I den här uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flerspråkiga elever i årskurserna ett till sex. Vi fokuserar främst kring hur de arbetar för att stärka elevernas språk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i två större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flerspråkiga elever i sina klasser. I vår bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvärdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utländsk bakgrund. Allra svårast är det för de elever som kom till Sverige efter skolåldern, men även föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas skolresultat. Av de sex pedagoger vi intervjuade var det en lärare som arbetade med genrepedagogik. De andra betonade att de framför allt försökte vara extra tydliga, samt hålla ett lägre tempo för att se till att de flerspråkiga eleverna förstod allt. Vår slutsats blev att det krävs mer utbildning om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med flerspråkiga elever. Det hade även varit intressant att undersöka om och hur ett genrepedagogiskt arbetssätt i mindre grupper hade påverkat flerspråkiga elevers skolresultat.

Jag undersöker hur ett bra läromedel i historia 4-6 för andraspråkselever skulle kunna se ut. Jag studerar forskningen på området och gör intervjuer med lärare och förlag. Idag finns det inget andraspråksläromedel i historia 4-6. Lärarna som svarat på min enkät anser inte att de historieböcker som de använder fungerar särskilt bra för andraspråkselever. Lärarna är i hög utsträckning intresserade av att prova ett specialkonstuerat läromedel för andraspråkselever. Förlag och lärare talar om betydelsen av ett bildrikt läromedel på ett enkelt språk. Utifrån teorier och enkät- och intervjumaterial blir min slutsats att läromedlet måste vara motiverande och förklarande till sin karaktär för att passa andraspråkselever. Detta innebär att läromedelstexten i stor utsträckning karaktäriseras av skönlitterära drag, innehåller tydliga orsakssamband samt fokuserar på andraspråksläsarnas kulturella bakgrundskunskaper.

Studien undersöker hur fyra klasslärare i åk 1-3 organiserar sin undervisning för att utveckla det svenska kunskapsspråket hos elever med svenska som andraspråk. Bakgrunden behandlar synen på ämnet svenska som andraspråk och hur den förändrats med tiden. Studien lyfter fram likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar. Dessa analyseras sedan med stöd av tidigare forskning och en teoridel som bygger på Jim Cummins sammanställning av forskning på ämnet. Resultatet visar att lärarna lyfter kartläggning och kontakt med vårdnadshavare till elever med SVA som viktiga förutsättningar för att skapa undervisning som utvecklar elevernas kunskapsspråk. Det framkommer även att lärarna vill organisera undervisningen så att elevers modersmål får en större roll i undervisningen, men att det inte alltid görs. Samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare beskrivs som en förutsättning för att inkludera elevers modersmål i helklassundervisningen.