No description available.

This study examines how teachers of Swedish as a second language perceive that they work to strengthen L2 pupils’ knowledge of Swedish. It investigates how the teachers say that they work to improve the pupils’ vocabulary and word comprehension, and what they can find problematic when they work with this. The method used for the study is qualitative, in the form of interviews, with the aim of charting the teachers’ opinions and perceptions of what was to be studied. Four teachers were interviewed, and their thoughts are part of the results in the study. Among other things, it was found that vocabulary and word comprehension are important to work with in Swedish as a second language since a large vocabulary and good word comprehension are the foundation for the pupils’ continued learning. The results also show the importance of conversations in the classroom when it comes to vocabulary and word comprehension, and the use of pictures and reading aloud.

Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan  var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om hur undervisningen i svenska som andraspråk kan utformas, vilket innehåll som undervisningen har och vilka attityder och uppfattningar som finn till ämnet svenska som andra språk, enligt sju lärare i svenska som andraspråk.  Datainsamlingsmetoden består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Föreliggande studies slutsatser är (1) Det finns olikheter gällande utformningen i undervisningen i svenska som andraspråk, men vanligast var att undervisningen är utformad som en stödundervisning i form av stödtimmar. (2) Undervisningen i svenska som andraspråk omfattar olika arbetssätt och innehåll, men fokus ligger på att utveckla elevernas ordförråd. (3) Det råder inga negativa uppfattningar till ämnet svenska som andraspråk utifrån informanternas redogörelser; tidigare studier visar dock motsatsen. Det finns ifrågasättande elever som undrar varför de ska läsa ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska.

Studiens syfte är att bidra med kunskap genom att undersöka ett antal lärares uppfattningar beträffande samarbetet mellan SvA-lärare och klasslärare. Studien syftar även till att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter som de tycker sig se i det samarbetet. Studien har genomförts på fyra olika skolor i samma kommun, med syftet att få en ett bredare perspektiv på hur samarbete kan se ut i praktiken mellan SvA-lärare och klasslärare. Även om aktuella styrdokument framhåller samarbete som ett krav för att utveckla såväl undervisning som verksamhet påvisar forskningen flera problematiska aspekter som påverkar samarbetet mellan lärare. Arbetet med vår kunskapsöversikt har visat att tidigare forskning inom området är begränsad. Den​ forskning som finns påtalar samarbetet, utifrån ett mer övergripande perspektiv, genom att belysa såväl samarbetets positiva aspekter som utmaningar. Mot denna bakgrund ser vi ett behov av forskning som syftar​ till att belysa lärares uppfattningar av hur samarbetet ser ut i praktiken. Studien undersöker hur samarbetet mellan klasslärare samt SvA-lärare kan se ut i praktiken och hur de önskar att ett samarbete ska se ut. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna i studien belyser vikten av ett samarbete för att öka SvA-elevers möjlighet att tillgodose sig samma innehåll som den ordinarie undervisningen. Samtidigt pekar lärarna på flera utmaningar med ett samarbete, bland annat brist på tid vid planering, disponering av förtroendetid och fysiska avstånd. Resultatet analyseras med hjälp av Communities of Practice (CoP) vilken är en social teori om lärande som undersöker gruppens struktur och innehåll.

Denna uppsats grundar sig på en undersökning som är utförd med åtta F-3 lärare. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om lärarnas förhållningssätt till styrdokumenten samt vilka didaktiska modeller som används i svenskundervisningen, för att ge andraspråkseleverna de rätta förutsättningarna.  I studien användes två materialinsamlingar, vilka var kvalitativa intervjuer och observationer. De kvalitativa intervjuerna hade semistrukturerade frågor där lärarna fick uttrycka sina egna erfarenheter om sin egen undervisning med andraspråkselever. För observationerna användes ett observationsprotokoll, med sju stödpunkter, som följdes under lektionstillfället för att få med det relevanta till studiens innehåll. Det visade sig i analysen av resultatet att F-3 lärare formar och anpassar undervisningen utifrån kursplanerna och de didaktiska modellerna för att uppnå elevernas kunskapsmässiga nivå i språkutvecklingen.   En slutsats av studien är att den yrkeskompetens lärare har behöver förmedlas vidare, så att en lärares kunskapskälla kan utvecklas och byggas vidare.

Läsförståelse är en av de viktigaste kunskaperna elever behöver ha med sig i sin skolgång där de enligt läroplanen ska möta olika typer av texter, bland annat faktatexter. Utan förståelse för texten blir innehållet bara sidor med ord utan innebörd. För SvA-elever är detta speciellt påtagligt. För att förstå textens innehåll behöver eleven ha förkunskap om innehållet. För att utveckla SvA-elevers läsförståelse kan läraren arbeta med olika metoder för förkunskapsarbete. Denna studie undersöker förkunskapsarbetets betydelse för SvA-elevers läsförståelse av faktatext i åk 3. Den baseras på ett experiment med tre grupper SvA-elever om deras förkunskapsarbete och läsförståelse av faktatext. Studiens syfte är att studera utfallen av läsförståelse av faktatext dels utan förkunskapsarbete dels med förkunskapsarbete i bildstödsprogrammet Symwriter och med lärares synonymer, gester och omformuleringar. Efter experimentet har en intervju gjorts med SvA-läraren om hur hon arbetar med förkunskap för läsförståelse. Resultatet visar att förkunskaparbete ger eleverna ökad läsförståelse. Metoderna för förkunskapsarbete i experimentet visade på liknande resultat.