Denna studie undersöker inkluderande svenskundervisning och SvA-undervisning. Syftet med studien är att utforska hur svensklärare och SvA-lärare arbetar vid inkluderande undervisning. Integrerings- och inkluderings­teorier har tillämpats för att bringa en för­ståe­lse kring begreppet inkludering och för att påvisa hur begreppen integrering och inkludering skiljer sig åt. Vid insamlandet av empiri har kombinationen av två olika kvali­tativa metoder förekommit: observa­tioner av undervisning och intervjuer med fyra lärare, två svensklärare och två lärare i svenska som andraspråk, som arbetar med inklu­derad svensk­undervisning. Även skolans biträdande rektor har intervjuats. Intervjuer­na var semi­­strukturerade. Tematisk innehållsanalys har tillämpats på de transkriberade inter­vjuer­na vid analysen. Resultatet visar att den inkluderande undervisningen gör att elever­na mår bättre socialt, men den gynnar överlag inte deras språk­ut­veckling. Eftersom den inkluderande undervisningen inte utformas så att den ser till alla elevers behov är den inte inkluderande utan snarare integ­rerande.