Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag. Studien är vidare kvalitativ och metoden är en observerande bild - och textanalys. Resultat för studien pekar på att de undersökta företagen via sina hemsidor kommunicerar ut tydliga reflexiva beslut kring exempelvis miljö och etikfrågor som inte på ett direkt vis anknyter till företagets tjänster eller produkter utan visar mer på en anknytning till samhälle och omvärld. Varuföretagen visar tydligare upp detta beteende än tjänsteföretagen genom att visa text och bild på sina hemsidor som relaterar till hur förbättringar och satsningar kan ske kring exempelvis miljön. Som resultat visar vidare de undersökta företagens hemsidor på att det de väljer att kommunicera ut på hemsidorna ligger till grund för en viss bestämd identitet. Detta tycks vara en av de vägar en företagsidentitet blir skapad på. Den identitet som uppsatsen beskriver relaterar även till begreppet livsstil och det blir tydligt hur dessa två begrepp bygger upp varandra.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den multietniska identifieringen och upplevelsen i Sverige. Studiens bidrag ur ett svenskt kontext ses särskilt värdefullt då tidigare forskning om etnisk identitet är begränsat sett till studier som fokuserar sig till just multietniska individer och ger dem en egen identitet. Tidigare forskning visar även att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig från monoetniska. Därmed ämnar studien att undersöka den multietniska upplevelsen, såväl som vilka faktorer som ses betydelsefulla för identitetsskapandet. Studien har genomförts genom att utföra åtta intervjuer med individer som har en svenskfödd och en utlandsfödd förälder, mellan åldrarna 18-30. Empirin från intervjuerna har analyserats genom en tolkande fenomenologisk analys. I sin helhet har även studiet antagit en fenomenologisk ansats i syfte att ta fasta på informanternas levda erfarenhet och upplevelser. Vidare har resultatet analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Richard Jenkins (2014) sociala identitetsteori, med ett komplement från Peter Burkes (1991) teori om identitetshantering, samt Joane Nagels (1994) teori om etnisk konstruktion. Studiens resultat och analys synliggör att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig mellan multietniska individer i Sverige och att yttre attribut, omgivning och umgänge, relation till kultur samt språk är särskilt betydelsefulla faktorer i den multietniska identitetsprocessen. Samtliga faktorer finns närvarande i informanternas liv, men påverkar i varierande grad deras identitetsskapande på grund av interpersonella skillnader relaterade till självförtroende och självkänsla. Samtidigt framkommer det att det svenska samhällets strukturer och normer tydligt inramar den multietniska identitetsprocessen genom att olika föreställningar om svenskhet internaliseras och att olika maktstrukturer aktualiseras i informanternas liv, vilket villkorar informanternas identitetsskapande.

När en kvinna får sitt första barn skapar hon en ny identitet som mamma. Hon ställs inför nya situationer vilket skapar en osäkerhet. Tidigare sociala sammanhang som till exempel arbete eller studier sätts på paus och även vänskapsrelationer kan genomgå en förändring. Känslor av ensamhet och oro leder till att individen söker sig till andra som har liknande upplevelser. Många kvinnor finner stöd i grupper som anordnas på Familjecentralen. Syftet med denna kvalitativa studie är att förstå kvinnors upplevelser kring sitt identitetsskapande under första tiden som förälder samt vilken betydelse sociala relationer med andra nyblivna föräldrar har för att öka trygghet och skapa mindre ensamhet i föräldrarollen. Studien har använt socialpsykologiska teorier kring exempelvis självet, kategorisering och social jämförelse för att tolka och förstå respondenternas upplevelser. I studien utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med förstagångsmödrar om deras upplevelser kring att bli mamma. Studiens resultat visar hur mammaidentiteten växer fram och hur kvinnans tro på sin egen förmåga är kopplat till barnets välmående. Barnet blir en del av kvinnans självbild. I föräldragruppen upplever kvinnorna en gemenskap med andra i samma situation. Råd, stöd, tankar och upplevelser delas i ett öppet klimat vilket tillsammans med möjlighet att rådfråga personal leder till ökad trygghet och minskad känsla av ensamhet. / When a woman has her first child, she creates a new identity as a mother. She is faced with new situations, which creates uncertainty. Previous social contexts such as work or studies are put on hold and even friendships can undergo a change. Feelings of loneliness and anxiety lead the individual to seek out others who have similar experiences. Many women find support in groups organized at the Family Centre. The purpose of this qualitative study is to understand womens´ experiences regarding their identity creation during the first time as a parent, as well as the importance of social relationships with other new parents to increase security and create less loneliness in the parental role. The study has used social psychological theories regarding, for example, the self, categorization and social comparison to interpret and understand the respondents' experiences. In the study, 10 semi-structured interviews were conducted with first-time mothers regarding their experiences of becoming a mother. The study's results show how the mother's identity develops and how the woman's belief in her own abilities is linked to the child's well-being. The child becomes part of the woman's self-image. In the parent group, the women experience a community with others in the same situation. Advice, support, thoughts and experiences are shared in an open climate, which together with the opportunity to consult staff leads to increased security and a reduced feeling of loneliness.

Sverigefinnar är en av Sveriges nationella minoritetsgrupper. Under en lång historisk period har de varit föremål för diskriminering och assimilering, men de senaste åren har deras status höjts och de har idag särskilda lagstadgade rättigheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samhälleliga faktorer påverkar sverigefinnars relation till sin etniska bakgrund och hur det har påverkat deras identitetsprocess. För att analysera detta användes Goffmans teorier om stigma. Metoden som valts för denna uppsats är en tematisk innehållsanalys av tre delvis självbiografiska böcker. En av böckerna är en antologi och totalt har tio texter skrivna av sverigefinnar analyserats. Studiens resultat visar att Sverigefinnarna betraktades som avvikande grupp under deras barndom. Det medförde att de kände skam över sin sverigefinska identitet och bidrog till en upplevelse av att deras etniska identitet är mindre värd. Det var även vanligt att många försökt att dölja sin finska bakgrund för att kunna passera som svensk och betraktas som normal. Resultatet visar även att klasstillhörigheten och det finska språket påverkat deras relation till sin etniska identitet. Idag, när de samhälleliga faktorerna och synen på sverigefinnar förändrats, hade skamkänslorna över den sverigefinska identiteten i större utsträckning bytts ut mot stolthet. Men erfarenheterna från barndomen hade trots det en stor påverkan på deras relation till sin etniska identitet, och en komplicerad relation till den etniska identiteten var fortfarande närvarande. / The Sweden-Finns is one of the national minority groups. Sweden-Finns have been subjected to discrimination and assimilation in Sweden for a long period, but during the latest years their status have been raised and today they have statutory rights. The aim of this essay was, by using Goffmans theories about Stigma, to examine how social factors have affected the Sweden-Finns attitude towards their ethnic identity and which influence these factors had on their identity process. The method chosen for this study was a qualitative approach and a thematic analysis of three partly autobiographical books written by Sweden-Finns. Since one of the books is an anthology, a total of ten authors texts have been used. The result showed that the Sweden-Finns have been viewed as strangers during their childhood. It led to shame over their ethnic identity, and it was common to try to hide the Swedish-Finnish identity so that they would be viewed as normal. The social factors also led to a feeling that they had less dignity because of their ethnic identity. Their economical class identity and the Finnish language was also linked to feeling about being different. Today, when the status of Sweden-Finns has improved, the feeling of shame over the ethnic identity was lower and feelings of pride were more common. But the social factors during their childhood have had a big impact of their identity process, and an ambivalent feeling towards their ethnic identity was still present.