Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.    Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen. Uppsatsen är deduktiv och jag har använt resultatet för att se om dessa faktorer fungerar som motivation.   Motivationsfaktorerna jag ser i resultatet är det sociala, den personliga utvecklingen och det musikaliska. Det sociala genom att tillhöra en gemenskap och känna en tillhörighet, den personliga utvecklingen genom att få växa som människa och utveckla sina kunskaper inom instrumentet och det musikaliska genom musikaliska upplevelser. Det musikaliska blir även en motivation därför att intresset för musik är stort. Den musikaliska motivationen ligger till grund för den sociala motivationen och den personliga utvecklingen, samtidigt som den bygger på dessa faktorer.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma. Musiklärarnas och rektorernas svar stämmer således inte överens och vi har dragit slutsatsen att det saknas en tydlig dialog dem emellan.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen. Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området. Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik. En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar. Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan. För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.

<p>Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.</p><p>Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.</p><p>Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.</p><p>En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik</p><p>Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar.</p><p>Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan.</p><p>För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.</p>

Inledning Studien behandlar musik och dess tillämpning inom fritidshemmet. Musik på fritidshemmet är ett område med näst intill obefintlig forskning. Forskning inom musik visar däremot att musikinslag i barns vardag, framför allt inom leken, stimulerar kreativitet och fantasi samtidigt som barnen utvecklas emotionellt såväl som motoriskt. Musikutövande är ofta någonting som kan ske i grupp där man antingen musicerar eller upplever musiken tillsammans. Att fungera i grupp är även centralt på fritidshemmet, där sociala samspel har en stor del i verksamheten. På så vis är musiken ett ämne som har stor möjlighet att tillämpas på fritidshemmet. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal arbetar med musik i fritidshemmets verksamhet, samt hur intresset för musik ser ut hos personal och elever. Ytterligare studeras hur personalens intressen påverkar innehållet i verksamheten, men också vilka möjligheter det finns för eleverna till lärande i musik. Metod I denna studie används kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer samt kvalitativa observationer i form av inventering med fokus på miljön. Urvalet bestod av två olika fritidshem där totalt fyra personer ur fritidshemspersonalen och sexton elever intervjuades. Resultat Resultatet visar att även om intresset för musik på olika sätt finns hos fritidspersonalen upplever de svårigheter i att utöva musik tillsammans med eleverna. Personalens känsla av oförmåga är bland annat en faktor till att musikaktiviteter inte har en så stor plats i verksamheterna. Vad som däremot förekommer är mycket dans och bakgrundsmusik, men aktiviteter där eleverna själva får musicera hör till ovanligheterna. Till skillnad från personalens intresse för musik, som varierande mycket mellan individer, visade majoriteten av eleverna ett större intresse för musik. Detta intresse sträcker sig dock inte längre än till att lyssna och dansa, vilket enligt en av de intervjuade troligtvis beror på att de inte blivit introducerade för musicerande aktiviteter.

<p>I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer</p><p>arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.</p><p>Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:</p><p> Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av</p><p>ungdomar idag?</p><p> Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska</p><p>fortsätta spela när kulturskolan är över?</p><p> Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett</p><p>resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.</p><p>Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut</p><p>till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den</p><p>största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med</p><p>kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på</p><p>att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett</p><p>samarbete.</p><p>Slutsatserna som dras är:</p><p> För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att</p><p>ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen</p><p>gynna både kulturskolorna och musikkårerna!</p><p> Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och</p><p>skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt.</p><p>3</p><p> Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de</p><p>orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå</p><p>samverkansprojekt.</p><p> Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på</p><p>de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t</p><p>ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även</p><p>tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de</p><p>yngre</p>

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan. Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:  Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av ungdomar idag?  Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska fortsätta spela när kulturskolan är över?  Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt. Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett samarbete. Slutsatserna som dras är:  För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen gynna både kulturskolorna och musikkårerna!  Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt. 3  Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå samverkansprojekt.  Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de yngre

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta? Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv. Det är förskollärarnas upplevelser som är det viktiga och därför måste vi som forskare försöka bortse från vår förförståelse om detta fenomen. Det framkommer i resultatet att barns spontana musicerande är något positivt och att barn spontant musicerar när de känner glädje men också trygghet. Förskollärarnas roll i detta är att uppmuntra och inspirera barnen bland annat genom att ha en positiv inställning till musik samt att själva musicera.

Den här studien handlar om musikens betydelse för förskolan och vikten av att se musik som mål och medel för lärande. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bearbetningen av empirin sker utifrån de teoretiska begreppen inommusikaliskt mål och utommusikaliskt mål. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, där totalt 11 informanter med olika yrkesroller deltog. Det övergripande syftet för studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare resonerar kring att integrera musik som mål och medel för lärande i förskolor. Vidare undersöks vilka förutsättningar och utmaningar förskollärare och barnskötare upplever när det handlar om att integrera musik som mål och medel för lärande. Tidigare forskning menar att musik som ett mål är gynnande för barnen i förskoleålder men musik har blivit ett redskap för att lära sig till exempel matematik eller naturvetenskap. Denna studies resultat visar att en av de deltagande förskollärarna inte har den kunskapen som krävs för att genomföra en innehållsrik musikundervisning. Resultatet visar vidare att man på en kommunal förskola hade goda kunskaper inom begreppen musik som mål och medel. De deltagande förskollärarna från musikförskolorna Flöjten och Tonarten hade en god kunskap i musik men de arbetade också hårt med målstyrda processer både spontant och planerat. De hade också framför allt en god kunskap inom begreppen musik som mål och musik som medel. Slutsatserna som kan dras är att musiken behöver och förtjänar en större plats i förskolan eftersom det finns många fördelar som pekar åt det hållet. Informanternas olika kunskaper i och om musik visade sig vara avgörande för hur förskollärarna, barnskötarna och F-6 läraren integrerade musik som mål och medel för lärandet i musik.