Att arbeta som barnmorska på förlossningsavdelning innebär att också vara handledare för barnmorskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Stora krav ställs på handledaren som bör vara en kombination av skicklig yrkesutförare, reflekterande analytiker, pedagogiskt utbildad samt ha ett genuint intresse för studenter. Tidigare forskning visar på barnmorskors glädje och stolthet över handledarskapet men forskning visar också på stora brister. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskor, som arbetar på förlossningsavdelning, erfar sin situation som handledare och bedömare. Studien har inspirerats av reflekterande livsvärldsforskning vars syfte är att upptäcka, analysera, klargöra, förstå och beskriva innebörder såsom de erfars av oss människor. Resultatet utgörs av analys av åtta intervjuer av barnmorskor på förlossningsavdelning som har ett handledaruppdrag. I resultatet framkommer sex innebördsteman. Dessa är kunskapsöverföring och bedömning av det påtagliga och det sublima, den handledande barnmorskans upplevelse av sin relation till patient och student, både tryggt och otryggt när handledaren skall låta studenten ta ansvar, att inte nå en ömsesidig förståelse och ändå ha lärandeansvar, reflektionens betydelse i handledarrollen samt upplevelse av otillräcklighet och behov av stöd i handledarroll och vid bedömning. Barnmorskorna upplever en svårighet i att överföra kunskap till studenten och, i synnerhet, av det som är erfarenhetsbaserat och svårt att uttrycka i ord. Av denna anledning ses modellinlärning, där studenten kan efterlikna handledaren, som en möjlig väg. Tillit mellan student och handledare bedöms som fundamental. När studenten känner tillit till handledaren är det gynnsamt för läroprocessen. Då handledaren känner tillit till studenten innebär det för henne en trygghet. Barnmorskorna upplever att de i handledarskapet har en ansvarsfylld uppgift, dels i kunskapsöverförandet men även i bedömning av student. Studiens resultat utmynnar i slutsatsen att handledning kräver kompetens, tid och stöd. Det bör ligga i både verksamhetens och lärosätets intresse att tillgodose dessa behov. / Program: Fristående kurs

Sjukdom och ohälsa är något som kan drabba vem som helst. I vissa fall medför det att sjukvård behöver uppsökas och att man hamnar i rollen som patient. Detta är en roll som präglas av en sårbarhet på grund av det nya sammanhanget och att vara utlämnad till vårdpersonalen. I personalstyrkan kan sjuksköterskestudenter, alltså personer som är under utbildning för att erhålla en sjuksköterskeexamen, ingå. Ett möte sker mellan patienten och studenten som skall lära sig vårda med stöd av ordinarie vårdpersonal. Studiens syfte fokuserar på hur patienter upplever vården som utförs av sjuksköterskestudenter. Detta område är ännu inte speciellt väl utforskat, en sammanställning av den befintliga forskningen kan dock belysa dagsläget. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och tematiserades. Resultatet presenterades i fyra huvudteman; Nöjdhet, Trygghet, Kompetens och lämplighet samt Partnerskap. I resultatet visade patienterna på att det finns både för- och nackdelar med att vårdas av studenterna. Fördelarna är att de ofta upplevs ha mer tid och ett öppet förhållningssätt gentemot patienten. Denne känner sig sedd som en unik individ snarare än en anonym person i behov av vård. Studenterna upplevdes ha olika nivå av kompetens. I diskussionen tas det upp om detta kan vara beroende på att studenterna var olika långt komna i utbildningen. Även om studenterna saknade vissa kunskaper kunde patienterna ändå känna sig trygga tack vare att handledare fanns närvarande. I mötet uppstod ofta ett partnerskap grundat i en förståelse för studenternas behov av att lära. Detta partnerskap kunde medföra ett lärande för både patient och student.

Bakgrund: Barnmorskans yrkesområde är inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Detövergripande målet i barnmorskeutbildningen är att utveckla självständiga och kompetenta barnmorskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) motsvarar ungefär halva studietiden och är en viktig del i barnmorskeutbildningen. Förlossningsavdelningen är en viktig miljö för barnmorskestudenter att inhämta kunskaper om graviditet och förlossning. Motiv: VFU på förlossningsavdelning är en känslomässig och intensiv period för barnmorskestudenter. Barnmorskestudenters uppfattningar om vad som främjar utveckling behöver studeras vidare för att kunna optimera framtida verksamhetsförlagda utbildningar. Syfte: Det övergripande syftet var att belysa barnmorskestudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbildning på förlossningsavdelning.  Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskestudenter i Sverige genomfördes. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysprocessen framkom ett tema, VFU på förlossningsavdelning – en känslomässig berg- och dalbana samt tre kategorier; Att både ge och ta emot stöd där en mängd faktorer som kan påverka mötet med kvinnan och stödpersonen beskrevs. Andra kategorin Att hålla ihop hela vägen beskrev hur barnmorskestudenternas hälsa varierade samt svårigheter i att gå från en trygg yrkesroll till en studentroll. Tredje kategorin Hinder i utvecklingsprocessen visade hur Covid-19-pandemin påverkade barnmorskestudenternas VFU, optimeringar inför framtida VFU samt tankar om den framtida yrkesrollen. Åtta subkategorier bildades. Konklusion: Barnmorskestudenterna upplevde sin VFU på förlossningsavdelning som en känslomässig berg- och dalbana. Flertalet faktorer som tidigare erfarenheter, relationen till handledaren och reflektionsmöjligheter påverkade barnmorskestudenters möte med kvinnan och stödpersonen. Att belysa dessa faktorer och inkludera barnmorskestudenter i den kvinnocentrerade vården kan leda till ökat självförtroende och kompetens hos barnmorskestudenter vilket i sin tur kan leda till optimeringar av den kvinnocentrerade vården. / Background: The midwife's profession is within the sexual, reproductive and perinatalhealth. The overall purpose of midwifery education is to develop independent and competent midwives. The clinical internship is an important part of the education. The labour ward is an important environment for midwifery students to acquire knowledge about pregnancy and childbirth. Motive: Clinical internship in the labour ward is an emotional and intense period for midwifery students. Midwifery student’s perceptions of what promotes development needs to be studied further, in order to optimise future clinical internships. Aim: The aim was to investigate midwifery students experiences of clinical internship at labour wards.  Methods: A qualitative design with an inductive approach was used. Semi-structured interviews with seven midwifery students in Sweden participated. The interviews were analysed with qualitative content analysis. Result: A theme emerged, Clinical internship at the labour ward - an emotional roller coaster and three categories; To both give and receive support where a number of factors that can affect the meeting with the woman and the support person were described. Second category Holding together all the way described how the midwifery student’s health varies as well as difficulties in the student role. The third category Obstacles in the development process showed how the Covid-19-pandemic affected midwifery student’s clinical internship, optimisations and thoughts about the future professional role.  Conclusion: The clinical internship at the labour ward was described as an emotional roller coaster. Previous experiences, the relationship with the supervisor and opportunities for reflection influenced the midwifery student's encounter with the woman and the support person. Elucidating these factors and including midwifery students in women-centered care can lead to increased self-confidence and competence among midwifery students, this couldlead to optimisations of the women-centered care.