Syftet med studien är att genom kvalitativa observationer och intra-aktiv analys undersöka hur barnssjälvständighet uppstår vid påklädning av ytterkläder i förskolans hall. Förskolans hall går att förståsom ett pedagogiskt rum där barn förväntas klä på sig. Där inredningen är väggfast och statisk i sinutformning. Tidigare forskning som rört hallen har synliggjort mellanmänskliga företeelser. Därför villvi i vår studie luta oss mot den posthumanistiska teorin agentisk realism för att undersöka hur barnssjälvständighet uppstår i möten med ting och diskurser. Vår analys visar att det i hallen pågår myriaderav samhandlingar som alla får effekt för barns självständighet att uppstå. Sammanfattningsvis visar vårstudie att barn inte är självständiga påklädare utan att barn blir självständiga påklädare tillsammansmed ting, miljö och diskurser.

Syftet med studien är att genom kvalitativa observationer och intra-aktiv analys undersöka hur barns självständighet uppstår vid påklädning av ytterkläder i förskolans hall. Förskolans hall går att förstå som ett pedagogiskt rum där barn förväntas klä på sig. Där inredningen är väggfast och statisk i sin utformning. Tidigare forskning som rört hallen har synliggjort mellanmänskliga företeelser. Därför vill vi i vår studie luta oss mot den posthumanistiska teorin agentisk realism för att undersöka hur barns självständighet uppstår i möten med ting och diskurser. Vår analys visar att det i hallen pågår myriader av samhandlingar som alla får effekt för barns självständighet att uppstå. Sammanfattningsvis visar vår studie att barn inte är självständiga påklädare utan att barn blir självständiga påklädare tillsammans med ting, miljö och diskurser.

Syftet med denna mindre etnografiska studie är att utmana uppdelningen mellan matematik och estetikgenom att undersöka barns estetiska skapande och vilken matematiska möjligheter som uppstår underprocessen i barns möte med materialet. Detta med hjälp av deltagande observationer för att kunnaundersöka barns möte med matematik, estetik och material i en sammanflätad tillblivelseprocess däringet överordnar det ena eller det andra. Med hjälp av tidigare forskning, litteratur, metod och teorivisar resultatet i studien att matematiken är möjlig och en del i barns estetiska skapande. I empirin blirdet synligt att det inte endast är människan som är aktiv i skapandet av kunskap utan ävenmaterialiteter har agens och kraft att påverka oss i den dynamiska intra-aktion som uppstår. Slutsatsenmed studien blir att det inte går att göra tydliga uppdelningar av ämnesdiscipliner som matematik ochestetik, subjekt-objekt och teori-praktik utan allt är i rörelse av ständig tillblivelse.

The purpose of this study is to examine children's intra-active relations with sounds in an explorative work at a preschool (1-to 2-year old children) analyzed through the lens of agential realism (Barad 2007, 2008), and to examine its didactical effects. This study has a transdisciplinary and cross-disciplinary design based on preschool didactics and the natural sciences, mainly physics andbiology. Research data consist of pedagogical documen-tation in the form of a short video sequence generated in a preschool sound project. An agential realistic approach in this study means an analysis of how sound is produced intra-actively in children's play and exploration in a pre-school. Barad’s agential realism also defines specific ethical stances for both the researcher’s involvement in the production of knowledge and the ethical implications of what that new knowledge and reality reveals(Barad 2007, 2008). The results of this study demonstrate the possibility to work with young preschool children around sound and how sound can be understood as a significant partner in children's play and exploration. This work ́s transdis-ciplinary goal, which is to work across the boundaries of preschool practice and scientific theory, contributes new knowledge about how sound vibration, frequency, loudness, hearingand acoustics intra-acts with children ́sbodies, feelings and thoughtsand the educational environmentsand discourses that children face in preschool. This study's specific impact on practice is that preschool staff can gain a greater understanding on the significance and im-pact of furnishings, architecture and organization according to time and place on how children express themselves and explore sound as a material-discursive phenomenon.