Arbetet är en etnografisk studie baserad på observationer samt informella samtal med lärare från två kommunala grundskolor i Mellansverige, med skilda socioekonomiska bakgrunder. Syftet med studien har varit att försöka beskriva och förstå formandet av humankapital som en social process som sker i klassrummet, där lärare formar elevers humankapital. Lärarna i klassrummen samt elevernas psykiska och fysiska skolmiljö har varit de centrala faktorer som undersökts. Den teoretiska referensramen har baserats på Pierre Bourdieus teorier om habitus och individers olika kapitalinnehav, med fokus på socialt och kulturellt kapital. Även den dolda läroplanen har använts för att konkretisera olika sociala processer i klassrummen. Det empiriska materialet som har analyserats visar på att det finns stora skillnader i hur lärare och den fysiska samt den psykiska skolmiljön bidrar till formandet av elevernas humankapital.

<p>Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt. Inför eleverna har läraren kallat projektet för geografiprojektet.</p><p>Det centrala i arbetet har varit att ta reda på hur eleverna har uppfattat och upplevt projektet. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra. Har uppgifterna i projektet upplevts som roliga? Vad tycker eleverna om innehållet och arbetsformerna? Kan man lättare uppnå vissa mål som finns i kursplanerna för respektive ämnen när man arbetar integrerat? Utöver litteraturstudier är de metoder som använts deltagande observation, enkäter och intervjuer.</p><p>De resultat som framkommit genom undersökningen visar att eleverna generellt sett har upplevt och uppfattat projektet som mycket tillfredställande. Eleverna har gillat både upplägg av uppgifter och det ämnesintegrerade innehållet. Det har medfört att eleverna även har tyckt att det har varit roligt att arbeta med projektets delar. En av andledningarna till att eleverna tycker så är på grund av en varierad undervisning. Andra viktiga resultat som framkommit och som kan knytas till innehållet och arbetsmetoderna är att det var viktigt att låta eleverna få vara med och bestämma. I projektet har eleverna till exempel fått vara med och påverka om de ville arbeta självständigt, i par eller i mindre grupper. Det har fungerat bra och eleverna har på så vis blivit stimulerade och motiverade till att arbeta med uppgifterna.</p><p>I projektet ingick även ett grupparbete som inte föll väl ut. Det berodde till största del på bristande erfanheter av att grupparbeta, men även på bristande ämneskunskaper. Faktorer som gruppens sammansättning, att eleverna inte accepterade de roller som delgivits i grupperna medförde att vissa grupper fungerade sämre. De grupper som ändå fungerade bra hade en klar målorientering.</p>

<p>The purpose of this article was to examine how students learn to use the Individual Development Plan (IUP) with written assessments as a tool for learning. The study is conducted according to an ethnographic approach. A total of 20 students, aged 13-14 years, participated. The production of data took place through participating observations, field notes and conversations. A qualitative content analysis was used for data analysis. The results of the analysis yielded the following codes: Clarification as a tool for learning; Difficult to understand as a tool for learning; Participation as a tool for learning and; Irrelevant as a tool for learning. Results of the study was coupled with an analytical model in which the concepts: integrated; mastered; and appropriated was in focus. The results showed that the students participated in the process of IUP with written reviews in varying ways. The type of participation they chose was dependent on how implemented, mastered and appropriated the practice with IUP with written judgments were.</p>

The purpose of this article was to examine how students learn to use the Individual Development Plan (IUP) with written assessments as a tool for learning. The study is conducted according to an ethnographic approach. A total of 20 students, aged 13-14 years, participated. The production of data took place through participating observations, field notes and conversations. A qualitative content analysis was used for data analysis. The results of the analysis yielded the following codes: Clarification as a tool for learning; Difficult to understand as a tool for learning; Participation as a tool for learning and; Irrelevant as a tool for learning. Results of the study was coupled with an analytical model in which the concepts: integrated; mastered; and appropriated was in focus. The results showed that the students participated in the process of IUP with written reviews in varying ways. The type of participation they chose was dependent on how implemented, mastered and appropriated the practice with IUP with written judgments were.

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt. Inför eleverna har läraren kallat projektet för geografiprojektet. Det centrala i arbetet har varit att ta reda på hur eleverna har uppfattat och upplevt projektet. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra. Har uppgifterna i projektet upplevts som roliga? Vad tycker eleverna om innehållet och arbetsformerna? Kan man lättare uppnå vissa mål som finns i kursplanerna för respektive ämnen när man arbetar integrerat? Utöver litteraturstudier är de metoder som använts deltagande observation, enkäter och intervjuer. De resultat som framkommit genom undersökningen visar att eleverna generellt sett har upplevt och uppfattat projektet som mycket tillfredställande. Eleverna har gillat både upplägg av uppgifter och det ämnesintegrerade innehållet. Det har medfört att eleverna även har tyckt att det har varit roligt att arbeta med projektets delar. En av andledningarna till att eleverna tycker så är på grund av en varierad undervisning. Andra viktiga resultat som framkommit och som kan knytas till innehållet och arbetsmetoderna är att det var viktigt att låta eleverna få vara med och bestämma. I projektet har eleverna till exempel fått vara med och påverka om de ville arbeta självständigt, i par eller i mindre grupper. Det har fungerat bra och eleverna har på så vis blivit stimulerade och motiverade till att arbeta med uppgifterna. I projektet ingick även ett grupparbete som inte föll väl ut. Det berodde till största del på bristande erfanheter av att grupparbeta, men även på bristande ämneskunskaper. Faktorer som gruppens sammansättning, att eleverna inte accepterade de roller som delgivits i grupperna medförde att vissa grupper fungerade sämre. De grupper som ändå fungerade bra hade en klar målorientering.

The aim of this thesis is to study and evaluate a project management process on a company as well as its application within the company and finally to propose improvements that can be made. The research consists of a literature study and an ethnographic case study at one of the development units at Alecta Pensionsförsäkringar AB. Alecta is one of Sweden's leading pension insurance companies specializing on occupational pensions. The system considered is the company's internet office, the portal that customers should be able to use for everyday issues. During the work, the company's project management process, MOPS, has been mapped using facts from internal documentation, interviews with project members, as well as observations made within the company. The system has then been analysed and compared with different types of project management models and changes to the project management process have been proposed. The proposed changes are in consideration of producing high quality customer-oriented systems. The main proposals are: Inform the management and decision-making bodies about the workings of agile models. Introducing agile models as an alternative project management process in customer-oriented development. Customize the documentation requirements depending on the system being developed. At the beginning of a project, superficially educate project members about the selected models and how they work. Provide employees with information on the various models and how they, as well as about where said information is available.

Syftet med denna mindre etnografiska studie är att utmana uppdelningen mellan matematik och estetikgenom att undersöka barns estetiska skapande och vilken matematiska möjligheter som uppstår underprocessen i barns möte med materialet. Detta med hjälp av deltagande observationer för att kunnaundersöka barns möte med matematik, estetik och material i en sammanflätad tillblivelseprocess däringet överordnar det ena eller det andra. Med hjälp av tidigare forskning, litteratur, metod och teorivisar resultatet i studien att matematiken är möjlig och en del i barns estetiska skapande. I empirin blirdet synligt att det inte endast är människan som är aktiv i skapandet av kunskap utan ävenmaterialiteter har agens och kraft att påverka oss i den dynamiska intra-aktion som uppstår. Slutsatsenmed studien blir att det inte går att göra tydliga uppdelningar av ämnesdiscipliner som matematik ochestetik, subjekt-objekt och teori-praktik utan allt är i rörelse av ständig tillblivelse.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ”vanlig” musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar.  Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever. Tid, kontinuitet och kontakt är tre nyckelfaktorer som pedagogerna framhåller som centrala för verksamhetens framgång. Även samspel, musikundervisning i grupp samt föräldrakontakt anses, enligt pedagogerna, vara av stor betydelse för musikalisk och social utveckling samt i ett integrationssyfte. Utifrån elevernas perspektiv är El Sistema någonting som är väldigt roligt, i enstaka fall visar dock resultatet motsatsen. Vidare visar studiens resultat att El Sistema i flera aspekter är lik den traditionella musik- och kulturskolan men samtidigt i andra avseenden en verksamhet som skiljer sig från den traditionella musikundervisningen. En slutsats är att El Sistema når fler barn som vanligtvis inte brukar delta i frivillig musikundervisning och fyller en betydelsefull funktion för barns fritidssysselsättning samt musikaliska och sociala utveckling, vilket också verksamheten uttrycker sig att göra. / The overall aim of the study is to develop knowledge of and bring an understanding of music education in the music school of El Sistema in Sweden based on an El Sistema school in Gothenburg. One aspect is to study the methods of El Sistema and determine if these are out of the ”ordinary”, in relation to what usually is seen as ordinary music education in Swedish music and culture schools. In this case, the backgrounds of ideas and specific conditions of the schools have been a major focus.   The theoretical frame is inspired by the sociocultural perspective, and the implementation is based on the ethnographic method. The result is first of all based on qualitative interviews with four pedagogues and six students. Time, continuity and contact are three key properties that the pedagogues emphasize as fundamental in bringing success to the work of El Sistema. Music education in groups and parental contact, according to the pedagogues, are also seen as important facets in the work of musical and social development and in the aim of integration. From the perspective of the students, El Sistema brings joy to the students yet at the same time, on occasion, the result indicates the opposite.   In addition, the result of the study illustrates in many aspects that El Sistema and the traditional music education has much in common, yet at the same time, El Sistema is an operation that differs from the traditional music education. One of the conclusions for this studie is that El Sistema reaches children that usually do not attend optional music education and the work of El Sistema has an important role of youth recreational activity and musical and social development, which the school aims to do.

<p>Abstract</p><p>The aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus. Participant observations and video recordings of preschool play constituted the empirical material. These were analysed through a “child perspective” to understand interactional strategies in a cultural context.</p><p>Detailed transcriptions, CA (Conversation Analysis, Per Linell) of the empirical material highlights that interactional strategies can be categorised under the following themes; Taking turns, Protecting play, Dividing roles, Understanding roles and Confirming play themes. These themes furthermore, give rise to three common central elements: Interaction space; the children create a common space to interact that they defend and protect; Role dividing is a starting point in interaction and is an important part in producing and reproducing play; Meaning-making, the children’s common play leads to interaction and the space and roles are safe and confirmed.</p><p>The results indicate that interaction includes verbal and nonverbal elements. The children’s use of artefacts’ plays an important role in the interaction, meaning-making and cultural expressions that they create and reproduce in the preschool context. Through these themes an explanatory model is presented with the aim of highlighting the strategies that influence the creation of culture. The explanatory model shows relationships between aspects of culture-making in children’s interaction. The use of artefacts in interactional strategies presented here influence and plays an important part in the common meaning-making and can therefore be seen as an expression of culture.</p><p>Key Words: Ethnographic study, Socio-cultural Perspective, Culture-making, Interactional Strategies, Artefacts’, Preschool play</p>

Abstract The aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus. Participant observations and video recordings of preschool play constituted the empirical material. These were analysed through a “child perspective” to understand interactional strategies in a cultural context. Detailed transcriptions, CA (Conversation Analysis, Per Linell) of the empirical material highlights that interactional strategies can be categorised under the following themes; Taking turns, Protecting play, Dividing roles, Understanding roles and Confirming play themes. These themes furthermore, give rise to three common central elements: Interaction space; the children create a common space to interact that they defend and protect; Role dividing is a starting point in interaction and is an important part in producing and reproducing play; Meaning-making, the children’s common play leads to interaction and the space and roles are safe and confirmed. The results indicate that interaction includes verbal and nonverbal elements. The children’s use of artefacts’ plays an important role in the interaction, meaning-making and cultural expressions that they create and reproduce in the preschool context. Through these themes an explanatory model is presented with the aim of highlighting the strategies that influence the creation of culture. The explanatory model shows relationships between aspects of culture-making in children’s interaction. The use of artefacts in interactional strategies presented here influence and plays an important part in the common meaning-making and can therefore be seen as an expression of culture. Key Words: Ethnographic study, Socio-cultural Perspective, Culture-making, Interactional Strategies, Artefacts’, Preschool play