Detta självständiga arbete undersöker hur stress och prestationsångest påverkar kropp och sinne vid sångövning. Syftet med arbetet är att undersöka upplevelsen av hur stress och prestationsångest kan påverka motivationen vid övning, samt att hitta tillvägagångssätt för att motverka dessa. Under 11 veckor gjordes 8 övningspass som dokumenterades med hjälp av loggboksanteckningar och videodokumentationer samt analyserades med en tematiska analysmetod. Det fenomenologiska perspektivet finns med som stöd till studien och har resulterat i följande formuleringar av frågeställningar till studien: Hur upplever jag att kroppen som instrument påverkas av mina känslor och tankar, när jag känner stress och prestationsångest under övningspassen? På vilka sätt kan meditation innan övningspassen påverka upplevelsen av stress och pre-stationsångest? Resultatet har delats in i två delar med Kroppslig påverkan av stress, prestationsångest, känslor och tankar och Meditationens påverkan på kroppen och sinnet. Det framkommer i resultatet att kroppens påverkan av stress och prestationsångest visar sig i muskelspänningar och rörelsemönster som inte främjar hälsosamt användande av kropp och sångröst. Det visar sig också att det dåliga måendet kan, men måste inte avspeglas i meditationen och övningen. Meditationen påverkar kroppen och sinnet olika för varje övningspass. Avslutningsvis så förs en diskussion kring resultatet och tidigare forskning kring arbetsområdet. / This self-study investigates how stress and performance anxiety affect body and mind when singing. The purpose of the work is to investigate the experience of how stress and performance anxiety can affect the motivation during singing exercise, and to find approaches to counteract these. During 11 weeks, 8 practice sessions were performed, which were documented with the help of logbook notes and video documentation and analyzed with a thematic analysis method. The phenomenological perspective is included as support for the study and has resulted in the following formulations of questions for the study: How do I experience that the body as an instrument is affected by my feelings and thoughts, when I feel stress and performance anxiety during the training sessions? In which ways can meditation before the training sessions affect the experience of stress and pre-station anxiety? The result has been divided into two parts with Physical impact of stress, performance anxiety, emotions and thoughts and The impact of Meditation on the body and mind. It appears from the results that the body's impact of stress and performance anxiety is manifested in muscle tension and movement patterns that do not promote healthy use of the body and singing voice. It also turns out that the bad moon can, but must not be reflected in the meditation and exercise. Meditation affects the body and mind differently for each exercise session. Finally, there is a discussion about the results and previous research on the work area.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka fem årskurs 2 lärares arbete med att stötta och utmana eleverna i det muntliga berättandet i svenskämnet. Studien är kvalitativ med stöd från Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en vilja hos informanterna att arbeta för att hålla en hög nivå av stöttning och utmaning i det muntliga berättandet i svenskämnet. Det framgår dock att det finns både möjligheter och svårigheter för att den höga nivån av stöttning och utmaning ska kunna uppnås. Det kräver noga  genomtänkta tillvägagångssätt vid arbetet med muntligt berättande för att det muntliga berättandet ska skapa möjligheter framför svårigheter i svenskundervisningen. Slutsatsen blir att undervisningen för det muntliga berättandet behöver planeras in i svenskämnet och prioriteras lika högt som övriga delar i svenskämnet.

No description available.

Mitt arbete handlar om hur man kan optimera sina förberedelser inför en provspelning. Genom att använda en bättre struktur i vardagen och testa nya verktyg uppnådde jag en prestation och ett välbefinnande som jag var nöjd med. Förutom att förbereda min övning på mitt instrument, cello, utforskade jag hur mental träning kunde hjälpa mig att nå mina mål. Att göra en provspelning är för mig en stor anspänning. När jag ser tillbaka på mina tidigare förberedelser kan jag se ett mönster där jag under min förberedelsetid har mått väldigt dåligt. Till och med när resultatet har varit lyckat, har jag sällan varit nöjd med min prestation. Jag har alltid lagt mycket fokus på att förbättra mitt cellospel och inte jobbat så mycket med mitt mentala rum. Jag har hört goda ord om mental träning och i perioder har jag läst om det och provat övningar men aldrig gjort det fullt ut. I det här arbetet utmanade jag mig själv genom att testa olika verktyg så som att reflektera, justera tankesätt och att träna fysiskt för att nå fram till ett toppresultat i cellospel och samtidigt må bra. / <p>Masterkonsert 5 maj 2013:</p><p>Zoltán Kodály (1882-1967) Sonat op.4 för cello och piano</p><p>Adagio di molto, Allegro con spirito</p><p></p><p>Maurice Ravel (1875-1937) Sonat för violin och cello</p><p>AllegroTrés vifLentVif, avec entrain</p><p>PAUS</p><p>Dmitri Shostakovich (1906-1975) Sonat för cello och piano op. 40</p><p>Allegro non troppo, Allegro, Largo, Allegro</p><p>Medverkande: Frida Bromander, cello, Thomas Rudberg, piano och Joel Nyman, violin</p><p></p><p>Även uppspel på Göteborgsoperan 11 mars 2020 (Christina Nilssons gata, 411 04 Göteborg) med följande stycken solo:</p><p>A. Dvorak ́s cellokonsert i h-moll sats 1 takt 1- 267 (utan piano)</p><p>Och orkesterutdrag:</p><p>S. Prokofjev, Romeo och Julia,</p><p>2 utdrag G. Verdi, Rigoletto</p><p>G. Bizet, Carmen</p><p>W. A. Mozart, kvartett i D- dur kv 575, menuetto; trio</p><p>B. Smetana, The bartered bride, overture</p><p>R. Wagner, Tristan und Isolde, 2 utdrag</p><p>R. Wagner, Das Rheingold, 2 utdrag</p><p>L. Bernstein, West side story; Balcony scene</p><p>G. Bizet, Carmen</p><p>I. Stravinksy, The rite if spring</p><p>R. Strauss, Rosenkavaljeren</p><p>W.A. Mozart, Trollflöjten</p>

Prestationsångest är en känsla som existerar bland majoriteten av alla människor, men kanske framför allt bland unga som kombinerar de redan svåra gymnasiestudierna med en idrottssatsning på elitnivå? Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan prestationsångest och elitsatsande idrottselever på gymnasieskolor i mellansverige samt vad som bidrar till att dessa känslor uppkommer. Genom en kvantitativ enkät kunde forskningsfrågor gällande respondenternas självkänsla, skolmiljö, idrottsmiljö och prestationsångest besvaras. Resultat från 26 idrottselever har sammanställts och analyserats genom programmet SPSS och de huvudsakliga resultaten visade en betydlig skillnad mellan män och kvinnor. Där kvinnor i majoritet påverkas negativt i frågor om skolans hänsyn till deras idrottssatsning, om tiden räcker till för både skola och idrott och känslan av prestationsångest över lag. Av dessa resultat kan slutsatser gällande könsnormer och högre förväntningar på kvinnor göras och anses som avgörande faktorer i detta sammanhang. / Performance anxiety is a feeling that exists among the majority of all people, but perhaps especially among young people who combine the already difficult high school studies with a sportsinvestment at an elite level? The purpose of this essay is to investigate the relationship between performance anxiety and sports students at highschools in central Sweden and what contributes to these feelings arising. Through a quantitative survey, questions regarding the respondents' self-esteem, school environment, sports environment and performance anxiety could be answered. Results from 26 sports students have been compiled and analyzed through the SPSS program and the main results showed a significant difference between men and women. Where women in the majority are negatively affected in questions about the school's regard for their sportsinvestment, whether there is enough time for both school and sports and the feeling of performance anxiety overall. From these results, conclusions regarding gender norms and higher expectations in women can be made and considered as decisive factors in this context.

Studiens syfte är att belysa vilka olika diskursers som kommer till uttryck när musiklärare i gymnasie- och folkhögskolan talar om fenomenet prestationsångest hos elever och hur de arbetar med det i sin undervisning. Diskurspsykologi utgör den teoretiska grunden för studien och tillämpade datainsamlingsmetoden är fokusgrupper. Två fokusgruppsamtal genomfördes där lärare från olika skolor samtalade kring ämnet prestationsångest kopplat till musikundervisning. Samtalen spelades in, transkriberades och analyserades i sökandet efter tolkningsrepertoarer. I resultatet presenteras ett antal olika tolkningsrepertoarer kring lärarnas beskrivning av sin syn på prestationsångest och sitt arbete med att förebygga och hantera prestationsångest hos sina elever. Viss motsättning framkom mellan olika tolkningsrepertoarer, exempelvis synen på prestationsångest som något som kommer inifrån och prestationsångest som något som kommer utifrån. Som metoder för att förebygga och hantera prestationsångest lyfts bland annat ett analyserande och icke-värderande språkbruk, förberedelse och mental träning. I diskussionen lyfts de mest framträdande delarna av resultat och diskuteras i relation till presenterad litteratur och tidigare forskning inom området. En slutsats som dras är att arbete med prestationsångest konstrueras som komplext men mycket angeläget. / The purpose of the study is to illuminate the different discourses that are expressed when music teachers discuss the phenomena of music performance anxiety among students, and how they address the issue in their teaching. Discourse psychology is the theoretical framework of the study and focus group interviews were used as the method for data collection. Two different focus group interviews took place, where teachers from different schools discussed the topic of performance anxiety in music education. The conversations were recorded, transcribed and analyzed in the search for interpretative repertoires. The result presents a number of different interpretative repertoires that shows how the teachers describe their views on performance anxiety and their work to prevent and manage it with their students. Some degree of conflict is shown between different interpretative repertoires such as performance anxiety as something that comes from within and performance anxiety as something that is affected by external factors. An analytical and non-evaluating language, preparation and mental training are some examples of methods to prevent and manage performance anxiety that the teachers described. The most prominent aspects of the results are discussed in relation to literature and previous research within the field. One conclusion that is made is that performance anxiety is being constructed as a complex phenomenon, but one that is really important to address.

The singing voice is a highly personal instrument which occasionally may harvest feelings of MPA (music performance anxiety) and low self-efficacy among singing pupils. This qualitative study investigates pupil-teacher relationships and teachers' handling of MPA and self-efficacy from a pupil’s perspective implemented through semi-structured interviews. The study is permeated by a relational perspective focused on relational competence. Results obtained show that pupils describe the majority of pupil-teacher relationships as good and secure. A dauntless relationship is incused by trust and openness which is obtained through the teachers' ability to listen, show compassion, establish a forgiving atmosphere, attach to and treat the pupil with kindness and respect. The results show the importance of the teachers ability to communicate, read and differentiate relative to the pupil. Concerning MPA the results indicate the importance of teachers' ability to interact with the pupil in a communicative way through compassion, understanding and guidance. Furthermore the results emphasize teachers' ability to adjust the teaching according to individuals and the situation in relational practices. / Sång är ett högst personligt instrument vilket emellanåt kan generera känslor av prestationsångest, även kallat MPA (music performance anxiety), och problematik gällande självtilltro hos sångelever. I denna kvalitativa studie undersöks elev-lärarrelationer samt lärares hantering av prestationsångest och självtilltro ur ett elevperspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen genomsyras av ett relationellt perspektiv med fokus på lärares relationskompetens. Resultatet visar att elever upplever majoriteten elev- lärarrelationer goda och trygga. En trygg relation präglas av tillit och öppenhet vilket skapas utifrån lärarens förmåga att lyssna, förstå, skapa en tillåtande atmosfär, anknyta till samt bemöta eleven på ett trevligt och respektfullt vis. Samtliga erhållna resultat präglas av lärarens förmåga att kommunicera, läsa av samt förhålla sig till eleven med en adekvat nivå av närhet och distans. Gällande hantering av prestationsångest visar resultatet vikten av lärares förmåga att bemöta eleven både kommunikativt och inkännande, visa förståelse samt vägleda. Vidare understryker resultatet vikten av lärares förmåga att anpassa undervisningen efter individ och undervisningssituation i relationell praktik.

Denna forskningsstudie har haft som syfte att utveckla tillämpbara verktyg för att minimera självkritiska tankar och prestationsångest i min låtskrivarprocess. Studien grundade sig i min upplevelse av att den ursprungliga glädje jag kände när jag började skriva musik, med tiden alltmer bytts ut mot prestationsångest och självkritik. Jag ville därför undersöka om jag kunde hitta förhållningssätt som kunde återetablera ett liknande tillstånd; det vill säga ett friare, effektivare och mer lustfyllt skapande. De frågeställningar studien således utformades efter var:  - Hur kan jag utveckla verktyg för att ta mig ur självkritiska tankar som hämmar min kreativitet, mitt självförtroende och min motivation i skapandeprocessen?  - Hur påverkar en förutbestämd ingång till låtskrivandet förutsättningarna för en lustfylld nyfikenhet till att utforska en idé?  - Vilka effekter har en förutbestämd ingång till låtskrivandet på min prestationsångest i skapandets tidiga skede?  Undersökningen resulterade i en fördjupad förståelse för min egen skaparprocess, insikter om hur och varför prestationsångest uppstår samt konkreta strategier och arbetssätt som jag fortsatt kommer att ha användning för. Vidare, resulterade undersökningen även i djupare insikter om hur det tillstånd som i studien refereras till som flow har en avsevärd inverkan på människors livskvalitet, varför det är av stor vikt att aktiviteter som kan uppbringa detta tillstånd görs tillgängliga för alla.  Den här studien avhandlar relationen mellan psykologi, kreativitet och prestationsångest. Jag menar att det finns mycket kvar att utforska på området prestationsångest i relation till låtskrivande och jag vill därför uppmuntra framtida forskare att vidga perspektiven ytterligare genom att söka kopplingar mellan fler forskningsfält.

No description available.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna förbereder sina elever genom att arbeta med koncentrationsförmåga, konsertvana och speltekniska färdigheter som till exempel andningsteknik. Lärarna har gemensamma uppfattningar om att hög kvalitet i deras undervisning ger eleverna en god spelteknisk grund, vilket kan göra det lättare för eleverna att hantera nervositet vid ett musikaliskt framträdande. Dock framkommer det också i resultatet att två av lärarna upplever en tids- och kompetensbrist i hur de kan bemöta elevers nervositet. / This study aims to gain a deeper insight into how some clarinet teachers prepare their students for musical performances. In the background chapter previous research on performance anxiety is presented, as well as various strategies for dealing with it. Furthermore, the study's theoretical perspective is presented constituted by a didactic perspective. The research method used in this study is qualitative research interview and there are four clarinet teachers who have been interviewed. The interviews were transcribed, processed and analyzed, and the answers from the teachers represent the study's results. The results show that the teachers prepare their students by working with concentration, concert habit, and technical instrumental skills such as breathing techniques. The teachers share a common perception that the quality of their teaching gives students a good instrumental technical basis, which can make it easier for the students to cope with the anxiety related to a musical performance. However, the results also show that two of the teachers experience a shortage of both time and skills, when it comes to helping students with their anxiousness.