grun av sin dyslexi.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever. Reguljära elever pratar mer på jämlik nivå och har livligare diskussioner jämfört med distanseleverna. Elever som har svenska som första språk kommunicerar annorlunda med varandra än elever som har svenska som andra språk. Även samarbetet under laborationen skiljer sig åt mellan reguljära elever och distanselever, där reguljära elever samarbetar mer.

Ämnet svenska som andraspråk är ett ämne vars relevans dikteras av elevernas behov. I detta kvalitativa arbete görs en multimodal läromedelsanalys i syfte att analysera vilka språkliga, innehållsmässiga samt kulturella förkunskaper som krävs av elever som befinner sig på svensklektioner. Arbetet har ett svenska som andraspråksperspektiv med en socialsemiotisk teori och svarar på följande frågeställningar: vilka innehållsliga och språkliga förkunskaper förutsätts inom området skönlitteratur i två svenska läroböcker i ämnet svenska för årskurs 7 - 9? Vilka explicita samt implicita värderingar, kopplade till kultur, förekommer inom området skönlitteratur i två svenska läroböcker i ämnet svenska för årskurs 7 - 9? Resultatet av analysen visar att läroböckerna kräver att elever har specifika typer av språkliga samt innehållsmässiga kunskaper. Även vissa kulturellt förankrade kunskaper krävs för att eleverna ska tillägna sig de nya kunskaperna. Läroböckerna förutsätter att elever har kulturellt förankrade förkunskaper. Detta med avseende på innehållsmässiga kunskaper såsom svenska författare som Selma Lagerlöf. Läroböckerna förutsätter även att läsaren har en språklig referensram som är förankrad i den svenska kulturen.

Syftet med denna studie är att undersöka och utforska hur boksamtal uppfattas och tillämpas i undervisningen för att främja läs- och språkutveckling hos andraspråkselever. Frågeställningen som ligger till grund för vår studie är följande: Hur upplever F-3 lärare att boksamtalet gynnar andraspråkselevers läsförståelse? Upplever lärare att boksamtalet är en språkutvecklande aktivitet? För att få svar på vår frågeställning utgår vi från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen sker via intervjuer av fem grundskollärare i Skåne. Utgångspunkten för det teoretiska ramverket är den sociokulturella teorin som anser att elevers språk utvecklas genom interaktion och samspel med andra samt genom lärarens stöttning. Vidare utgår vi från den pragmatiska teorin, vilken ser på undervisningen som ett medel för att förbereda eleverna att verka i det demokratiska samhället. Resultatet i studien visar att lärare upplever en viss progression i elevernas läsförståelse eftersom de är mer aktiva och självständiga vid diskussioner, samt uppvisar en större lust att läsa. Därmed drar vi slutsatsen att boksamtal som aktivitet i undervisningen kan gynna andraspråkselever i deras språkutveckling. Kontinuerlig användning av boksamtal i undervisningen kan även stödja och möjliggöra andraspråkselevers utveckling av läsförståelseförmågan.

Andraspråkselever ökar avsevärt i det svenska samhället och inte minst i de svenska skolorna. Ökning av andraspråkselever kan ställa skolor, men framförallt lärare för stora utmaningar eftersom det krävs resurser och flera metoder för att kunna främja deras lärande. De samhällsorienterande ämnena innefattar ett ämnesspecifikt språk som andraspråkselever kan betrakta som svårt, därför är det väsentligt att lärarna kan arbeta språkutvecklande för att utveckla elevernas språkliga förmågor, men även för att bidra till en inkluderande klassrumsmiljö. Detta arbete grundar sig i en undersökning som genomförts på två skolor söder om Malmö, för att se hur lärare och modersmålslärare arbetar för att hjälpa andraspråkselever att uppnå en framgångsrik skolgång och vilka effekter detta ger till deras lärande. Arbetet grundar sig även till det sociokulturella perspektivet och hur stor påverkan det har för elevernas lärandeprocess.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare arbetar för att utveckla andraspråkselevers kommunikativa förmåga inom matematikundervisningen i årskurs 1–3. Tyngdpunkten ligger vid den muntliga matematiska kommunikationen och vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna använder i undervisningen för att utveckla förmågan. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Sex lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever i matematik deltog i studien. Studiens teoretiska utgångspunkter, variationsteorin för lärande och fenomenografi har varit viktiga delar av analysen. Resultatet i studien visar att kommunikationsförmågan i matematik både fungerar som ett medel för lärande och är ett lärandemål som ska utvecklas och bedömas. Kommunikationsförmågan behövs dels för kunskapsutveckling, dels för att eleverna ska kunna visa på sina kunskaper och för att nå måluppfyllelse. Förståelse och användningen av ord och begrepp är det som visats sig vara de viktigaste delarna som ingår i kommunikationsförmågan, det är också den del som ställer till med mest svårigheter för eleverna. En slutsats utifrån tidigare forskning och resultatet av denna studie är att andraspråkselever bör ges många möjligheter till att muntligt träna på att kommunicera. Arbete i par och i mindre grupper har visat sig vara den mest gynnsamma arbetsformen för detta.

Syftet med denna kvalitativa studie var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F – 3 arbetar med skönlitterär läsning för att främja elevers språkutveckling. Studien grundas i tre frågeställningar där den första syftar till att beskriva hur lärare arbetar med skönlitterär läsning. Den andra frågeställningen synliggör hur lärarna anser att skönlitterär läsning är språkutvecklande och den sista frågeställningen belyser de skillnader som lärarna beskriver finns i arbetet med elever som har svenska som första- respektive andraspråk. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt i en fenomenografisk forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma klasslärare i två olika kommuner.  Studiens resultat visar att samtliga lärare är positiva till skönlitterär läsning som ett språkutvecklande arbetssätt och att de dagligen arbetar med skönlitteratur. Lärarna anser att en av de största vinsterna med att arbeta med skönlitterär läsning är att den ger eleverna ett bredare och mer omfångsrikt ordförråd och att den möjliggör gemensamma samtal och diskussioner i klassrummet. Resultatet visar vidare att skillnaderna i arbetet mellan elever som har svenska som förstaspråk gentemot de elever som har svenska som andraspråk är små.

Den svenska skolan brister i arbetet gällande att ta tillvara på elevers flerspråkighet samt deras erfarenheter och kunskaper. Syftet med detta arbete är därmed att undersöka vilka metoder och didaktiska val lågstadielärare beskriver att de använder för att stötta begreppsförståelse hos elever som följer kursplanen för svenska som andraspråk i de samhällsorienterade ämnena. Syftet kopplar även till att ta reda på hur lärare upplever svenska som andraspråkselevers behov av stöttning. Tidigare forskning, relevant för ämnet, belyser många olika metoder som lärare kan använda för att stötta andraspråkselever i undervisningen. Dock finns det begränsad forskning som berör svenska som andraspråks- elever kopplat till de samhällsorienterade ämnena i de lägre åldrarna. Det finns även begränsad forskning som lyfter lärares syn på stöttning av dessa elever. För att besvara våra frågeställningar använder vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. För att kunna analysera datan används didaktiska perspektiv. Av analyserna framgår det att lärarnas syn på andraspråkselevers behov påverkar hur de reflekterar kring och bygger upp sin undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Det framgår även genom intervjuer med de fem lärarna att det största behovet hos andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena upplevs vara den begreppsliga förståelsen. Arbetet är av relevans för att synliggöra vilka metoder och didaktiska val lärare grundar sin undervisning på och hur lärares syn på svenska som andraspråkselevers behov av stöttning påverkar dessa val.