Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att redogöra för fem romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem romer som bor i Sverige och som har gått i skola någon gång under perioden 1970–2000-talet. Dessa fem respondenter gav svar på följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har romer av skolan, vilka erfarenheter har respondentens föräldrar av skolan och hur anser romer att allas rätt till en likvärdig utbildning bättre kan omfatta alla? Respondenternas svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Pierre Bourdieus begreppsteori, vilken inkluderar habitus, fält, kapital och symboliskt våld. Därigenom gavs en tydligare bild av romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet.Sammanfattningsvis framkom att de respondenter som hade haft bra förebilder och som fått stöd och hjälp från skolan, hade klarat skolan bättre och hade även genomgått en längre utbildning. De respondenter som saknade bra förebilder och som inte fick stöd och hjälp från skolan och hemifrån, klarade däremot inte skolan lika bra, vilket resulterade i att de avslutade grundskolan tidigare än de andra barnen. Det fanns dels skolor som försökte hjälpa respondenterna och ge dem det stöd de behövde, dels fanns det skolor som ignorerade respondenternas önskan om stöd och hjälp i skolan. För att förhindra den strukturella diskrimineringen som pågick – och fortfarande pågår – i såväl skolan som i samhället, behövs utbildning för både elever och föräldrar. Uppsatsens slutsatser var följande: ingen vill särskiljas och betraktas som annorlunda; alla behöver bli bekräftade, inklusive romer; det behövs utbildning för både barn och föräldrar för att förhindra strukturell diskriminering, och stöd och hjälp behöver ges till elever som inte får det hemifrån. Begrepp: nationell minoritetsgrupp, romer, diskriminering, respekt, bemötande, utbildning och acceptans. / Abstract The purpose of this paper was to account for Roma experiences of education during the period 1970–2000. Thus, a qualitative interview study was used with five Roma who live in Sweden and who have gone to school sometime during the period 1970–2000. These five respondents provided answers to the following questions: What experiences do Roma have of the school, what experiences did the parents have of the school and how can the education be more including and equal according to Romani people? The respondents answers to these questions were analyzed based on Pierre Bourdieu’s conceptual theory, wich includes concepts such as habitus, field, capital and symbolic violence. This gave a clearer picture of Roma experiences of education in relation to the formal reforms. In summary, the respondents who had good role models, support and help from the school, managed school better and also had a longer education. On the contrary, those repsondents who lacked good role models, support and help from school and from home, did not cope as well, which resulted in them finishing primary school earlier than other children. There were schools that tried to help the respondents and give them the support they needed. However, there were also schools that ignored respondents’ desire for support and help at school. Finally, education for both students and parents was needed to prevent the structural discrimination that was present – and is still present – in both school and in society. The conclusion of this essay was as follows: no one wants to be distinguished as and considered different; everyone needs to be affirmed, including Roma; education was needed for both children and parents to prevent structural discrimination; and support and assistance was also needed for students who did not get it from home. Concepts; national minority group: Roma, discrimination, respect, treatment, education and acceptance.

Sverigefinnar är en av Sveriges nationella minoritetsgrupper. Under en lång historisk period har de varit föremål för diskriminering och assimilering, men de senaste åren har deras status höjts och de har idag särskilda lagstadgade rättigheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samhälleliga faktorer påverkar sverigefinnars relation till sin etniska bakgrund och hur det har påverkat deras identitetsprocess. För att analysera detta användes Goffmans teorier om stigma. Metoden som valts för denna uppsats är en tematisk innehållsanalys av tre delvis självbiografiska böcker. En av böckerna är en antologi och totalt har tio texter skrivna av sverigefinnar analyserats. Studiens resultat visar att Sverigefinnarna betraktades som avvikande grupp under deras barndom. Det medförde att de kände skam över sin sverigefinska identitet och bidrog till en upplevelse av att deras etniska identitet är mindre värd. Det var även vanligt att många försökt att dölja sin finska bakgrund för att kunna passera som svensk och betraktas som normal. Resultatet visar även att klasstillhörigheten och det finska språket påverkat deras relation till sin etniska identitet. Idag, när de samhälleliga faktorerna och synen på sverigefinnar förändrats, hade skamkänslorna över den sverigefinska identiteten i större utsträckning bytts ut mot stolthet. Men erfarenheterna från barndomen hade trots det en stor påverkan på deras relation till sin etniska identitet, och en komplicerad relation till den etniska identiteten var fortfarande närvarande. / The Sweden-Finns is one of the national minority groups. Sweden-Finns have been subjected to discrimination and assimilation in Sweden for a long period, but during the latest years their status have been raised and today they have statutory rights. The aim of this essay was, by using Goffmans theories about Stigma, to examine how social factors have affected the Sweden-Finns attitude towards their ethnic identity and which influence these factors had on their identity process. The method chosen for this study was a qualitative approach and a thematic analysis of three partly autobiographical books written by Sweden-Finns. Since one of the books is an anthology, a total of ten authors texts have been used. The result showed that the Sweden-Finns have been viewed as strangers during their childhood. It led to shame over their ethnic identity, and it was common to try to hide the Swedish-Finnish identity so that they would be viewed as normal. The social factors also led to a feeling that they had less dignity because of their ethnic identity. Their economical class identity and the Finnish language was also linked to feeling about being different. Today, when the status of Sweden-Finns has improved, the feeling of shame over the ethnic identity was lower and feelings of pride were more common. But the social factors during their childhood have had a big impact of their identity process, and an ambivalent feeling towards their ethnic identity was still present.