No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur andraspråkselever integreras i ämnet biologi på högstadiet. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att andraspråkselever till viss del integreras i ämnesundervisningen, dock under förutsättningar som gör det svårt för dem att uppnå målen i ämnet. Flertalet av de intervjuade eleverna tycker att ord/begrepp i ämnet biologi är svåra att förstå. Det framgår även i resultatet att samarbetet mellan lärarna på den undersökta skolan bör utvecklas, samt att det saknas goda rutiner på en organisatorisk nivå för att ämnesintegrationen ska vara positivt utvecklande för eleverna.

Studiens syfte har varit att undersöka vilken roll den språkutvecklande skönlitterära läsningen har i SVA-klasser på den kommunala vuxenutbildningen. Med kvalitativa intervjuer har några ämnesbehöriga lärares tankar kring planering och utförande av språkutvecklande arbetsmetoder med skönlitteratur åskådliggjorts. På detta sätt har också faktorer som påverkar lärarnas utformning av dessa arbetsmetoder belysts. I studien har en klass SVA-elever fått delge vilka arbetssätt de tycker är mest språkutvecklande via en enkätundersökning. Sammantaget kan man utröna att resultatet av dessa undersökningar i stort sett pekar på samma uppfattning om språkutveckling som forskning och teorier indikerar. Resultatet av studien visar att problematiken med att genomföra lektioner som är språkutvecklande via skönlitteratur handlar mer om den organisatoriska strukturen och den politiska styrningen än lärarnas kunskap om språkutveckling och utförande av sina arbetsuppgifter.

Studien undersöker hur fyra klasslärare i åk 1-3 organiserar sin undervisning för att utveckla det svenska kunskapsspråket hos elever med svenska som andraspråk. Bakgrunden behandlar synen på ämnet svenska som andraspråk och hur den förändrats med tiden. Studien lyfter fram likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar. Dessa analyseras sedan med stöd av tidigare forskning och en teoridel som bygger på Jim Cummins sammanställning av forskning på ämnet. Resultatet visar att lärarna lyfter kartläggning och kontakt med vårdnadshavare till elever med SVA som viktiga förutsättningar för att skapa undervisning som utvecklar elevernas kunskapsspråk. Det framkommer även att lärarna vill organisera undervisningen så att elevers modersmål får en större roll i undervisningen, men att det inte alltid görs. Samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare beskrivs som en förutsättning för att inkludera elevers modersmål i helklassundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt svenska som andraspråkselever har till ämnet svenska som andraspråk och vilka faktorer som påverkar attityderna. Studien undersöker även om attityden påverkar studiemotivationen till ämnet. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar att det finns varierande attityder till ämnet svenska som andraspråk. Resultatet visar även att det råder en negativ attityd till ämnet bland omgivningen men detta verkar inte ha samma inverkan på alla elever. Vad gäller studiemotivationen tyder resultatet på att denna inte låter sig påverkas av de negativa attityder som vissa elever har. Slutsatsen som dras är att det finns både positiva och negativa förhållningssätt till ämnet svenska som andraspråk. Elevernas egna attityder har dock inte alltid en direkt inverkan på studiemotivationen. Studien har även kommit fram till att samhällets attityder bidrar till de negativa attityderna men de elever som har en förståelse för ämnets syfte verkar inte påverkas.

Studien undersöker i vilken utsträckning som lärarna anpassar No-undervisningen för svenska som andraspråkselever. Tidigare forskning visar att andraspråksinlärning är väldigt individuellt och kan påverkas av många olika faktorer i No-undervisningen. De två frågeställningar som studien syftar till är lärares anpassningar för SVA-elever (svenska som andraspråkselever) i No-undervisningen och vilka metoder som lärarna använder sig av i No-undervisningen för SVA-eleverna. Studien är kvalitativ med utgångspunkt från hermeneutisk teori. Den omfattar även semistrukturerade intervjuer som gjorts med behöriga No-lärare i årskurs 4-6 och där tolkningar gjorts utifrån respondenternas svar för att använda de mest bärande delarna i intervjuerna för studiens resultat. För att besvara frågeställningarna användes fyra frågor samt följdfrågor till dessa. Resultatet visar att samtliga lärare gör vissa individuella anpassningar för alla elever i klassrummet i No-undervisningen. Det finns vissa undantag där lärarna gör fler anpassningar för svenska som andraspråkselever än för de elever som har svenska som modersmål. För att underlätta för SVA-eleverna i deras utveckling i begreppsförståelse i No-ämnena används metoder som “cirkelmodellen”. Cirkelmodellen är en strategi som går att använda för att utveckla elevernas lärande. Det framgick även i studien att använda bildstöd var ett viktigt komplement för alla lärarna i anpassningar för SVA-eleverna i No-undervisningen.

Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström & Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.

Denna studie undersöker inkluderande svenskundervisning och SvA-undervisning. Syftet med studien är att utforska hur svensklärare och SvA-lärare arbetar vid inkluderande undervisning. Integrerings- och inkluderings­teorier har tillämpats för att bringa en för­ståe­lse kring begreppet inkludering och för att påvisa hur begreppen integrering och inkludering skiljer sig åt. Vid insamlandet av empiri har kombinationen av två olika kvali­tativa metoder förekommit: observa­tioner av undervisning och intervjuer med fyra lärare, två svensklärare och två lärare i svenska som andraspråk, som arbetar med inklu­derad svensk­undervisning. Även skolans biträdande rektor har intervjuats. Intervjuer­na var semi­­strukturerade. Tematisk innehållsanalys har tillämpats på de transkriberade inter­vjuer­na vid analysen. Resultatet visar att den inkluderande undervisningen gör att elever­na mår bättre socialt, men den gynnar överlag inte deras språk­ut­veckling. Eftersom den inkluderande undervisningen inte utformas så att den ser till alla elevers behov är den inte inkluderande utan snarare integ­rerande.

Föreliggande arbete tar avstamp i tidigare forskning som behandlar hur skolan bemöter elever med svenska som andraspråk. Både forskning samt diverse myndigheter rapporterar om att barn med utländsk bakgrund utsätts för trakasserier, diskriminering samt rasism i svensk skola. Detta strider mot ett av skolans mest fundamentala arbete, det vill säga demokratiuppdraget. Uppsatsen undersöker vad svenska som andraspråkselever och skolledare på en gymnasieskola i ett multikulturellt, urbant område har för uppfattningar samt erfarenheter av interkulturellt arbete samt inkludering. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där två elevgrupper samt en grupp med rektor och biträdande rektor intervjuades. Resultatet indikerar att det finns en avsaknad av interkulturellt arbete på skolan, samt att skolledarna har en svag- samt formell syn på begreppet inkludering, som främst fokuserar på det arbete som explicit går att hitta i diverse styrdokument som skolledningen har skyldighet att följa. En eventuell förklaring till detta kan vara att inkludering i relation till mångfald samt interkulturalitet är mer diffust uttryckta i exempelvis GY11 och därför blir det upp till den enskilda rektorn hur man ska tolka och arbeta med dessa frågor.

Studiens syfte är att bidra med kunskap genom att undersöka ett antal lärares uppfattningar beträffande samarbetet mellan SvA-lärare och klasslärare. Studien syftar även till att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter som de tycker sig se i det samarbetet. Studien har genomförts på fyra olika skolor i samma kommun, med syftet att få en ett bredare perspektiv på hur samarbete kan se ut i praktiken mellan SvA-lärare och klasslärare. Även om aktuella styrdokument framhåller samarbete som ett krav för att utveckla såväl undervisning som verksamhet påvisar forskningen flera problematiska aspekter som påverkar samarbetet mellan lärare. Arbetet med vår kunskapsöversikt har visat att tidigare forskning inom området är begränsad. Den​ forskning som finns påtalar samarbetet, utifrån ett mer övergripande perspektiv, genom att belysa såväl samarbetets positiva aspekter som utmaningar. Mot denna bakgrund ser vi ett behov av forskning som syftar​ till att belysa lärares uppfattningar av hur samarbetet ser ut i praktiken. Studien undersöker hur samarbetet mellan klasslärare samt SvA-lärare kan se ut i praktiken och hur de önskar att ett samarbete ska se ut. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna i studien belyser vikten av ett samarbete för att öka SvA-elevers möjlighet att tillgodose sig samma innehåll som den ordinarie undervisningen. Samtidigt pekar lärarna på flera utmaningar med ett samarbete, bland annat brist på tid vid planering, disponering av förtroendetid och fysiska avstånd. Resultatet analyseras med hjälp av Communities of Practice (CoP) vilken är en social teori om lärande som undersöker gruppens struktur och innehåll.