Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ”vanlig” musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar.  Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever. Tid, kontinuitet och kontakt är tre nyckelfaktorer som pedagogerna framhåller som centrala för verksamhetens framgång. Även samspel, musikundervisning i grupp samt föräldrakontakt anses, enligt pedagogerna, vara av stor betydelse för musikalisk och social utveckling samt i ett integrationssyfte. Utifrån elevernas perspektiv är El Sistema någonting som är väldigt roligt, i enstaka fall visar dock resultatet motsatsen. Vidare visar studiens resultat att El Sistema i flera aspekter är lik den traditionella musik- och kulturskolan men samtidigt i andra avseenden en verksamhet som skiljer sig från den traditionella musikundervisningen. En slutsats är att El Sistema når fler barn som vanligtvis inte brukar delta i frivillig musikundervisning och fyller en betydelsefull funktion för barns fritidssysselsättning samt musikaliska och sociala utveckling, vilket också verksamheten uttrycker sig att göra. / The overall aim of the study is to develop knowledge of and bring an understanding of music education in the music school of El Sistema in Sweden based on an El Sistema school in Gothenburg. One aspect is to study the methods of El Sistema and determine if these are out of the ”ordinary”, in relation to what usually is seen as ordinary music education in Swedish music and culture schools. In this case, the backgrounds of ideas and specific conditions of the schools have been a major focus.   The theoretical frame is inspired by the sociocultural perspective, and the implementation is based on the ethnographic method. The result is first of all based on qualitative interviews with four pedagogues and six students. Time, continuity and contact are three key properties that the pedagogues emphasize as fundamental in bringing success to the work of El Sistema. Music education in groups and parental contact, according to the pedagogues, are also seen as important facets in the work of musical and social development and in the aim of integration. From the perspective of the students, El Sistema brings joy to the students yet at the same time, on occasion, the result indicates the opposite.   In addition, the result of the study illustrates in many aspects that El Sistema and the traditional music education has much in common, yet at the same time, El Sistema is an operation that differs from the traditional music education. One of the conclusions for this studie is that El Sistema reaches children that usually do not attend optional music education and the work of El Sistema has an important role of youth recreational activity and musical and social development, which the school aims to do.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgångspunkt från en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgångspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssätt som ett verktyg för social utveckling i samhället. För att kunna göra detta har jag försökt sätta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsättningarna för undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har används.  Undersökningen är gjord på en nyetablerad så kallad växtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mångkulturell förort till Stockholm. De metoder jag har använt mig av har varit deltagande observationer av musiklärare i den dagliga musikundervisningen på en nyetablerad El Sistema-skola samt av så kallades VänsDays, musikträffar med fika för El Sistema-familjer på onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog. Litteraturgenomgången innehåller en historisk översikt om El Sistema, musik i skolan och musikpedagogisk idéhistoria. Vidare ingår också litteratur om didaktik, musikundervisning och interkulturell kompetens. El Sistema påtalar vikten av tid, kontinuitet och kontakt som tre nyckelfaktorer för framgångsrik undervisning. Musikundervisning i grupp, samspel och körsång samt att bygga upp en god föräldrakontakt är av stor betydelse för både den sociala och musikaliska utvecklingen i ett integrationssyfte.  Några faktorer som skiljer El Sistema från den traditionella kommunala Musik- och Kulturskolan har också berörts.   Resultatet av studien visar vid en analys med Varköys syfteskategorier att musikundervisning inom El Sistema framför allt fokuserar på  idén om musikens fostrande funktion. I undervisningen finns även idén om musik som medel för bildning och idén om musik som skapande individ tydligt representerad i studiens empiri. Musikundervisning i El Sistema ses som ett medel till något snarare än som ett mål i sig självt samtidigt som det finns en tydlig målsättning att nå en hög musikalisk nivå. / The overall aim of this study is to investigate how music education in El Sistema works as a social tool, based on a newly established El Sistema -school in a suburb of Stockholm. My starting point was to investigate the El Sistema approach as a tool for social development in the community. To do this I have tried to put myself in the underlying ideas to El Sistema and conditions for teaching. The study is based on a qualitative research method in which observations with low structure, participant observation and a semi-structured interview has been used. The survey was conducted on a newly established so-called nucléo, (center of education) within El Sistema, Sweden, in a multicultural suburb of Stockholm. The methods I have used have been participating observations of music teachers in their daily music instruction at a newly established El Sistema-school and so-called VänsDays, music meetings and refreshments for El Sistema-families on Wednesdays and a semi-structured qualitative interview with an El Sistema-teacher. The literature review provides a historical overview of El Sistema, music in schools and music educational history of ideas. Furthermore, it also includes literature on didactics, music education and intercultural competence. El Sistema comments on the importance of time, continuity and contact as three key factors for successful teaching. Music education in group interaction and choral singing and to build a good parental contact is of great importance for both social and musical development of an integration order. What separates El Sistema from the traditional communal Music and Arts School has also been affected. The result of analysis performed by Varköy´s purpose categories to music education within El Sistema mainly focuses on ​​the idea of ​​music's educational function. In teaching, there is also the idea of ​​music as means of formation and the idea of ​​music as a creative individual clearly represented in the study's empirical data. Music education in El Sistema is seen as a mean to something rather than as an aim in itself. At the same time there is a clear objective to achieve a high musical level.