El Sistema i SödertäljeFostrar musiker, skapar människor?El Sistema in SödertäljeEducate musicians, creates People? Syftet med min studie är att jag ville undersöka om musikskolan El Sistemasarbete med två av Södertäljes skolor med olika sociala förhållanden kunde bidra till en ökad integration stadsdelarna emellan. Jag tittade också på hur verksamhetens huvudsyfte nämligen att fostra och skapa identitet fungerade. Vägen till resultatet bleven resa bland engagerade lärare och inspirerande elever som med stark vi känsla musicerar och umgås tillsammans.Det blev kanske inte den revolutionerade integration mellan områdena som i alla fall jag hade hoppats på men det har bytts såväl telefonnummer som matrecept under de gemensamma träffar (Vänstays) som elever och föräldrar kommer till en gång i veckan. Jag kom efter veckorna tillsammans med barn, lärare och föräldrar fram till att den fostrande och identitetsskapande verksamheten hade satt tydliga spår i elevernas handlande och förmågan till samarbete.Men det jag också upptäckte var att det starka identitetsskapandet bidrog till att öka klyftorna i skolorna mellan de barnen som deltog i El Sistema och de elever som inte gjorde det. Att musiken blev ett slags maktmedel eleverna emellan. Sen har de kortsiktiga effekterna dock varit övervägande positiva. Till exempel så har ungdomarna i en av stadsdelarna hjälpt polisen när El Sistemas alla instrument blev stulna. Detta hade nog inte hänt om inte verksamheten fungerar som ett slags socialt lim mellan såväl El Sistemas deltagare som deras vänner och släktingar som blivit involverade och intresserade genom att verksamheten bedrivs i samma lokaler där ungdomar och vuxna samt polisen håller till.

El Sistema USA has grown to become an organization with over 100 programs across the nation. The organization has become known for offering free music instruction to the poorest neighborhoods and school districts in the country. The vast majority of these programs offer string programs that focus on ensemble- based learning. What is lacking is a uniquely El Sistema method of instruction for strings. This doctoral essay will discuss the current state of violin pedagogy for beginning violin group classes in El Sistema USA programs, examine areas where there is a lack of unity in teaching styles using information collected from a national survey, and propose a first-year teaching prospectus that incorporates the organization’s core values to be used for reference by instructors.

No description available.

Detta arbete ämnar ge en bild av hur brasslärare i Sverige ser på de obligatoriska undervisningsformerna klassorkester och El Sistema. I inledningsdelen presenteras arbetets valda intresseområden, arbetets problemområde samt arbetets disposition. I bakgrundskapitlet presenteras undervisningsformerna klassorkester och El Sistema samt tidigare forskning kring dessa områden. I bakgrundskapitlet formuleras även arbetets frågeställningar: Vilken syn har brasslärare på obligatorisk klassrumsundervisning på brassinstrument? Vilka uppfattningar har brasslärare om skillnaderna mellan klassorkester och El Sistema? samt: På vilket sätt upplever lärare att obligatorisk klassundervisning påverkar och kan påverka kulturskolans verksamhet? I kapitlet teoretiska utgångspunkter presenteras konstruktionism, interpretativism, fenomenologi samt livsvärldsperspektivet som legat till grund för detta arbete. I metodkapitlet redogörs för de metodiska val som använts i föreliggande arbete. I resultatkapitlet presenteras resultaten från de intervjuer som gjort med fyra brasslärare där två av lärarna jobbar med klassorkester eller El Sistema, och två lärare som inte gör det. I diskussionskapitlet diskuteras lärarnas svar och upplevelser av fenomenen i förhållande till den tidigare forskning som tagits upp. / This work aims to provide a picture of how brass teachers in Sweden view the compulsory teaching methods of class orchestra and El Sistema. The introductory part presents the work's selected areas of interest, the work's problem area and the work's disposition. The background chapter presents the areas of class orchestra and El Sistema as well as previous research on these areas. The background chapter also formulates the questions of the work: "What is the view of brass teachers on compulsory classroom teaching on brass instruments?", “What are the views of brass teachers on the differences between the class orchestra and El Sistema?” and"In what way do teachers feel that compulsory classroom teaching affects and can affect the voluntary music-school's activities?" The chapter theoretical starting points presentconstructionism, interpretivism, phenomenology and the life world perspective that formed the basis for this work. The method chapter describes the methodological choices used in the present work. The results chapter presents the results from the interviews conducted with four brass teachers where two of the teachers work with a class orchestra or El Sistema, and two teachers who do not. The discussion chapter discusses the teachers' answers and experiences of these phenomena in relation to the previous research that has been taken up.

This study is about El Sistema, a choir- and orchestra school, that focuses on social development and uses music as a tool to achieve their aims. They primarily work where it is needed the most. Their vision is to get all children, independent of social status, opportunity to take part in instrumental- and choir lessons. The purpose of this study is to shed light on how the El Sistema teachers enable musical learning to take place among the participants. Socio-cultural perspectives on learning, situated learning, the different layers of music from the theory of Frede V. Nielsen, and the intrinsic value of musical experience are used as theoretical starting points. The method in this study was qualitative, semi-structured interviews. This study was conducted with four qualitative interviews. The result shows that musical issues are, to some extent, neglected in El Sistema´s work, that different educators within El Sistema are differently aware of the musical aspect, and how the musical quality is to be achieved in the work, despite the fact that El Sistema has highly appointed musical goals. The result also shows that musical learning is promoted by teaching children in small groups, several times a week. / Den här uppsatsen handlar om El Sistema, en kör-och orkesterskola, som arbetar för social samt mänsklig utveckling främst där behoven är störst. El Sistema anser fokusera på social utveckling och använder musiken som medel för att nå dit. Syftet med denna studie är att belysa hur El Sistema lägger tillrätta för att det musikaliska lärandet ska kunna ske bland deltagarna. Som teoretiska utgångspunkter används sociokulturellt perspektiv på lärande, situerat lärande, musikens olika lager ur Frede V. Nielsens teori samt den musikaliska erfarenhetens egenvärde. Metoden har varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med fem informanter, varav fyra stråklärare och en rytmiklärare. Resultatet visar att musikaliska frågor till viss del är åsidosatta i El Sistemas arbete. Resultatet visar även att pedagoger inom El Sistema i olika grad inte är medvetna om hur den musikaliska kvalitén ska uppnås i arbetet, trots att El Sistema har högt uppsatta mål när det gäller det musikaliska uttrycket.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ”vanlig” musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar.  Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever. Tid, kontinuitet och kontakt är tre nyckelfaktorer som pedagogerna framhåller som centrala för verksamhetens framgång. Även samspel, musikundervisning i grupp samt föräldrakontakt anses, enligt pedagogerna, vara av stor betydelse för musikalisk och social utveckling samt i ett integrationssyfte. Utifrån elevernas perspektiv är El Sistema någonting som är väldigt roligt, i enstaka fall visar dock resultatet motsatsen. Vidare visar studiens resultat att El Sistema i flera aspekter är lik den traditionella musik- och kulturskolan men samtidigt i andra avseenden en verksamhet som skiljer sig från den traditionella musikundervisningen. En slutsats är att El Sistema når fler barn som vanligtvis inte brukar delta i frivillig musikundervisning och fyller en betydelsefull funktion för barns fritidssysselsättning samt musikaliska och sociala utveckling, vilket också verksamheten uttrycker sig att göra. / The overall aim of the study is to develop knowledge of and bring an understanding of music education in the music school of El Sistema in Sweden based on an El Sistema school in Gothenburg. One aspect is to study the methods of El Sistema and determine if these are out of the ”ordinary”, in relation to what usually is seen as ordinary music education in Swedish music and culture schools. In this case, the backgrounds of ideas and specific conditions of the schools have been a major focus.   The theoretical frame is inspired by the sociocultural perspective, and the implementation is based on the ethnographic method. The result is first of all based on qualitative interviews with four pedagogues and six students. Time, continuity and contact are three key properties that the pedagogues emphasize as fundamental in bringing success to the work of El Sistema. Music education in groups and parental contact, according to the pedagogues, are also seen as important facets in the work of musical and social development and in the aim of integration. From the perspective of the students, El Sistema brings joy to the students yet at the same time, on occasion, the result indicates the opposite.   In addition, the result of the study illustrates in many aspects that El Sistema and the traditional music education has much in common, yet at the same time, El Sistema is an operation that differs from the traditional music education. One of the conclusions for this studie is that El Sistema reaches children that usually do not attend optional music education and the work of El Sistema has an important role of youth recreational activity and musical and social development, which the school aims to do.

El Sistema est le nom d’un programme vénézuélien de formation à travers la musique symphonique. Au bout de quarante ans d’existence le nombre d’élèves est impressionnant, de toutes classes sociales. Imité dans plus de 60 pays, El Sistema est une référence mondiale pour l’utilisation de l’art musical comme instrument d’éducation personnelle et sociale auprès des populations de quartiers défavorisés socio-économiquement. Néanmoins, il existe une grande lacune quant à la recherche en sciences sociales sur ce qui est réellement fait au Venezuela et dans les pays qui s’inspirent d’El Sistema.Nous participons à combler cette lacune en appliquant des méthodologies ethnographiques sous un regard sociologique. Pour cela nous avons focalisé la recherche sur l’unité de base d’El Sistema – le núcleo. Il s’agit d’un espace physique, comme une école, où se regroupent des acteurs (élèves, professeurs, parents…) pour des cours de musique au quotidien, en suivant les principes et les méthodes d’El Sistema. Cet enseignement est gratuit et les instruments sont prêtés aux élèves.La double-question posée est : comment se déroulent les actions dans le núcleo et quel est le rôle de chaque type d’acteur qui le constitue ? Pour tenter de répondre à ces questions générales, qui seront approfondies au long de la thèse, nous proposons une analyse comparative entre trois núcleos de trois pays différents : Venezuela, Brésil, Portugal. Dans ces deux derniers, nous avons choisi des programmes de formation musicale inspirés par l’El Sistema vénézuélien : le Neojiba au Brésil ; l’Orquestra Geração au Portugal.Dans chaque programme, nous avons choisi un seul núcleo comme unité d’analyse. C’est donc une recherche multi-située, où sont appliquées des méthodologies qualitatives : observation ethnographique ; entretiens semi-directifs, focus-groups. L’analyse comparative n’est pas normative, elle sert ici à provoquer la pensée grâce aux différences et aux similarités entres les trois núcleos, ce qui complexifie la recherche. Dans les trois terrains de recherche, l’ethnographie est centrale, quotidienne et très intense, pour que l’on puisse illustrer le rôle de chaque type d’acteur dans les núcleos. Nous cherchons à comprendre quelles actions individuelles et collectives se développent dans chaque contexte. C’est le coeur de cette thèse : révéler le plus d’aspects empiriques possibles des núcleos et sous divers angles complémentaires.Pour comprendre les actions dans les núcleos nous avons besoin d’élargir l’analyse, en y intégrant les contextes sociaux, économiques et politiques qui les enveloppent. Les facteurs qui semblent externes ont, eux aussi, beaucoup d’impact sur les actions de chaque acteur et, en conséquence, sur les résultats atteints à travers l’éducation musicale dans les núcleos. / El Sistema is the name of a Venezuelan educational program that uses symphonic music as a tool. After forty years of existence, the numbers of students have increased impressively from all social classes. Reproduced in more than 60 countries, today El Sistema is a worldwide reference in the use of musical art as a tool for personal development and social education among populations living in socioeconomically disadvantaged neighbourhoods. Yet, there is a gap in social science research on what is really done in Venezuela and in the countries that have been inspired by it.We intend to fill in this gap by applying ethnographic methodologies under a sociological eye. For that, we focus the research on the basic unit of El Sistema – the núcleo. The núcleo is a physical space, like a school, where social actors (students, teachers, parents…) get together for daily music classes, following principles and methods of El Sistema. The lessons are free and the instruments are lent to the students.The starting double-question we ask is: how do the actions progress in a núcleo and what is the role of each of these actors? To answer these questions, we suggest a comparative analysis between three núcleos in three countries: Venezuela, Brazil and Portugal. In the last two, we chose musical education programs inspired by the Venezuelan El Sistema: Neojiba in Brazil and Orquestra Geração in Portugal.In each program, we chose one núcleo as a unit of analysis. It is, therefore, a multi-situated research, in which we apply qualitative methodologies: ethnographic observation, semi-structured interviews and focus-groups. The comparative analysis is not normative. Instead, it is a way to complexify, to provoke the researcher’s thinking using the differences and the similarities between the three núcleos. In our fields of research, ethnography is central, carried out daily in a very intense paste, aiming at capturing and illustrating the role of each actor in the núcleo. We want to understand which individual and collective actions are developed in each context. The heart of this thesis is to reveal as many empirical aspects of the núcleos as possible, through diverse complementary angles.To understand the actions in the núcleos we extend the analysis by incorporating the social, economical and political contexts surrounding them. The factors that seem external also have impacted on the actions of each actor and, in consequence, on the results obtained through musical education in the núcleos.

La tesis aborda como problema de investigación si la categoría laboral, el tiempo de servicio y el tipo de atención al cliente plantea diferencias en la actitud de los trabajadores hacia el sistema global de evaluación de desempeño en una empresa comercializadora de productos de consumo masivo en Lima Metropolitana. Para responder a esta interrogante se ha efectuado una investigación descriptiva comparativa con diseño transversal o transeccional. Para la evaluación de la actitud hacia el sistema de evaluación de desempeño se utilizó el cuestionario del mismo nombre, elaborado por la autora, reportando una confiabilidad de .79 para el cuestionario total según la fórmula de Kuder Richardson. La validez se obtuvo mediante el cálculo de la consistencia interna intertest, subtest y total obteniéndose coeficientes entre .48 y .79. La muestra de estudio fue de 400 personas de una población de 5000 trabajadores. El estudio encontró que en las tres categorías laborales y en trabajadores con diferentes tiempos de servicio no existían diferencias significativas con respecto a las actitudes ante el sistema global de evaluación de desempeño y a sus componentes de organización del sistema, criterios de evaluación y relación evaluador-evaluado.

<p>ABSTRACT</p><p>This essay deals with the matrimonial conflicts of Andrés Ascencio and Catalina Guzmán de Ascencio in the novel</p><p><em>Arráncame la vida (1985), by the Mexican author Àngeles Mastretta. The essay uses two points of departure. <em>The society of classes is still alive today and <em>the patriarchal society oppresses women. Taking departure from this base the essay analyses the marriage of the novel´s two protagonists. The goal has been to show that Catalina and Andrés use love and sexuality as arms in their marital battle and that Catalina is oppressed both by the patriarchal society and by her origin in the working class. <strong><p>Keywords: la transgresión, el sistema binario, el patriarcado, el movimiento social, las normas.</p></strong></em></em></em></p>

Numerous influential composers are associated with the program known as "El Sistema" in Venezuela. Despite a richly prolific output from many of these figures, only a few are known in the United States and throughout the world. Among the most influential is Paul Desenne (b. 1959), whose Sonata for Violin Solo is the subject of this doctoral essay. Throughout his youth and musical education, Desenne was exposed to an eclectic variety of musical styles and idioms. This eclecticism influenced his compositional style from the time of his earliest compositions and is also evident in his more recent works. The Sonata for Violin Solo reflects this cultural interweaving that incorporates music from Desenne’s native Venezuela and utilizes elements from indigenous tribes, Spanish settlers, and African peoples that are combined with global musical elements. This essay explores these elements from a theoretical perspective, as well from the practical viewpoint of the performer.