Sammanfattning                                 Bakgrund:Tiden efter förlossning benämns som den mest kritiska men också mest försummade perioden i en nybliven moders liv. Det är barnmorskans uppgift att bl. a. handlägga postnatal period samt bedöma behov av uppföljning. Det har framkommit att det finns brister och behov av utveckling i eftervården. Det finns få eller inga studier som visar styrkorna som finns i eftervården i Sverige. Syfte:Att undersöka hur mödrar och barnmorskor erfar eftervården.  Metod:Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats har utförts. Analysen av insamlat datamaterial är genomförd med kvalitativ innehållsanalys. Fyra nyförlösta mödrar och fyra barnmorskor i en region i södra Sverige har intervjuats.  Resultat:Mödrarna var överlag nöjda med eftervården men det fanns en önskan om tidigare uppföljning och bättre amningsstöd. Barnmorskorna beskrev hur de flesta mödrar är välmående och att de inte anser att det finns några större brister i dagens eftervård. De har dock önskemål om tidigare uppföljning för möjligheten att kunna utforma en individuell plan för varje familj, mer utbildning och bättre samarbete mellan olika instanser. Konklusion: Eftervården har länge sett likadan ut och är i dagsläget icke flexibel med begränsade resurser. Det finns behov av förbättring och utveckling samt en önskan om en mer individanpassad vård. / Background:The time after childbirth is known as the most critical but also the most neglected time in every new mothers life. It is part of the midwifes’ task to care for the mother during the postnatal period and assess the need for follow-up. It has been shown that there are shortcomings and a need for development in the postpartum care. There are few or no studies which examines the strengths of the Swedish postpartum care. Purpose:To examine the experiences of postpartum care among midwifes and mothers. Method:Qualitative interviews with an inductive approach, which were analyzed with a qualitative content analysis. Four new mothers and four midwifes in a region in the south of Sweden were interviewed. Results:The mothers were mostly satisfied with the postpartum care but there was a wish for an earlier follow-up after birth and better breastfeeding support. The midwifes described that most mothers are feeling well and that there are no serious shortcomings with the postpartum care today. They do however wish for an earlier follow-up after birth in order to establish an individual plan of care for every family, more education and a better cooperation between different instances. Conclusion:The postpartum care has been designed in the same way for a long time and is inflexible with few resources. There is a need for improvement and development as well as a wish for more individualized care.

I barnmorskans ansvarsområde ingår handläggning av normal förlossningen. Studier visar att förlossningsvården blir alltmer medikaliserad och att barnmorskor har svårt att främja den normala förlossningen eftersom tydliga gränser för vad som anses vara normalt saknas. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors uppfattning kring normal förlossning. I studien används en kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt har tio barnmorskor deltagit i tre fokusgruppdiskussioner under våren 2015. Texten har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen har resulterat i tre kategorier, med det övergripande temat Osäkerhet kring innebörden av begreppet normal förlossning. Kategorierna visar olika aspekter som bidrar till barnmorskors osäkerhet, dessa är; Olika synsätt på normal förlossning, Det som är vanligt blir normalt samt Barnmorskor känner sig styrda. Resultatet visar att barnmorskor har olika uppfattning av vad en normal förlossning innebär. De upplever också att läkare har ett annat synsätt på normal förlossning. Medicinska interventioner som är vanligt förekommande har normaliserats och uppfattas ingå i normal förlossning. Även förlossningsavdelningarnas organisation och riktlinjer påverkar synen och handläggningen av normal förlossning. I barnmorskans huvuduppgifter ingår det att främja normal förlossning och att stödja och stärka kvinnor i barnafödandet. Det är av stor vikt att barnmorskan har kunskap om den normala förlossningen så att rätt stöd och beslut om adekvata åtgärder vidtas för att främja den. / Normal childbirth is the midwife´s responsibility. Previous studies shows that the normal childbirth becomes more and more medicalised. Midwives have a hard time promoting normal birth, since there are no distinct boundaries. The aim for this study is to examine the midwives perceptions of the normal childbirth. The study was conducted with a qualitative inductive approach. A total of ten midwives participated in three focus groups discussions during spring 2015. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories, with a connecting theme Uncertainty about the concept of normal childbirth. The categories show different aspects that contribute to the midwives uncertainty, they are; Different approach to normal childbirth, What’s commonly used becomes normal and Midwives feels controlled. The result shows the midwives have different perceptions of what a normal birth entails. They also feel that doctors have a different approach to normal childbirth. Medical interventions that were commonly used become normalized and are now a part of normal childbirth. The organization and guidelines set by the ward also affected the perspective and management of normal birth. The midwife has a responsibility to promote normal childbirth but also to support and empower women during the delivery. It is therefore important that the midwife has knowledge of the normal childbirth so she can give the right support and make appropriate decisions to promote it.

Bakgrund: Covid-19 är en luftburen infektionssjukdom med hög smittorisk som främst överförs via droppsmitta. Nationella samt internationella försiktighetsåtgärder har framtagits i syfte att minska smittspridningen av viruset. Folkhälsomyndigheten har skärpt rekommendationerna för gravida samtidigt som omprioriteringar görs inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta i patientnära vård under virusutbrottet covid-19. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling har gjorts via en webbenkät som besvarats anonymt. Resultat: Av de 159 respondenter som svarat på studien upplevde majoriteten en ökad stress samt en oro att bli smittad av covid-19 och föra smittan vidare. En femtedel av barnmorskorna upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Slutsats: Riktlinjer på nationell nivå för simulering, skyddsutrustning och tydlig information för barnmorskor kring arbetet i patientnära vård under covid-19 efterfrågas. Detta i syfte att skapa trygghet i arbetet, att inte bli smittade eller föra smittan vidare. / Background: Covid-19 is a highly contagious airborne infectious disease which primarily spreads via droplets when throat or nasal secretions are released into the air. Precautions have been implemented worldwide with the intent to minimize the spread of the disease. The Public Health Agency of Sweden has implemented new and improved recommendations. Purpose: The aim for this study was to investigate the midwife’s firsthand experiences working intimately with patients during the outbreak of the covid-19 pandemic. Method: The study was a cross- sectional study with a quantitative method. The data was gathered throughout anonymous online questionnaires answered by midwives in Sweden. Result: Of the 159 respondents in the study, the majority reported an increased level of stress and anxiety related to becoming ill or transferring the virus to others. One in five respondents experienced a decrease in mental wellbeing. Conclusion: National guidelines for midwives regarding practice simulations, protective gear and comprehensive information concerning the work in near proximity to the patient was desired. Midwives called for this to ensure a safe working environment, and to avoid transferring the virus to their colleagues and patients.

There is a large indigence for more maternity homes in Mozambique. Pregnant women often have to walk long distances to get assistance giving birth. The conditions are hard to improve because of the shortage of educated staff. The maternity home and education center is a combined program for women in Maputo, Mozambique. The purpose for this is – apart from improving opportunities and help for pregnant women – to create a connection between education and practice so that the pupils can do their practice at the maternity home before working out in the country. The two instances are therefore closely integrated with each other. We want to develop a program that is also long-term giving, a kind of pay-forward effect. The supposed consequence of the pay-forward effect is for graduated women to spread the knowledge to less educated midwifes in the countryside and at a long term improve health care for women. / Det finns ett stort behov av fler mödravårdscentraler i Mocambique. Gravida kvinnor går oftast långa sträckor för att få hjälp att föda. Förhållandena är svåra att förbättra i avsaknad av utbildad personal. Mödravårdscentralen och barnmorskeutbildningen är ett kombinerat program för kvinnor i Maputo, Mocambique. Målet med vårt projekt är att hjälpa gravida kvinnor och att skapa ett utbyte mellan utbildning och praktik. Därför är programmen tätt integrerade med varandra. Programmet ska skapa insikt om graviditet, födsel, sexualitet, en slags ”pay-forward effect”. Verkningarna av ”pay-forward” är att utbildade kvinnor ska sprida kunskap till mindre utbildade barnmorskor på landsbygden och på lång sikt bidra till en bättre sjukvård för kvinnor.

The South African government promulgated the Choice on Termination of pregnancy Act (CTOP Act, 92 of 1996). This was a dramatic declaration of intent unprecedented in the African continent and globally. This act changed the outlook of the practice of termination of pregnancy by ensuring that services play a critical role in the delivery of the service. This study, which is qualitative in nature, explored the experiences of Termination of Pregnancy service providers working in three designated public health institutions in the Limpopo Province. Interviews were conducted with six service providers to look at how they construct their practice of providing termination of pregnancy services. The information was analyzed and interpreted by means of a thematic analysis method. Major themes that emerged from the participants’ experiences centred on their relationship with family, colleagues, management, clients, and the community reflecting a sense of alienation and lack of adequate infrastructural support. Inadequate support has been found to greatly contribute to the loss of interest in the work around abortion. / Psychology / M. A. (Clinical Psychology)

The South African government promulgated the Choice on Termination of pregnancy Act (CTOP Act, 92 of 1996). This was a dramatic declaration of intent unprecedented in the African continent and globally. This act changed the outlook of the practice of termination of pregnancy by ensuring that services play a critical role in the delivery of the service. This study, which is qualitative in nature, explored the experiences of Termination of Pregnancy service providers working in three designated public health institutions in the Limpopo Province. Interviews were conducted with six service providers to look at how they construct their practice of providing termination of pregnancy services. The information was analyzed and interpreted by means of a thematic analysis method. Major themes that emerged from the participants’ experiences centred on their relationship with family, colleagues, management, clients, and the community reflecting a sense of alienation and lack of adequate infrastructural support. Inadequate support has been found to greatly contribute to the loss of interest in the work around abortion. / Psychology / M. A. (Clinical Psychology)