Jag försöker ta reda på hur kvinnliga sångerskor inom de populärmusikaliska genrerna sjunger i ett högt tonläge med en fullröstliknande röstkvalité, och hur sångpedagoger sångtekniskt skulle förklara denna typ av sångsätt. Vilka begrepp och beskrivningar använder sig de av? Det område av rösten som undersöks ligger ungefärligt mellan tonerna c2 och g2. Jag har också velat få reda på deras åsikter om huruvida ett sådant här sångsätt är möjligt för alla att lära sig. För att försöka ta reda på detta har jag valt att göra intervjuer med tre olika sångpedagoger för att ta del av deras åsikter, baserat på deras erfarenheter inom sång och sångteknik. I min undersökning kom jag fram till att det inte finns endast ett sätt att förklara detta sångsätt på sångtekniskt, och att det inte går att ge ett exakt svar på hur dessa sångerskor sjunger i detta läge i rösten, men sångpedagogerna som intervjuades verkade överens om att sångerskorna använde någon typ av mixröst, och att man också kunde kalla det för belting. De ställer sig också positiva till att detta sångsätt är möjligt för alla att lära sig, men att alla dock inte kommer att kunna göra det lika bra.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger beskriver att de arbetar med röstregister i sin undervisning, vilka olika röstbegrepp informanterna använder sig av samt hur de förklarar dessa för eleverna. Med denna studie vill jag få en bild av hur terminologin påverkar undervisningen när samma register förklaras på olika sätt. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer för att på så sätt få en mer utförlig bild av sångpedagogers uppfattningar och handlingar. Jag har intervjuat fyra sångpedagoger i olika genrer för att se om det finns någon skillnad i val av begrepp utifrån vilken genre de arbetar inom. För att kunna tolka och försöka förstå informanterna på ett djupare sätt har jag använt mig av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har också analyserat datamaterialet utifrån ett didaktiskt perspektiv.   Resultatet visar att informanterna anser att det finns för många begrepp när det gäller röstregister och att det skulle vara bra att sortera upp dem och minska antalet på dem. Samtidigt anser informanterna att sången är viktigare än hanteringen av begreppen. Genom att förklara begrepp utifrån specifika genrer samt vara tydlig med vad ett register är skulle terminologin kunna berika undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how vocal teachers work with vocal register in their teaching; which voice terms the informants use and how they explain these to the students. With this study I want to get a picture of how the terms affect the teaching, when the same register is explained in different ways. I have used qualitative interviews to get a more detailed picture of the vocal teachers’ opinions and actions. I have chosen four vocal teachers in different genres in order to find if there are different choices of words between the music genres they work in. To be able to interpret and understand the informants in a deeper way I have used a hermeneutic perspective. I have also analysed the data from a didactic point of view.    The results show that the informants find too many terms connected to the vocal register and that it would be good to categorise and minimize the number of them. At the same time the informants believe that the singing is more important than the use of the terms. Explaining the terms within the genre, and by making clear what a register is, should enrich the education.

Studiens syfte är att undersöka sånglärares syn på röstbenämningar och röstkvaliteter inom sångundervisning samt deras beskrivningar av arbetet med röstregisterbenämningar i undervisningen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskursanalys med en diskurspsykologisk ansats. Datainsamlingsmetoden har utgjorts av fokusgruppssamtal där lärare från olika typer av sångundervisningssammanhang har samtalat om sin syn på röstregister. Samtalen skedde via videosamtal och spelades in med ljud och bild. Efter transkriptionen av samtalen analyserades materialet med diskursanalys för att urskilja diverse tolkningsrepertoarer. I resultatet framgår ett antal tolkningsrepertoarer där sånglärarnas formuleringar kring, användande av och erfarenheter kring röstregisterbenämningar lyfts. Resultatet visar att sånglärarna anpassar benämningarna beroende på elevernas förståelse, vilket pekar mot en individualisering utifrån ålder och nivå. I sånglärarnas uttalanden framgår en kontrast vad gäller sätt att arbeta med röstbenämningar i undervisningen, det vill säga som något uttalat eller som något outsagt. I resultatet framgår hur vissa av lärarna konstruerar och argumenterar för begreppen som knutna till musikaliska inriktningar. Dessutom lyfts en uppfattning att sångläraren hellre lär ut något som denne själv är väl bevandrad i, vilket tydliggör ännu en möjlig slutsats: att sångläraren lär ut inom området som denne kan, snarare än vad som eleven är mest bekväm i.I lärarnas uttalanden framgår en tolkningsrepertoar i hur sånglärarnas egna frustrationer och erfarenheter av svårigheter blivit en drivkraft för deras undervisning. I diskussionen lyfts de i resultatet mest framträdande tolkningsrepertoarerna och diskuteras i relation till det teoretiska perspektivet och tidigare presenterad relevant litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine voice teachers’ perspective on terms regarding voice registers and their descriptions of the work with voice registers in voice education. The theoretical framework of the study is discourse analysis with a discourse psychological approach. The method for data collection was focus groups, where voice teachers from a variety of voice educations talked about their views on voice registers. The conversations were conducted via a video call and were recorded with both audio and video. After the transcription, the material was analysed with discourse analysis to distinguish various interpretative repertoires. The result shows a number of interpretative repertoires as the voice teachers describe their constructions, uses of and experiences regarding voice registers. The result shows that the voice teachers adapt the terms depending on the understanding of the pupils, which indicates an individualization based on age and level of education. In the voice teachers’ statements a contrast is evident in ways of working with register terms, that is, as something articulated or unarticulated. The result shows how some of the educators construct and argue for the use of concepts in relation to musical genres. In addition, a view is raised that the voice educator rather teachssomething in which he or she is familiar with, which clarifies yet another possible conclusion: that the voice educator teaches in the field that he or she is mastering, rather than what the pupil is most comfortable with. In the statements of the voice teachers an interpretative repertoire appears in how the voice educators' own frustration and experience of difficulties have become a driving force for their own teaching. In the discussion, the most prominent interpretative repertoires are raised from the results and discussed in relation to the theoretical perspective and previously presented relevant literature and research.