Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den multietniska identifieringen och upplevelsen i Sverige. Studiens bidrag ur ett svenskt kontext ses särskilt värdefullt då tidigare forskning om etnisk identitet är begränsat sett till studier som fokuserar sig till just multietniska individer och ger dem en egen identitet. Tidigare forskning visar även att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig från monoetniska. Därmed ämnar studien att undersöka den multietniska upplevelsen, såväl som vilka faktorer som ses betydelsefulla för identitetsskapandet. Studien har genomförts genom att utföra åtta intervjuer med individer som har en svenskfödd och en utlandsfödd förälder, mellan åldrarna 18-30. Empirin från intervjuerna har analyserats genom en tolkande fenomenologisk analys. I sin helhet har även studiet antagit en fenomenologisk ansats i syfte att ta fasta på informanternas levda erfarenhet och upplevelser. Vidare har resultatet analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Richard Jenkins (2014) sociala identitetsteori, med ett komplement från Peter Burkes (1991) teori om identitetshantering, samt Joane Nagels (1994) teori om etnisk konstruktion. Studiens resultat och analys synliggör att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig mellan multietniska individer i Sverige och att yttre attribut, omgivning och umgänge, relation till kultur samt språk är särskilt betydelsefulla faktorer i den multietniska identitetsprocessen. Samtliga faktorer finns närvarande i informanternas liv, men påverkar i varierande grad deras identitetsskapande på grund av interpersonella skillnader relaterade till självförtroende och självkänsla. Samtidigt framkommer det att det svenska samhällets strukturer och normer tydligt inramar den multietniska identitetsprocessen genom att olika föreställningar om svenskhet internaliseras och att olika maktstrukturer aktualiseras i informanternas liv, vilket villkorar informanternas identitetsskapande.