<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är:</p><p>Vad kan elever på gymnasiet om hälsa?</p><p>- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna?</p><p>- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen?</p><p>Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen?</p><p>Metod</p><p>En kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa. Resultaten har därefter analyserats i både Excel och statistikprogrammet SPSS, där även reliabilitetstestet av provet utförts. Efter reliabilitetstestet skapades ett nytt index ”Sammanfattande kunskap” och resultat beräknades även utifrån detta test.</p><p>Resultat</p><p>Medelvärdet för samtliga elever låg på 11,61 antal rätta svar av tjugo möjliga på kunskapsprovet, med standardavvikelsen 2,89. En viss tendens till högre kunskap inom området kost kunde urskiljas. Inga direkta skillnader kunde ses mellan vare sig de olika årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen. Dock kan en tendens till en högre kunskapsnivå på entreprenörsprogrammet ses. Efter utfört reliabilitetstest visade sig reliabiliteten på kunskapsprovet som helhet endast uppgå till 0,525. Det nya indexet ”Sammanfattande kunskap” gav en reliabilitet på 0,669 och dess resultat visade inte heller på några direkta skillnader mellan årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen</p><p>Slutsats</p><p>Resultaten av denna undersökning och även tidigare forskning visar att kunskapen om hälsa generellt är relativt låg. Forskning visar olika svar gällande sambanden mellan kunskap och verkligt beteende, där en del menar att kunskap direkt kan påverka beteenden medan andra menar att andra faktorer också måste in för att en beteendeförändring skall kunna ske. Oavsett vilket samband som finns mellan kunskap och verkligt beteende kan det konstateras att folkohälsan är ett stort problem i samhället och något måste göras åt det, frågan är vad som bör göras och vem som bör göra det. Är det verkligen kunskap det är brist på eller ligger problemet någon annanstans?</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study is to investigate what knowledge students in upper secondary school have within the field of health. In addition to that the aim is to check the reliability of the test, which has been designed and used in the investigation. Problems to be answered are:</p><p>What do students in upper secondary school know about health?</p><p>- Do any differences in knowledge occur between the students in the different grades?</p><p>- Do any differences in knowledge occur between the students in the different programs?</p><p>How high is the reliability of the test used in this investigation, i.e. are the results in this investigation trustworthy?</p><p>Method</p><p>A test at the upper secondary school of John Bauer in a municipality of a big city has been accomplished, where 219 students in year one and year two have contributed. Out of these 141 students answered a test consisting of twenty questions of knowledge within the fields of physical activity, nutrition and general health. The results were analyzed in both Excel and the statistic programme SPSS and there has the test of reliability also been performed. After the test of reliability a new index “Summary of knowledge” was created and new results from this index were computed.</p><p>Results</p><p>The mean for all students was 11,61 number of right answers out of twenty possible on the test, with a standard deviation of 2,89. A tendency to a higher level of knowledge within the field of nutrition could be seen. No clear variances between the different grades or the different programs could be seen, although a trend to a higher level of knowledge in the programme of contractors could be seen. The test of reliability for the entire test showed a reliability of only 0,525. The new index “Summary of knowledge” gives a reliability of 0,669 and its results neither show any clear variances between the grades or the different programs.</p><p>Conclusions</p><p>The results from this investigation, together with previous research, shows that the knowledge of health is relatively low. Research shows different answers within the correlation between knowledge and actual behaviour, where some people means knowledge directly can affect behaviour, and some means other factors are needed as well to create a change of behaviour. No matter which correlation can be seen between knowledge and actual behaviour, it can be stated that the public unhealthy is a big problem in the society and something has to be done. The question is what shall be done, and who shall do it. Is the lack of knowledge the actual problem or is the problem something else?</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är: Vad kan elever på gymnasiet om hälsa? - Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna? - Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen? Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen? Metod En kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa. Resultaten har därefter analyserats i både Excel och statistikprogrammet SPSS, där även reliabilitetstestet av provet utförts. Efter reliabilitetstestet skapades ett nytt index ”Sammanfattande kunskap” och resultat beräknades även utifrån detta test. Resultat Medelvärdet för samtliga elever låg på 11,61 antal rätta svar av tjugo möjliga på kunskapsprovet, med standardavvikelsen 2,89. En viss tendens till högre kunskap inom området kost kunde urskiljas. Inga direkta skillnader kunde ses mellan vare sig de olika årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen. Dock kan en tendens till en högre kunskapsnivå på entreprenörsprogrammet ses. Efter utfört reliabilitetstest visade sig reliabiliteten på kunskapsprovet som helhet endast uppgå till 0,525. Det nya indexet ”Sammanfattande kunskap” gav en reliabilitet på 0,669 och dess resultat visade inte heller på några direkta skillnader mellan årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen Slutsats Resultaten av denna undersökning och även tidigare forskning visar att kunskapen om hälsa generellt är relativt låg. Forskning visar olika svar gällande sambanden mellan kunskap och verkligt beteende, där en del menar att kunskap direkt kan påverka beteenden medan andra menar att andra faktorer också måste in för att en beteendeförändring skall kunna ske. Oavsett vilket samband som finns mellan kunskap och verkligt beteende kan det konstateras att folkohälsan är ett stort problem i samhället och något måste göras åt det, frågan är vad som bör göras och vem som bör göra det. Är det verkligen kunskap det är brist på eller ligger problemet någon annanstans? / Aim The aim of this study is to investigate what knowledge students in upper secondary school have within the field of health. In addition to that the aim is to check the reliability of the test, which has been designed and used in the investigation. Problems to be answered are: What do students in upper secondary school know about health? - Do any differences in knowledge occur between the students in the different grades? - Do any differences in knowledge occur between the students in the different programs? How high is the reliability of the test used in this investigation, i.e. are the results in this investigation trustworthy? Method A test at the upper secondary school of John Bauer in a municipality of a big city has been accomplished, where 219 students in year one and year two have contributed. Out of these 141 students answered a test consisting of twenty questions of knowledge within the fields of physical activity, nutrition and general health. The results were analyzed in both Excel and the statistic programme SPSS and there has the test of reliability also been performed. After the test of reliability a new index “Summary of knowledge” was created and new results from this index were computed. Results The mean for all students was 11,61 number of right answers out of twenty possible on the test, with a standard deviation of 2,89. A tendency to a higher level of knowledge within the field of nutrition could be seen. No clear variances between the different grades or the different programs could be seen, although a trend to a higher level of knowledge in the programme of contractors could be seen. The test of reliability for the entire test showed a reliability of only 0,525. The new index “Summary of knowledge” gives a reliability of 0,669 and its results neither show any clear variances between the grades or the different programs. Conclusions The results from this investigation, together with previous research, shows that the knowledge of health is relatively low. Research shows different answers within the correlation between knowledge and actual behaviour, where some people means knowledge directly can affect behaviour, and some means other factors are needed as well to create a change of behaviour. No matter which correlation can be seen between knowledge and actual behaviour, it can be stated that the public unhealthy is a big problem in the society and something has to be done. The question is what shall be done, and who shall do it. Is the lack of knowledge the actual problem or is the problem something else?

Students need to be entrepreneurial, because society has changed locally and globally and individuals must carry more responsibility for their learning and their livelihood. Information technology affects everyone and makes it possible to obtain facts far beyond the classroom. In all, the changes affect the perception of what and how pupils learn. Supranational bodies such as the OECD, the European Union and NUTEK have argued for a couple of decades that schools and businesses need to work together to educate students in an entrepreneurial direction. Today, in 2011, entrepreneurship is in fact enshrined in the new curriculum for the upper secondary school, GY 2011. The school has long sought to increase students’ responsibility for their own learning and different education practices have been tested to develop this. The purpose of this study is to form knowledge about entrepreneurial learning and make a contribution to knowledge about a form of learning, from a student perspective. The theoretical and methodological approach of the study is phenomenographic. Sixteen students at an upper secondary school with a pronounced entrepreneurial profile have been interviewed. The interview guide used was open-ended with ample opportunities for the informants to talk about their work on the basis of the project that the students perform during their last school year. Students do not use the term entrepreneurial to describe their perceptions, but from the data I understand with my teaching experience that they describe their perceptions of entrepreneurial learning. The results of the analysis of the data material show upper secondary school students' different perceptions of entrepreneurial learning and fall into five description categories. They are Understanding, identifying and defining the task, External contacts and communication, Team building, Learning in different social practices and Looking beyond the obvious. The results show that if the school is to use entrepreneurial learning as a learning approach, tasks need to be retrieved from activities outside the school to be challenging for students to manage themselves and with the help of others.

This study uses focus groups and a questionnaire to examine the information-seeking behaviours of Swedish upper secondary school students. Focus group interviews were conducted among students aged 17-20 at four Swedish upper secondary schools in two different cities. The interviews focused on how the informants themselves experienced their information seeking. In addition, a survey focused on the opinions of upper secondary school teachers regarding the source use of their students. The research questions considered were: What kind of information-seeking behaviour characterizes Swedish upper secondary school students? What kind of information do Swedish upper secondary school students seek when it comes to issues where corporations can be of assistance? How do Swedish upper secondary school students prefer to have information presented? The results of the study provided some valuable insights concerning these questions. The students turned out to use the Internet, and most often Google, in much of their information seeking. However, human contact in the form of face-to-face conversations or presentations was also considered highly important. Furthermore, the information-seeking skills, or information literacy, of secondary school students are not emphasized in their education. The study was performed in cooperation with AstraZeneca in the hope of the results providing the company with valuable information regarding one of their intended target groups.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever översätter mellan tre matematiska språkformer (symbolspråk, matematiskt språk och vardags-språk). Studien använde ett slags test, en kunskapsdiagnos, för att undersöka detta. Gymnasieelever från samma program i tre olika årskurser fick möjlighet att delta i studien. Diagnosen var uppdelad i tre översättningsområden: från matematiskt språk till symbolspråk, från symbolspråk till matematiskt språk och till sist från symbolspråk till vardagsspråk. Resultatet visar att gymnasieeleverna, oavsett årskurs, har problem med översättningarna. Bland annat använde eleverna fel operationstecken, missade att sätta ut väsentliga parenteser och blandade i vissa fall de olika språkformerna i samma mening. Eleverna lyckades bäst med översättningen från symbolspråk till matematiskt språk, och de allra flesta kände till symbolen för ”mindre än”. / The purpose of this study was to investigate how upper secondary school students translate between three mathematical language forms (symbolic language, mathematical language and everyday language). The study used a test (a diagnosis), to investigate this. Upper secondary school students belonging to the same program in three different grades were given the opportunity to take part in the study. The diagnosis was divided into three translation areas: from mathematical language to symbolic language, from symbolic language to mathematical language and finally from symbolic language to everyday language. The result shows that upper secondary school students, regardless of grade, have problems with the translations. Among other things, the students used the wrong operation signs, missed writing crucial parentheses and in some cases, they mixed the various language forms in the same sentence. The students were most successful with the translation from symbolic language to mathematical language, and the vast majority had knowledge of the "less than" - symbol.

The cognitive models that research on conceptual change has generated have been the subject of criticism, suggesting that these reflect an unrealistic view of learning as an overly “cold” and isolated process. Accordingly, representatives of this criticism suggest that research on conceptual change should investigate to what extent the cold cognition relates to “warm” affective constructs. In the present thesis, the warmth is not considered as prior to conceptual change, but is inferred from the very process of conceptual change itself. The aim is to investigate and describe how this warmth – in terms of normativity – is expressed in conceptual change and how individuals, in these processes, emerge as subjects in their interchange with the environment. This is done by exploring what students do when they make meaning of gender and nation in interviews and exam papers. The results show that the students mainly relate to two different norm-systems, including six normative aspects of conceptual change. The first system includes the goal to challenge or emancipate, the means to problematize, and engagement in the interviews or exams. Furthermore, it includes critical theory as an ideal, social structures and power as values, and me as a social being and actions as part of a tradition as what to make meaning of. The second system includes the goal to preserve, the means to claim how it “is”, and engagement in the interviews or exams. Furthermore, it includes psychological/biological reductionism as an ideal, essences and a natural order as values, and me as an individual and actions as an outcome of intentions as what to make meaning of. By understanding what the students do as interfering with these normative aspects, it becomes possible to understand them as negotiating norms that are brought to the fore. With this, “coldness” appears to be a misleading epithet of conceptual change. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Submitted. Paper 2: Accepted. Paper 3: Submitted.</p>

Sammanfattning Bakgrund Forskning har visat att pojkars och flickors matvanor skiljer sig åt på högstadiet. Riksmaten ungdoms resultat visade att mer än 90% av deltagarna åt mindre än hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker. Ungdomar har god kännedom om vad som anses vara hälsosam och ohälsosam mat. Utbildning i matlagning behöver finnas med i läroplanen för att säkerställa att kunskapen om goda vanor bevaras ur ett hälsoperspektiv. Syfte Syftet var att studera hur högstadieelever resonerar kring matvanor och vad som påverkar deras matvanor. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 informanter,tio flickor och sju pojkar som fyllt 15 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Största delen av informanterna säger att sallad och grönsaker är hälsosamma val av livsmedel. Låg fetthalt, gärna vegetariskt och hemlagat nämns som bra val ur hälsoperspektiv. Att äta varierad kost för att få i sig alla näringsämnen en behöver genom att följa tallriksmodellen samt att dricka vatten till maten ansågs hälsosamt. Snabbmat från McDonalds nämndes ofta som exempel på ohälsosam mat. Fysisk aktivitet och umgänge med kompisar, samt om det var vardag eller helg påverkade informanternas matvanor. Mat som de uttryckte var ohälsosam ansågs även som godare, medan mat som de fann som hälsosam inte tycktes smaka lika bra. Slutsats Ungdomars resonemang stämmer väl överens med de nuvarande råden kring kost. Ungdomarna kan väl beskriva vad som är hälsosamt och inte. Den större delen av informanterna nämner att hem- och konsumentkunskap inte påverkat nämnvärt hur de ska äta. Några av dem tycker att de blivit påverkade av undervisningen. Sociala medier har i viss mån negativ inverkan på ungdomar, som att få dem att äta lite mat för att hålla sig smala, men sociala medier kan också inspirera ungdomar till att laga mat.

The curriculum emphasizes the importance of social science teachers to affect students to be active, democratic and participating citizens. At the same time the interest in politics among students has been on a steady decline since the beginning of the 21th century. Apart from the diminishing interest in politics, studies have shown that students are given different civic skills and competencies depending on their choice of educational path. This study takes an interest to understand what affects students' engagement in democracy and politics, and how it differs between last-year students from study preparatory and vocational education. This study also aims to understand how the programs differ in the experience of social science teaching and how it has affected their civic engagement. This study utilized qualitative group interviews with students from both educational paths, the results of this study illustrate that differences in political engagement, depending on educational path, do exist. The differences in education of social science has given different prerequisites to be politically engaged for study preparatory- and vocational students. / <p>Godkänd 2024-04-05</p>

This essay’s aim is to investigate how Rowling uses her novel Harry Potter and the Chamber of Secrets to criticize racism in her magical world and ours. A secondary aim concerns how Rowling’s critical stance creates ways to resist racism for readers in the EFL classroom. Therefore, a comparison from a Critical Race Theory (CRT) perspective is made with focus on certain sequence comparisons between the novel and the film. Teachers need to highlight problems like racism in classrooms and fantasy novels and movies are exceptional tools to raise awareness and teach critical thinking to students.

Mobbning sker ofta i närvaro av fler personer än förövaren och offret. Det är ett socialt fenomen där även deltagarroller såsom den passiva åskådaren och försvararen bevittnar mobbningen, varav den passiva åskådaren håller sig undan och försvararen väljer att ingripa för att hjälpa offret. Trots att forskning om barns och ungas perspektiv på mobbning visar att de anser det vara både omoraliskt och fel så ökar mobbningen i de svenska skolorna och många elever som bevittnar mobbning förblir passiva. Med bakgrund av detta syftade aktuell studie till att identifiera och undersöka hur gymnasieelever, i sina naturliga kompisgrupper och med egna ord, resonerar kring varför vissa elever ingriper medan andra förblir passiva i en mobbningssituation trots att tidigare forskning visat att elever generellt tycker att mobbning är fel. Deltagarna bestod av 51 gymnasieelever inom åldersspannet 16 till 21 år (34 flickor, 17 pojkar) och kom från 14 skolor lokaliserade i åtta orter i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer om 3–5 elever i vilka två vinjetter (en med flickor och en med pojkar) som illustrerade fiktiva mobbningssituationer innehållandes flera deltagarroller fungerade som utgångspunkt för samtalen. Data analyserades genom konstruktivistisk grundad teori och utmynnade i en grundad teori. Analys av deltagarnas utsagor visar på att elever beräknar vilka konsekvenser som kan komma av ett potentiellt ingripande, och om dessa anses allt för negativa så resulterar det i vidare passivitet. Studien erbjuder en djupare förståelse för hur gymnasieelever motiverar och förklarar deltagarrollernas beteende och kan fungera som ett ramverk för framtida antimobbningsarbete som syftar till att få åskådare att kunna agera i linje med sina moraliska värderingar. / Bullying often takes place in the presence of more people than the perpetrator and the victim. It is a social phenomenon where participant roles such as the passive bystander and the defender also witness the bullying, of which the passive bystander stays away and the defender chooses to intervene to help the victim. Although research on children’s and youth’s perspective on bullying show that they consider it both immoral and wrong, bullying is increasing in Swedish schools and many students who witness bullying remain passive. Based on this, the current study has aimed to identify and investigate how upper secondary school students, in their natural groups of friends and with their own words, reason about why some students intervene while others remain passive in a bullying situation, despite previous research showing that students generally consider bullying as wrong. The participants consisted of 51 upper secondary school students in the age range 16 to 21 years (34 girls, 17 boys) and came from 14 schools located in eight counties in Sweden. Data was gathered through semi-structured focus group interviews consisting of 3-5 students in which two vignettes (one with girls and one with boys) that illustrated fictitious bullying situations containing several participant roles served as a starting point for the conversations. The data was analyzed through constructivist grounded theory and resulted in a grounded theory. Analysis of the participants’ statements shows that students calculate the consequences that can come from a potential intervention, and if these are considered too negative, it results in further passivity. The study provides a deeper understanding of how upper secondary school students motivate and explain the behavior of participant roles and can serve as a framework for future anti-bullying work aimed at enabling bystanders to act in line with their moral values.