Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns för lärande inom multiplikation i årskurs 3. För att besvara studiens syfte tillämpades en diagnos samt semistrukturerade intervjuer som metod. Diagnosen genomfördes i två klasser i årskurs 3 och två pedagoger intervjuades för vidare undersökning. För att tydliggöra hur olika räkneuppgifter samt svårigheter hänger samman med olika fenomen tillämpades variationsteorin. Med utgångspunkt i variationsteorin samt begreppen kontrast, separation, generalisering och fusion kategoriseras det insamlade materialet utifrån analysverktyget meningskoncentrering. Resultatet visar att eleverna har svårigheter med följande: upptäcka likheter kring ett lärandeobjekt, skapa förståelse för de enskilda kritiska aspekterna av lärandeobjektet, se skillnad mellan två värden samt att välja en lämplig strategi. Vad gäller pedagogernas uppfattningar och beskrivningar av elevernas lösningsstrategier lyfts följande aspekter fram: stress och slarvfel, bristande förmåga att hitta ett samband mellan multiplikation och addition, bristfällig läs- och begreppsförståelse samt svårigheter att tillämpa en fungerande strategi. För att främja elevernas utveckling inom multiplikation påvisar resultatet vikten av att pedagoger i sin framtida undervisning arbetar med konkret material, didaktiska verktyg såsom areaformen och tallinje, visualisering av multiplikation genom addition, begreppsförståelse och samtal i grupp för att utöka matematikspråket. / The purpose of this study is to investigate the difficulties that exist for learning in multiplication in year 3. To answer the purpose of the study, a diagnosis and semi-structured interviews were used as a method. The diagnosis was performed in two classes in year 3 and two educators were interviewed for further investigation. In order to clarify how different arithmetic tasks and difficulties are related to different phenomena, the theory of variation was applied. Based on the theory of variation and the concepts of contrast, separation, generalization and fusion, the collected material is categorized on the basis of the analysis tool meaning concentration. The results show that the students have difficulties with the following: discover similarities around a learning object, create an understanding of the individual critical aspects of the learning object, see the difference between two values and choose an appropriate strategy. Regarding the educators 'perceptions and descriptions of the students' solution strategies, the following aspects are highlighted: stress and carelessness, lack of ability to find a connection between multiplication and addition, inadequate reading and comprehension and difficulties in applying a working strategy. To promote students' development in multiplication, the results show the importance of educators in their future teaching working with concrete material, didactic tools such as area form and number line, visualization of multiplication through addition,concept understanding and group discussions to expand the language of mathematics.

Textsamtal har en viktig roll i undervisningen och för elevernas lärande. Genom att delta i textsamtal kan eleverna utveckla sina läsförmågor, språkligaförmågor och läsförståelseförmågor. Fördelen med att lärare använder sig av textsamtal är att textsamtal inte är begränsad till svenskundervisningen, utan kan nyttjas i alla skolans ämnen. Textsamtal ger lärare goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande och diskutera kring saker som inte är direkt kopplade till svenskämnet. Däremot utgår denna studie i ämnet svenska med fokus på diskussioner kring olika livsfrågor med några elever i årskurs 3. Syftet med studien är att analysera vilka livsfrågor elever i årskurs 3 läser om i de böcker eleverna väljer att läsa. Studien syftar också till att lyfta fram de tankar som eleverna uttrycker i textsamtal kring livsfrågor. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin för att lyfta fram de sociala aspekterna i undervisningen och betydelsen av att lära sig av och med varandra. Materialet i studien grundar sig på de två genomförda fokusgruppsintervjuerna samt läsning av de böcker eleverna har läst. Resultatet visar att eleverna stöter på en mängd olika livsfrågor i sin läsning, bland annat kamratskap, saknad och död. Likaså visar resultatet att textsamtalen i ämnet svenska ger eleverna goda möjligheter till att få uttrycka sig och dela med sig av sina tankar kring olika livsfrågor. / Text conversations have an important role in teaching and for students' learning. By participating in text conversations, pupils can develop their reading skills, language skills and reading comprehension skills. The advantage of teachers using text conversations is that text conversations are not limited to Swedish teaching, but can be used in all school subjects. Text conversations give teachers good opportunities to work interdisciplinary and discuss things that are not directly connected to the Swedish subject. However, this study is based on the subject Swedish with a focus on discussions about various life issues with some pupils in year 3. The purpose of the study is to analyse which life issues students in year 3 read about in the books the students choose to read. The study also aims to highlight the thoughts that pupils express in text conversations about life issues. The study is based on the socio-cultural theory to highlight the social aspects of teaching and the importance of learning from and with each other. The material in the study is based on the two completed focus group interviews and reading of the books the students have read. The results show that students encounter a variety of life issues in their reading, including friendship, loss and death. The results also show that the text conversations in the Swedish subject give pupils good opportunities to express themselves and share their thoughts on various life issues.

Läsförståelse är en av de viktigaste kunskaperna elever behöver ha med sig i sin skolgång där de enligt läroplanen ska möta olika typer av texter, bland annat faktatexter. Utan förståelse för texten blir innehållet bara sidor med ord utan innebörd. För SvA-elever är detta speciellt påtagligt. För att förstå textens innehåll behöver eleven ha förkunskap om innehållet. För att utveckla SvA-elevers läsförståelse kan läraren arbeta med olika metoder för förkunskapsarbete. Denna studie undersöker förkunskapsarbetets betydelse för SvA-elevers läsförståelse av faktatext i åk 3. Den baseras på ett experiment med tre grupper SvA-elever om deras förkunskapsarbete och läsförståelse av faktatext. Studiens syfte är att studera utfallen av läsförståelse av faktatext dels utan förkunskapsarbete dels med förkunskapsarbete i bildstödsprogrammet Symwriter och med lärares synonymer, gester och omformuleringar. Efter experimentet har en intervju gjorts med SvA-läraren om hur hon arbetar med förkunskap för läsförståelse. Resultatet visar att förkunskaparbete ger eleverna ökad läsförståelse. Metoderna för förkunskapsarbete i experimentet visade på liknande resultat.

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.

Understanding base-ten numbers is one of the most important mathematics topics taught in the primary school, and yet also one of the most difficult to teach and to learn. Research shows that many children have inaccurate or faulty number conceptions, and use rote-learned procedures with little regard for quantities represented by mathematical symbols. Base-ten blocks are widely used to teach place-value concepts, but children often do not perceive the links between numbers, symbols, and models. Software has also been suggested as a means of improving children's development of these links but there is little research on its efficacy. Sixteen Queensland Year 3 students worked cooperatively with the researcher for 10 daily sessions, in 4 groups of 4 students of either high or low mathematical achievement level, on tasks introducing the hundreds place. Two groups used physical base-ten blocks and two used place-value software incorporating electronic base-ten blocks. Individual interviews assessed participants' place-value understanding before and after teaching sessions. Data sources were videotapes of interviews and teaching sessions, field notes, workbooks, and software audit trails, analysed using a grounded theory method. There was little difference evident in learning by students using either physical or electronic blocks. Many errors related to the "face-value" construct, counting and handling errors, and a lack of knowledge of base-ten rules were evident. Several students trusted the counting of blocks to reveal number relationships. The study failed to confirm several reported schemes describing children's conceptual structures for multidigit numbers. Many participants demonstrated a preference for grouping or counting approaches, but not stable mental models characterising their thinking about numbers generally. The independent-place construct is proposed to explain evidence in both the study and the literature that shows students making single-dimensional associations between a place, a set of number words, and a digit, rather than taking account of groups of 10. Feedback received in the two conditions differed greatly. Electronic feedback was more positive and accurate than feedback from blocks, and reduced the need for human-based feedback. Primary teachers are urged to monitor students' use of base-ten blocks closely, and to challenge faulty number conceptions by asking appropriate questions.