Polismyndigheten i Sverige ombildades den 1 januari 2015 till en nationell myndighet. Omorganisationen skedde med syfte att underlätta styrningen, öka flexibiliteten och kostnadseffektiviteten samt förbättra resultaten. Detta skulle innebära resursstarka lokalpolisområden med högt beslutsmandat och närhet till medborgarna. I november 2015 visade en undersökning att missnöjet med omorganisationen var stort bland de medarbetare som skulle ingå i lokalpolisområdena. Denna studie har utformats för att förstå varför detta missnöje uppstått. Syftet med studien är att förstå vilken effekt omorganisationen har på polisers arbete och våra frågeställningar är: Hur skapas polisernas förståelse för omorganisationen? Vilka konsekvenser har omorganisationen haft för poliser i deras praktiska arbete? Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Ritzers rationaliseringsprocess och Berger och Luckmanns typifiering och institutionalisering. Vi har samlat in vår empiri genom kvalitativa intervjuer med tematiska frågor och sammanställt resultatet genom kategorier ordnade i kronologisk ordning. Studiens resultat visar hur poliserna skapar sin förståelse beroende på de fyra faktorerna  informationsflöde, påverkansgrad, helhetssyn och hierarkisk nivå. Resultatet visar också att omorganisationen fått konsekvenser i form av ökad toppstyrning, otydliga verksamhetsmål och en utbredd motivationsförlust med uppsägningar som följd.

Systembolaget har producerat nio stycken reklamfilmer  där de vill uppmana föräldrar att de inte skall ge minderåriga tonåringar alkohol. Jag har valt att  göra en receptionsanalys på en av dessa reklamfilmer, ”Sanningen”. Filmen uppvisar en dialog mellan en far och hans dotter där den minderåriga dottern ber om att få en flaska vin och fadern ger henne det. Denna uppsats belyser hur sex stycken föräldrar genom en kvalitativ intervju tolkar ”Sanningen”. Frågeställningarna syftar till att finna svar på om systembolagets syfte, att föräldrar skall besöka deras hemsida för att få hjälp med att säga nej till att ge ut alkohol till sin tonåring, når fram till de föräldrar jag intervjuat. Jag vill även finna svar på vad det kan finnas för faktorer och anledningar till respektive förälders uppfattning av reklamfilmen.  Övergripande vill jag undersöka hur en reklamfilm som ämnar ändra eller upprätthålla ett beteende tolkas efter teorier som behandlar reklam, reception, media och samhälle. Materialet består av intervjuer med sex föräldrar och reklamfilmen ”sanningen” från systembolaget. Intervjuerna har analyserats med Stuart Halls encoding och decoding modell samt teorier kring reklambrus och samhällets koppling med media.  I min slutsats har jag även valt att jämföra resultatet med tidigare forskning, en kandidatuppsats som analyserat två stycken alkoholkampanjer, ”Spola kröken” och ”Festmetoden”, där jag fann likheter med att kampanjerna ämnar att förändra ett beteende. Genom receptionsanalysen drog jag slutsatsen att tolkningen av systembolagets reklamfilm skedde i samspel med informanternas egna livserfarenheter, kulturella förråd och de teorier som finns angående reklam och dess framställning. Det var endast ett fåtal föräldrar som hade kunnat tänka sig att gå in på systembolagets hemsida efter att de sett reklamen.

Studien som genomförts undersöker hur ledare kommunicerar och använder sig av immateriella värden i sitt arbete. Studien granskar även ett specifikt segment inom organisationen, nämligen mellancheferna. Genom fyra kvalitativa interjuver med mellanchefer på företaget Atlas Copco så har det visats sig att de olika immateriella värdarna används som ett verktyg för att främja avvikelser och att hindra konflikter. Dessa värden skapar mening i verksamheten genom att ligga som riktlinjer mot ett större mål i kärnverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i sensemaking-teorin, blandat med olika perspektiv på hur organisationer kan se ut samt begreppen värderingar, mål, vision och strategi.

No description available.

No description available.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planläggas och anordnas rätt, så att det kan utföras i en säker och sund miljö. Trots det inträffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förståelsen för hur anställda på Peab Anläggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nå sitt mål att halvera antalet arbetsplatsolyckor till år 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet beskrivs faktorer såsom tidsbrist och dålig planering av arbeten, vilka i sin tur gjorde att de anställda tog riskfyllda genvägar. Önskemål om mer tid för säkerhetsarbete och bättre samverkan var påtaglig. Delaktighet och ett större inflytande i ett tidigt skede i olika arbetsprojekt, ansågs vara en förutsättning för att nå det uppsatta målet. Eventuella förbättringsmöjligheter som framkom var bland annat den hårt pressade tidsramen som bör ses över, då det är en uttalad risk för arbetsplatsolyckor. Ett hänsynstagande till etik har genomsyrat hela studien och en diskussion har förts även kring det. Denna studie kan komma till nytta i flera avseenden. Den bekräftar till stor del redan publicerad vetenskap, men kan även påvisa områden och samband där tidigare forskning inte gjorts.

Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna. Den huvudsakliga kritiken rör att förstelärare fått för lite tid avsatt i tjänsten för att kunna utföra de nya uppgifter som tjänsten för med sig. Flera lärare ställer sig också kritiska till det bristfälliga mandat som finns i tjänsten och att tjänsten inte är en tillsvidaretjänst. Rörande ledarskapet så visar studien att förstelärarna har väldigt fria arbetsbeskrivningar och det är mycket upp till dem själva att bedöma hur tjänsten bäst ska användas. Då det gäller lärarnas syn på att leda kollegor så uppstår en förhållandevis homogen bild där lärarnafokuserar på att ge möjlighet för de andra lärarna att lära av varandra och att finnas till handsom de andra lärarna vill ha hjälp med något.

No description available.

Titel: ”Brottsprevention i Botkyrka kommun – en kvalitativ studie om brottsförebyggande åtgärder och samverkan”.   Författare: Fabiola Guerrero Vasquez.   Handledare: Tove Sohlberg   Institution: Sociologiska institutionen, Södertörns Högskola.   Kurs: Magisteruppsats Sociologi, 30 Högskolepoäng.   Syfte: Det övergripande syftet med studien har varit att belysa vilka brottspreventiva åtgärder som dominerar inom Botkyrka kommun och diskurser bakom dessa. Syftet har också varit att studera hur samverkan kring dessa åtgärder fungerar rent praktiskt och upplevs av aktörerna.   Metod: Datainsamlingen har huvudsakligen skett genom kvalitativ diskursanalys av officiella dokument och sex kvalitativa intervjuer med personer som arbetar och är engagerade med brottspreventiva- och trygghetsskapande frågor inom Botkyrka kommun under hösten 2016.   Resultat: Det huvudsakliga resultatet har visat på att de dominerande brottspreventiva åtgärderna i materialet, tar sin utgångspunkt i de sociala och situationella brottspreventiva modellerna. Diskurserna bakom dessa åtgärder existerar parallellt, där ena diskursen är en tro på att människan kan socialiseras in i samhället som på sikt utvecklar normkomformt beteende och den andra är grunduppfattningen att människan som rationell varelse väljer att begå brott om denne inte hindras ifrån detta. Resultatet visade även på en diskrepans mellan kommunens uppsatta strategi och flera av de insatser som bedrivs inom kommunen. Parterna som samverkar kring dessa frågor, upplevde att en gemensam bild av samverkansgrunden var viktigt för en fungerande samverkan, samt att det finns problem med att bygga upp en samverkan på en ”nyckelperson”.

Individer med utvecklingsstörning har betydligt sämre levnadsstandard än de övriga samhällsgrupperna. Tidigare forskning belyser speciellt konkurrensen på arbetsmarknaden som en faktor. Min studie lägger fokus på elever med utvecklingsstörning avseende deras tankar inför vuxenlivet, som då omfattar arbetslivet, och det stöd de fått av omgivningen och erfarenheter när det gäller praktikarbete. Syftet med studien var att få en inblick i elever med utvecklingsstörning egna tankar och erfarenheter angående ett så ”normalt” vuxenliv som möjligt och hur skolan förbereder dem inför det. I analysen har jag använt mig av ett teoretiskt perspektiv på normalisering. För att genomföra detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer, med semistrukturerad grund. Informanterna var sex stycken elever som antingen går eller har gått på Yrkesträningsprogrammet på Ålands Yrkesgymnasium. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Studien visade att skolan försöker skapa så normala förutsättningar som möjligt för att eleven skall lära sig olika färdigheter både i skolan och på praktikplatsen. Eleverna uttrycker att den sociala förmågan har varit den som utvecklats mest vilket kan ses som ett resultat av att skolan försöker skapa en sådan normal miljö för eleverna som möjligt. Eleverna ansåg även att den sociala förmågan var viktig i vardagslivet. Dock tyckte eleverna att det ställdes krav från olika håll. Detta kan vara en krock av de sociala arenorna som eleven lever i. Att ständigt hoppa från en normal situation på boende till en annan normal situation, med regler och normer som finns, i skolan och i hemmet så är det fullständigt förståeligt att de känner av kraven från olika håll. Inför framtiden hade samtliga elever en önskan till ett helt normalt liv. De önskade sig ett jobb, ett boende och familj och ville helst inte leva inom omsorgens dörrar utan målet var att bli frisk från sitt avvikande beteende.