Syftet med studien var att synliggöra hur pedagogers metoder samt utvecklande arbetssätt för barns språkutveckling skiljer sig åt i olika situationer, i det här fallet under samlingar och matsituationer. Detta anser vi måste studeras närmare för att kunna utveckla en profession i vårt framtida yrke som förskollärare. Detta för att förskolan är en stor arena som stimulerar barns språkutveckling. Pedagoger ska kunna se denna studien som värdefull för deras eget språkutvecklande arbetssätt samtidigt som vår förhoppning är att det ska väcka lite funderingar.Vi har samlat in empiriskt material under fem kvalitativa observationer som gjorts påförskolan. Resultatet vi fick in visar att pedagogerna använder sig utav flera olika metoder för att utveckla barns språk i verksamheten. Metoderna berikar språkutveckling eftersom de bygger på att skapa samspel med andra människor. Barnen får även en bredare förståelse för sin omvärld och kan utveckla sin kreativitet och fantasi. Pedagoger har en central roll i barnens språkutveckling, de bör vara observanta på barnens språkliga uttryck och skapa en rik språkmiljö.

Den här studien har syftat till att undersöka hur elever i årskurs 4–6 ser på sambanden mellan deras läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter och kvaliteten på deras skrivande. För att besvara detta genomfördes en undersökning med hjälp av en enkätstudie, elevintervjuer och textanalyser där 23 elever deltog. Samtliga metoder syftade till att komplettera varandra för att möjliggöra ett så tydligt resultat som möjligt. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar på en tydlig koppling mellan läs- och skrivutveckling. Vidare tyder forskning på att en språklig medvetenhet är en förutsättning för att uppnå en god kvalitet i barns skrivande. Sociokognitiv forskning har även kunnat påvisa en korrelation mellan inre och yttre faktorer som samverkar motivationsreglerande hos individen. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns god grund för att elevers läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter har en viss påverkan på kvaliteten i elevers skrivande. Vidare går det även att utröna olika faktorer kopplade till inre och yttre processer som elever upplever påverka deras motivation och självkänsla.

I denna studie undersöktes hur sångpedagoger ser på prestationsångest och mentala blockeringar hos sina elever. Prestationsångest hos sångare är ett relativt outforskat område, men det är en känsla som drabbar de flesta som utövar musik. Syftet med studien var att undersöka hur sångpedagoger både resonerar kring och hur de hanterar sina elevers prestationsångest och andra mentala blockeringar. Arbetet genomfördes i första hand genom en enkät som sedan låg till grund för intervjuer med åtta verksamma sångpedagoger. Studien vilar på en sociokognitiv teori. Resultatet visar att alla sångpedagoger frekvent möter elever med prestationsångest och att de alla har liknande verktyg för att hantera det. En upptäckt som gjordes var att det sällan talas om prestationsångest i musikundervisning, där många paralleller gjordes till idrottspsykologi som är ett mer utforskat ämne. Sångpedagogerna använde många verktyg som tangerade mental träning men ingen av dem ansåg sig använda någon särskild metod. Det är i nuläget ovanligt att lyfta mental träning i musikundervisning men ett konstaterande som görs är att sångpedagogen måste lära sig att hantera elevers prestationsångest för att kunna hjälpa dem vidare i utvecklingen. Resultatet visar att ett gemensamt ordförråd och gemensamma verktyg att ta till vore gynnsamt. / This study examined vocal coaches’ view on performance anxiety and mental blockages in their students. Performance anxiety is a relatively unexplored area, but it’s a feeling that affects most people who practice music. The purpose of the study was to investigate how vocal coaches both reason about and how they handle their students’ performance anxiety and other mental blockages. The work was carried out through a pilot study that formed the basis for interviews with eight practicing vocal coaches. The study is based on a social cognitive theory. Results show that all vocal coaches meet students with performance anxiety on a daily basis and that they all have similar tools to work with it. A discovery that was made was that the subject of performance anxiety was rarely talked about in music education and many parallels were made to sports psychology, which is a more explored area. The vocal coaches used many tools that are used in mental training, but they all made it clear that they did not use any particular method. It is currently unusual to highlight mental training in music education, but it’s clear that the vocal coach must learn to handle the students’ performance anxiety in order to help them further in development. The result show that a common vocabulary and common tools to use would be beneficial.

Det finns flera kopplingar mellan försämrad hälsa och missbruk åt båda hållen. Personer med missbruksproblematik är en särskilt utsatt grupp på flera sätt för Covid-19. Hur pandemin påverkat dessa människor i Sverige är en lucka som behöver fyllas. Syftet med denna studie är att beskriva hur missbruksbehandlare uppfattar att samhällsläget under Covid-19 pandemin påverkat behandling och förekomst av missbruk. Studien behandlar substansmissbruk gällande alkohol- och/eller narkotika. Denna studie bygger på tematisk analys utifrån fem enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsverksamma behandlare inom öppenvårds- och slutenvårdsbehandling för missbruksproblem. Intervjuerna var semistrukturerade och studiens resultat analyserades tematiskt med hjälp av sociokognitiv teori. Studiens resultat talar för att det skett förändringar i relationer, psykisk hälsa, arbetsmiljö och förekomst av missbruk. Den ökande psykiska ohälsan kopplad till restriktioner för att minska smittspridningen av Covid- 19 med minskade sociala kontakter och ändrade vanor som följd ökar risken för att hamna i eller för att återfalla i missbruk. Restriktioner och ändrade arbetsformer har påverkat missbruksbehandlingen negativt. / There are multiple correlations between reduction in health and substance use disorder in both directions. People suffering from substance use disorder are an especially vulnerable group in many regards to Covid-19. How the pandemic has affected these persons in Sweden is a gap that needs to be filled. The purpose of this study is to describe how addiction counsellors perceive that the state of society during the Covid-19 pandemic has impacted the therapy and prevalence of substance abuse. This study deals with substance abuse of alcohol and/or drugs. This study is founded on a thematic analysis from five individual qualitative interviews with addiction counsellors, working in either in- or outpatient care mental and behavioural disorders due to psychoactive substance use. The interviews were semi-structured, and the results were scrutinized through thematic analysis with a social cognitive theory lens. The results point towards changes in both private and professional relations, mental health, the work environment, and an increased prevalence of substance abuse. Decreased mental health related to restrictions to decrease the spread of Covid-19 with changes in habits and less social contacts increases the risk of starting or relapsing a substance abuse. Restrictions and change in work conditions has had a negative impact on substance abuse treatment.