Studiens övergripande syfte är att undersöka hur elever kan växa socialt genom El Sistema. El Sistema är en orkesterinriktad musikskola med stort socialt engagemang. El Sistema har sina rötter ifrån Venezuela där det startades som ett projekt för att bryta fattigdom och kriminalitet. I Sverige är funktionen annorlunda. De vill jobba mot ett bättre samhälle samt ge barn och ungdomar djupare musikaliska kunskaper. Undersökningen har skett på El Sistema Bredäng, Stockholm. Metoden för uppsatsarbetet har inneburit intervjuer med lärare, elever och föräldrar samt observationer av lektioner för stråk och brass, blåsorkester, symfoniorkester samt uppträdanden. Genom observationerna upptäcktes två sociala områden som El Sistemas verksamhet genomsyras av, nämligen en tydlig struktur under lektionerna och en bred social samvaro på såväl som utanför lektionerna. Detta åtföljs dessutom av en glädje som blir en direkt positiv effekt av såväl musikalisk som social utveckling. Jag har valt att inte undersöka den musikaliska utvecklingen, men i min studie framgår att den sociala utvecklingen är en förutsättning för den musikaliska utvecklingen, och därför blir det svåra att skilja dem åt. Slutsatsen är att barn växer socialt genom att lära sig arbeta strukturellt och disciplinärt samt genom att förhålla sig till en grupp. Detta visar att musiklärare borde vara medvetna om barnens sociala utveckling och att den är viktig för den musikaliska processen.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself.

Den här studien handlar om musikens betydelse för förskolan och vikten av att se musik som mål och medel för lärande. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bearbetningen av empirin sker utifrån de teoretiska begreppen inommusikaliskt mål och utommusikaliskt mål. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, där totalt 11 informanter med olika yrkesroller deltog. Det övergripande syftet för studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare resonerar kring att integrera musik som mål och medel för lärande i förskolor. Vidare undersöks vilka förutsättningar och utmaningar förskollärare och barnskötare upplever när det handlar om att integrera musik som mål och medel för lärande. Tidigare forskning menar att musik som ett mål är gynnande för barnen i förskoleålder men musik har blivit ett redskap för att lära sig till exempel matematik eller naturvetenskap. Denna studies resultat visar att en av de deltagande förskollärarna inte har den kunskapen som krävs för att genomföra en innehållsrik musikundervisning. Resultatet visar vidare att man på en kommunal förskola hade goda kunskaper inom begreppen musik som mål och medel. De deltagande förskollärarna från musikförskolorna Flöjten och Tonarten hade en god kunskap i musik men de arbetade också hårt med målstyrda processer både spontant och planerat. De hade också framför allt en god kunskap inom begreppen musik som mål och musik som medel. Slutsatserna som kan dras är att musiken behöver och förtjänar en större plats i förskolan eftersom det finns många fördelar som pekar åt det hållet. Informanternas olika kunskaper i och om musik visade sig vara avgörande för hur förskollärarna, barnskötarna och F-6 läraren integrerade musik som mål och medel för lärandet i musik.