En av fyra socialsekreterare lider av psykisk ohälsa, vilket gör att många blir utbrända och sjukskrivna under en längre period. Det finns olika faktorer som orsakar ohälsan, men en av dem kan vara det som är relaterat till deras arbetsuppgifter. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares psykiska mående, i relation till deras arbetsuppgifter. Insamling av material har gjorts genom enkäter som skickats ut till totalt 183 socialsekreterare som är yrkesverksamma inom Umeå, Norsjö, Malå, Åsele, Dorotea, Sorsele och Bjurholms kommun. Studien visar att det inte går att se någon större skillnad mellan socialsekreterarnas psykiska mående oavsett om de bor i Umeå kommun eller i någon av de små kommunerna som undersöktes. Varken inflytande över utvecklingen på arbetsplatsen eller fördelning av arbetsuppgifter hade någon påverkan på det psykiska måendet hos socialsekreterarna. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i låg utsträckning utförde ett klientnära arbete, utifrån deras utbildning och professionella roll. En fjärdedel av socialsekreterarna upplevde att de i låg utsträckning hann med sina arbetsuppgifter. Resultatet i denna studie visar på områden som är i behov av åtgärder, och som socialtjänsten kan ta del av i sitt arbete mot en förbättrad arbetsmiljö.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare hanterar de yrkesmässiga kraven på att vara både empatiska och objektiva i klientnära arbete. Målet med uppsatsen var även att ge insikt i hur empati och objektivitet används i arbetet med klienter. Det empiriska materialet samlades in genom åtta intervjuer som genomfördes med socialsekreterare i två kommuner i Mellansverige. Empirin bearbetades genom en fenomenografisk analysmodell för att tematisera resultatet utifrån forskningsfrågorna. Resultatet analyserades med stöd i rollteori, kommunikationsteori och humanistisk praktik. I resultatet framkom det att empati är betydelsefullt för yrkesutövningen och att det främst används för att skapa och vidmakthålla relationer till klienterna. Dessutom visade resultatet att objektivitet används i beslutsfattandet och myndighetsutövningen och att den ofta påverkas och säkerställs av kollegorna på arbetsplatsen. Det framkom även i resultatet att det är möjligt att kombinera ett empatiskt förhållningssätt med att vara objektiv genom att ha en myndighetsdistans mellan socialarbetaren och klienten. Resultatdiskussionen fokuserades kring de centrala delarna i resultatet och hur vi tolkat dessa. Metoddiskussionen fördes kring för- och nackdelar gällande vald metod fram i syfte att stärka studiens trovärdighet och tillförlitlighet. En slutsats som framfördes var att empati används som verktyg för ett specifikt ändamål, nämligen byggandet av klientrelationer. En annan slutsats som framkom var att socialsekreterarna strävar efter att vara objektiva men att det inte alltid är möjligt. / The purpose of the studies was to investigate how social workers handle the professional demands of being both empathetic and objective in client-related work. The goal of the essay was to provide insight and a deeper understanding of the use and importance of empathy and objectivity in working with clients. The empirical material was collected through interviews conducted with social workers in two municipalities in Central Sweden. The empirical work was processed through a phenomenographic analysis model to thematize the results based on research questions. The result was analyzed with support in role theory, communication theory and humanistic practice. The results showed that empathy is important for professional practice and that it is primarily used to create and maintain relationships with clients. In addition, the result showed that objectivity is used in decision-making and exercise of public authority, and that it is often influenced and ensured by colleagues in the workplace. It also emerged in the results that it is possible to combine an empathic approach with being objective by having an authority distance between the social worker and the client. The results-discussion focuses on the central parts of the results and how we interpret them, and in the method discussion the pros and cons of the selected method were brought forward in order to strengthen the credibility and reliability of the study. One conclusion that was put forward was that empathy is used as a tool for a specific purpose, namely the building of client relationships. Another conclusion that emerged was that the social workers strive to be objective but that this is not always possible.

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom LARO arbetar vid förekomst av sidomissbruk, och hur behandlingen påverkas av förekommet sidomissbruk. Vidare undersöks hur det professionella handlingsutrymmet är utformat inom LARO. LARO utgörs av två huvudkomponenter; ena komponenten består av narkotikaklassade läkemedel och den andra komponenten innefattar psykosocial behandling där klienten bland annat får arbeta preventivt mot potentiella återfall. I samband med reviderade föreskrifter har LARO blivit mer tillgängligt för en större målgrupp samt mer tillåtande avseende potentiellt sidomissbruk. Tidigare forskning belyser att LARO kan resultera i en känsla av bättre livskvalitet i samband med att individen möjliggörs att arbeta med sin missbruksproblematik under kontrollerade former. Tidigare har LARO präglats av ett mer konservativt synsätt som medförde att klienter blev utskrivna med anledning av sidomissbruk. Ofrivillig utskrivning vid sidomissbruk kan leda till att individen återgår till sin gamla livsstil präglad av opioidmissbruk och dess konsekvenser.  Metoden som har använts är kvalitativ där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom LARO. Datamaterialet genererade fyra teman; handlingsutrymme och professionella förutsättningar, professionell samverkan och samsyn, asymmetriskt maktförhållande och en lyckad behandling ur olika perspektiv.  Med gräsrotsbyråkrati som teoretisk förståelseram visar studiens resultat att handlingsutrymmet inom LARO är relativt stort. Trots handlingsutrymmet arbetar mottagningarna likt varandra vid förekomst av sidomissbruk. Resultatet visar att de främst förekommande åtgärderna vid sidomissbruk är tätare drogtester, övervakade medicinintag och justering av medicindosering. Somliga klienter har en behandling som syftar till att reducera narkotikarelaterade skador varpå dessa klienter bemöts med mildare åtgärder vid sidomissbruk. Slutsatser som kan dras från studien är att handlingsutrymmets bredd grundar sig i föreskrifternas övergripande karaktär, som lämnar ett tolkningsutrymme till varje mottagning. Den psykosociala komponenten av behandlingen är frivillig vilket har medfört att ett flertal klienter väljer bort det. Det framkom i resultatet att behandlingen i dagsläget är präglad av ett klientcentrerat förhållningssätt i syfte att möta de individuella målen. Därav finns svårigheter att tyda vilka faktorer som resulterar i en lyckad behandling då målsättningen kan variera för varje enskild klient.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten upplever att kvaliteten i det klientnära arbetet påverkas av reducerad arbetstid samt om det ser olika ut beroende på erfarenheten inom yrket. Teorier om balans mellan arbets- och privatliv, handlingskompetensens utveckling samt evidensbaserad praktik har använts för att förstå det insamlade materialet. Studien genomfördes genom en webbaserad enkät som skickades ut till enhetschefer inom socialtjänstens enhet för barn och unga i fyra olika svenska kommuner. Enkäten vidarebefordrades till 103 medarbetare varav 34 av dessa svarade. Materialet har analyserats genom univariat och bivariat analys och redovisats genomtabeller, figurer och text. Resultatet visade inget som tyder på att yrkeserfarenhetens längd hos socialsekreterare påverkar upplevelsen av kvalitet i det klientnära arbetet. Resultatet visade även att majoriteten av socialsekreterarna upplevde sig nöjda med kvaliteten gentemot sina klienter samt att de i stor utsträckning hinner med sina tilldelade ärenden inom utsatt tid, oavsett om socialsekreterarna omfattades av arbetstidsförkortning eller inte. Det enda i studiens resultat som tydde på ett samband i upplevelsen av kvalitet i det klientnära arbetet var gällande barnsamtal där socialsekreterarna med arbetstidsförkortning i högre grad ansåg att arbetstiden var tillräcklig för att uppnå god kvalitet i detta arbetsmoment. Slutsatsen var att det verkar finnas ett visst samband mellan socialsekreterare som har arbetstidsförkortning och upplevelsen av att tiden räcker till för att uppnå god kvalitet i barnsamtal samt att arbetstidsförkortningen till syneshar god effekt på socialsekreterare och deras arbetssituation. / The purpose of this essay was to examine whether social workers who work with children and young people in the social services feel that the quality of the client-oriented work is affected by reduced working hours and if it looks different depending on the experience in the profession. Theories of work-life balance, the development of action competence and evidencebased practice have been used to understand the collected material. The study was conducted through a web-based questionnaire that was sent out to unit managers in the social services unit for children and young people in four different Swedish municipalities. The questionnaire was forwarded to 103 employees, of which 34 responded. The material has been analyzed through univariate and bivariate analysis and presented through tables, figures and text. The results showed nothing to indicate that the length of professional experience of social workers affects the experience of quality in the client-oriented work. The results also showed that the majority of the social workers felt satisfied with the quality of their work towards their clients and that they to a large extent had time to do their assigned cases within the set time, regardless of whether the social workers had a reduction in working hours or not. The only thing in the study's results that indicated a correlation in the experience of quality in the client-oriented work was regarding child conversations where the social workers with reduced working hours found to a greater extent considered that the working hours were sufficient to achieve good quality in this task. The conclusion was that there seems to be a definite correlation between social workers who have reduced working hours and the experience that there is enough time to achieve good quality in child conversations and that the shortening of working hours seems to have a good effect on social workers and their work situation.

The aim of this qualitative study is to investigate correctional officers’ perception of themeaning of manliness for inmates in a swedish high security prison, and how gender plays arole when working close to inmates. The study also explores how the officer’s own genderplays a role in their interactions with the inmates. Data from seven interviews withcorrectional officers has been analyzed using three concepts from different gender theories -the ‘hegemonic masculinity’ and ‘subordinated masculinity’ concepts by Connell(1995/2008), as well as the concept of ‘hypermasculinity’ by Toch (1998). The researchshows that correctional officers believe that a hypemasculine ideal is important amonginmates. The perception was that hegemonic qualities result in a higher status and position inthe prison’s hierarchical structure, while subordinated characteristics result in a lower rank.However, the meaning of manliness greatly varied depending on the situation and socialsettings. Officers adapted different strategies when dealing with the inmates’ expressions ofmanliness and the study demonstrates that an interaction between an inmate and acorrectional officer is influenced by the officer’s gender.