Mobbning sker ofta i närvaro av fler personer än förövaren och offret. Det är ett socialt fenomen där även deltagarroller såsom den passiva åskådaren och försvararen bevittnar mobbningen, varav den passiva åskådaren håller sig undan och försvararen väljer att ingripa för att hjälpa offret. Trots att forskning om barns och ungas perspektiv på mobbning visar att de anser det vara både omoraliskt och fel så ökar mobbningen i de svenska skolorna och många elever som bevittnar mobbning förblir passiva. Med bakgrund av detta syftade aktuell studie till att identifiera och undersöka hur gymnasieelever, i sina naturliga kompisgrupper och med egna ord, resonerar kring varför vissa elever ingriper medan andra förblir passiva i en mobbningssituation trots att tidigare forskning visat att elever generellt tycker att mobbning är fel. Deltagarna bestod av 51 gymnasieelever inom åldersspannet 16 till 21 år (34 flickor, 17 pojkar) och kom från 14 skolor lokaliserade i åtta orter i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer om 3–5 elever i vilka två vinjetter (en med flickor och en med pojkar) som illustrerade fiktiva mobbningssituationer innehållandes flera deltagarroller fungerade som utgångspunkt för samtalen. Data analyserades genom konstruktivistisk grundad teori och utmynnade i en grundad teori. Analys av deltagarnas utsagor visar på att elever beräknar vilka konsekvenser som kan komma av ett potentiellt ingripande, och om dessa anses allt för negativa så resulterar det i vidare passivitet. Studien erbjuder en djupare förståelse för hur gymnasieelever motiverar och förklarar deltagarrollernas beteende och kan fungera som ett ramverk för framtida antimobbningsarbete som syftar till att få åskådare att kunna agera i linje med sina moraliska värderingar. / Bullying often takes place in the presence of more people than the perpetrator and the victim. It is a social phenomenon where participant roles such as the passive bystander and the defender also witness the bullying, of which the passive bystander stays away and the defender chooses to intervene to help the victim. Although research on children’s and youth’s perspective on bullying show that they consider it both immoral and wrong, bullying is increasing in Swedish schools and many students who witness bullying remain passive. Based on this, the current study has aimed to identify and investigate how upper secondary school students, in their natural groups of friends and with their own words, reason about why some students intervene while others remain passive in a bullying situation, despite previous research showing that students generally consider bullying as wrong. The participants consisted of 51 upper secondary school students in the age range 16 to 21 years (34 girls, 17 boys) and came from 14 schools located in eight counties in Sweden. Data was gathered through semi-structured focus group interviews consisting of 3-5 students in which two vignettes (one with girls and one with boys) that illustrated fictitious bullying situations containing several participant roles served as a starting point for the conversations. The data was analyzed through constructivist grounded theory and resulted in a grounded theory. Analysis of the participants’ statements shows that students calculate the consequences that can come from a potential intervention, and if these are considered too negative, it results in further passivity. The study provides a deeper understanding of how upper secondary school students motivate and explain the behavior of participant roles and can serve as a framework for future anti-bullying work aimed at enabling bystanders to act in line with their moral values.