No description available.

Förekomsten av samma typ av låtar och musikgenrer i förskolans vardag är påtaglig och oftast är det traditionell barn- och popmusik som spelas. Tidigare forsknings fokus riktas främst åt undervisning och lärande, och inte så mycket åt musiklyssnandet och barnens meningsskapande kring lyssning på musik. Genom att använda olika genrer och öppna upp för barnens tal om dessa breddas förskolans musikrepertoar och barns perspektiv närmas. Syftet med föreliggande studie är därför att ur ett barndomssociologiskt perspektiv undersöka och analysera barns tal om och meningsskapande av musik i relation till olika musikgenrer. Elva barn från två olika förskolor har intervjuats efter att ha lyssnat på olika sorters musik. Barnens tal och meningsskapande har sedan analyserats utifrån Corsaros (2015) begrepp interpretive reproduction, peer cultures och The orb web model, samt utifrån begreppen aktör, struktur och barns perspektiv. DeNoras (2000) musiksociologiska begrepp musikens semiotik, tolkande flexibilitet och agency har även använts.  Studiens resultat visar att barns sätt att tolka och skapa mening påverkas av tidigare erfarenheter. Genom interpretive reproduction är barnen aktivt med och omskapar sin omvärld. Olika kroppsliga processer visas i barnens sätt att interagera dels med musiken, dels med varandra. Barnen skapar peer culture och en egen tolkning av musiken, där deras tidigare kunskaper och erfarenheter möts. Genom att prata om barnens musikaliska erfarenheter och tankar i relation till musiklyssnande blir musik inte bara ett sång- och spel-ämne, utan också ett lyssnar-ämne. När barnens utbud av musikgenres breddas och meningsfulla musikaktiviteter skapas möjliggörs barnen olika sätt att uttrycka sig och skapa egna uttryck och begrepp. Dessa skapar grund för senare möten med redan existerande musikaliska begrepp.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera musikens betydelse för barns görande av sin egen barndom, där barn ses som sociala och kompetenta aktörer. Ur ett barndomssociologiskt och musicking perspektiv, analyserar vi vad som sker i mötet mellan barn och musik i en förskolekontext där barn samspelar med andra. Vidare fokuserar studien på den geografiska platsens betydelse för barns skapande av olika musikuttryck och kamratkulturer. För att undersöka kontextens betydelse samt barns vardagliga aktiviteter i förskolan, har en minietnografisk studie genomförts på två förskoleverksamheter, en i Sverige och en i Bosnien Hercegovina. Medelst användning av kvalitativa forskningsmetoder, främst passivt och aktivt deltagande observationer samt fältanteckningar, har empiri fokuserat på deltagarnas samverkan av kamratkulturer, tolkande reproduktion och musikande aktiviteter.Med avstamp i insamlad empiri har vi uppmärksammat den kreativa impuls som verkar finnas inom varje barn och hur det kan komma till uttryck på vitt skilda sätt i det specifika rummet. Barnens musikande blev synligt genom egna kreativa handlingar på sätt som passar dem där och då. Det kom till uttryck bland annat genom ljud och melodier, samt genom rörelser och rollspel i anslutning till leken. Detta görande kan ses som ett musikaliskt improviserande, där barnen använder sin tidigare erfarenhet för att skapa ett eget uttryckssätt lämpat för den känsla de känner och för den befintliga kamratkulturen. Resultatet indikerar sålunda att barn använder sig av kreativa improvisationer som innehåller såväl musikaliska som musikande handlingar. Utifrån observationer i såväl Sverige som i Bosnien Hercegovina noterade vi att de barnen ofta drogs till spontant ljudskapande och informellt musikande, för både dess personliga som dess sociala användningsområden. Vidare blir det synligt att barns görande av barndom kan beaktas i olika kulturer med musiken som ett universellt språk. / The purpose of this study is to describe and analyze the importance of music for children's making of their own childhood, where children are seen as social and competent actors. From a childhood sociological and musicking perspective, we analyze what happens in the meeting between children and music in a preschool context where children interact with others. Furthermore, the study focuses on the importance of the geographical location for children's creation of different musical expressions and peer cultures. In order to investigate the importance of the context and children's everyday activities in preschool, a mini- nographic study has been conducted on two preschools, one in Sweden and one in Bosnia Herzegovina. Through use of qualitative research methods, mainly passive and active participating observations as well as field notes, empirical data has focused on the participants' collaboration of peer cultures, interpretive reproduction and music activities.With the collected empirical data, we have noticed the creative impulse that seems to exist within each child and how it can be expressed in widely different ways in the specific room. The children's music became visible through their own creative actions in ways that fit them there and then. It was expressed, among other things, through sounds and melodies, as well as through movements and role-plays in connection with their play. This doing can be seen as musical improvising, where the children use their previous experience to create their own expression suitable for their feelings and for the existing peer culture. The result thus indicates that children use creative improvisations that contain both musical and musicking actions. Based on observations in both Sweden and Bosnia Herzegovina, we noted that these children often were drawn to spontaneous sound-creating and informal music-making, for both its personal and its social uses. Furthermore, it becomes apparent that children's making of childhood can be considered in different cultures with music as a universal language.

Fri lek är en stor del av barns vardag i förskolan och dess drivkraft är komplex. I läsning av tidigare forskning framkom en avsaknad av studier kring musik som drivkraft i fri lek. Fokus riktas snarare mot pedagogernas kunskap kring musik samt planerade situationer. Syftet med föreliggande studie är därmed att undersöka och analysera musikens betydelse som drivkraft i barns fria lek. I studien observerades barn i fri lek på en femårsavdelning på en privat förskola i en mindre ort. Dessa observationer och musikens roll i barnens fria lek har sedan analyserats med hjälp av de musiksociologiska begreppen transport, förflyttning in i musiken, socialt agentskap och musicking, från DeNora (2000). Vidare har Corsaros (2018) barndomssociologiska begrepp kamratkulturer, delade ritualer, tillträdesritualer och tolkande reproduktion använts i analysen. Resultatet av studien visar att barn använder sig av musik i sin lek och att den på olika sätt kan fungera som drivkraft. Musiken kan transportera leken in i nya sinnesstämningar, tempo och driva leken framåt. Vidare kan leken vara del i att forma barnens kamratkulturer genom att vara grunden till olika delade ritualer som skapas.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur elever kan växa socialt genom El Sistema. El Sistema är en orkesterinriktad musikskola med stort socialt engagemang. El Sistema har sina rötter ifrån Venezuela där det startades som ett projekt för att bryta fattigdom och kriminalitet. I Sverige är funktionen annorlunda. De vill jobba mot ett bättre samhälle samt ge barn och ungdomar djupare musikaliska kunskaper. Undersökningen har skett på El Sistema Bredäng, Stockholm. Metoden för uppsatsarbetet har inneburit intervjuer med lärare, elever och föräldrar samt observationer av lektioner för stråk och brass, blåsorkester, symfoniorkester samt uppträdanden. Genom observationerna upptäcktes två sociala områden som El Sistemas verksamhet genomsyras av, nämligen en tydlig struktur under lektionerna och en bred social samvaro på såväl som utanför lektionerna. Detta åtföljs dessutom av en glädje som blir en direkt positiv effekt av såväl musikalisk som social utveckling. Jag har valt att inte undersöka den musikaliska utvecklingen, men i min studie framgår att den sociala utvecklingen är en förutsättning för den musikaliska utvecklingen, och därför blir det svåra att skilja dem åt. Slutsatsen är att barn växer socialt genom att lära sig arbeta strukturellt och disciplinärt samt genom att förhålla sig till en grupp. Detta visar att musiklärare borde vara medvetna om barnens sociala utveckling och att den är viktig för den musikaliska processen.

Myspace var under många år den primära webbplatsen för att exempelvis skriva meddelanden till vänner, upptäcka ny musik samt dela med sig av den. Den mest populära föregångaren till dagens sociala medier som under många år uppmuntrade artister att använda webbplatsen för att nå ut till en bredare publik. Webbplatsens funktioner ansågs under tiden för webbplatsens storhet som någonting nytt och relativt ovanligt men sociala medier har under de senaste åren tagit över MySpace som det primära kommunikationsverktyget där webbplatsens funktioner idag anses vara en självklar del av alla sociala medier överlag. Detta har i sin tur har lett till att artister har börjat utforska diverse möjligheter för att kunna integrera in marknadsföring i deras kanaler på sociala medier. Eftersom sociala medier lockar med kostnadseffektiva lösningar har nu alltfler mindre etablerade artister också börjat använda sociala medier i hopp om att kunna sprida sin musik på diverse vis. Artister använder de olika sociala medierna för att nå ut till så mycket konsumenter som möjligt där denna användning tillämpar olika metoder beroende på vilken plattform de publicerar innehåll på. Det som tidigare främst gick att hitta i en webbläsare på sin dator i form av Myspace går nu att hitta som appar i sina telefoner och läsplattor vilket har gjort att en stor mängd artister med varierande grad av etablering nu måste samsas om alltfler konsumenter och tillika fans. Tack vare den stora mängden användare på sociala medier så uppstod det ett behov av att kategorisera inlägg för att enklare kunna hitta det innehåll man söker, där hashtags skapades för att bistå med detta. Funktionen består av att man skriver ett eller flera ord ihopsatt med ett #-tecken i början. Mindre etablerade artister använder denna funktion för att nå ut till en större publik men på grund av att ett stort antal inlägg, av varierande innehåll, använder samma hashtag blir detta svårare och de mindre etablerade artisterna får därför svårare att sprida sin musik.

I denna uppsats undersöks habitus påverkan på vilken slags festival människor väljer att besöka och varför. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har växt fram de senaste åren finns det något för alla som är intresserade. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka definiera vad det är som gör en festival intressant för vissa och helt ointressant för andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus. För att stärka teorin används även två av Bourdieus andra teorier inom det sociologiska fältet, symboliskt kapital och det sociala fältet. Studien har visat att informanternas intresse för musik och för att besöka festivaler startade när de var unga. Med åren har deras habitus förändrats och vad man vill få ut av en festival i vuxen ålder skiljer sig från vad som ansågs viktigt när man var yngre. Tydliga exempel är att man vill sova gott och att man inte vill ”vara fast” på ett festivalområde. Därför har stadsfestivalerna blivit ett alternativ för många. Dock finns det grundläggande syftet till varför man besöker en festival kvar även i vuxen ålder; man vill höra musik och njuta av stämningen. Detta är något som inte är begränsat till vilken festival man besöker utan styrs av smak och sociala grupper. När det finns både campingfestivaler och stadsfestivaler ges individen möjlighet att välja och det finns något för alla som vill besöka festivaler. Uppsatsen ligger inom det musiksociologiska forskningsområdet och tar upp frågor gällande interaktionen mellan personer, deras habitus och deras festivalupplevelser. Tillsammans bildar de ett forskningsområde som inte har berörts tidigare.