Syftet med arbetet är att få en uppfattning om hur lärare upplever distansundervisning i matematik samt hur den påverkar gymnasieelevers möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan är en förmåga som elever ska få chans att utveckla under sin skolgång. År 2020 genomfördes gymnasieundervisningen till största del på distans. Genom kvalitativa intervjuer har det undersökts hur denna undervisning har upplevts och om det finns möjligheter för eleverna att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Ett eget ramverk har skapats, utifrån Niss (2006), Niss och Højgaard (2011) och NCTM (2000), som kategoriserar den matematiska förmågan kommunikation. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och visar att distansundervisning är genomförbart men inte uppskattat. Kommunikationsförmågan är något som påverkas av distansundervisning, speciellt den muntliga kommunikationen. Till exempel deltar elever inte lika aktivt muntligt i det digitala klassrummet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad F-3 lärare grundar sina val av undervisningsmetoder på. Metodik var ett ämne på lärarutbildningen fram till år 1988, under den tiden handlade det mer om teoretisk undervisning än om praktiska undervisningsmetoder. Metodikämnet var inte baserad på forskning, därav avlägsnades den från lärarutbildningen år 1988 (Moberg, 1999, s.14). I vår studie har vi gjort kvalitativa intervjuer med sex F-3 lärare, för att ta reda på vad de grundar sina val av undervisningsmetoder på, vid respektive arbetsplatser. Den teoretiska utgångspunkten den här studien har utgått ifrån är didaktikens hur-fråga. Resultatet visade att lärarna grundade sina val av undervisningsmetoder på den erfarenhet de hade fått på sina respektive VFU (verksamhetsförlagda utbildning) och/eller på deras arbetsplats av kollegor. Därmed visade resultatet även att den nuvarande läroplanen och styrdokumenten är av betydelse i deras val av undervisningsmetoder.

Arbetsart: C-uppsats i Samhällsorienterande ämnen och barns lärandeSidantal: 36Titel: Krishantering i förskolanFörfattare: Christian DübergHandledare: Ingrid HillborgDatum: 2007-01-05Bakgrund: Ämnesområdet är valt då jag dels anser att min egen kunskap inom detta ämne är något bristfällig, dels att det är ett intressant och ständigt aktuellt ämne.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger på ett så bra sätt som möjligt bemöter barn i 1-5 år i en krissituation. Syftet är även att belysa förskollärares erfarenheter av krishantering.Problemprecisering: Hur bemöter pedagoger barn i en krissituation?Metod: Metoden som använts är kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor som arbetar på olika sätt med krishantering.Resultat: Det framkom under arbetets gång att det fanns ett samband mellan erfarenhet av krissituationer och tiden som lades ner på krisarbetsfrågorna.

Introduktion: Sjuknärvaro innebär att gå till jobbet trots sjukdom. Sjuknärvaro är ett förekommande problem, även internationellt. Det finns många faktorer som bidrar till sjuknärvaro,som individuella egenskaper och arbetsplatsfaktorer. Sjuknärvaro bidrar till högre sjukfrånvaro och ohälsa hos arbetstagare. Sverige och Norge har starka sociala skyddssystem vid sjukdom. I Sverige finns karensdag vid sjukfrånvaro. Syfte: Att undersöka arbetande personers uppfattningar och erfarenheter om sjuknärvaro på arbetet. Metod: Totalt 12 kvalitativa intervjuer har genomförts i Sverige och Norge. Hälften av deltagarna är kvinnor och hälften är män med olika yrken. Informanterna har valts ut genom bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av textmaterialet. Resultat: Hälsa och sjukdom är subjektiva begrepp och människor har olika tröskel för bedömning av sjukdom. Individens egna känslor och personlighet är drivkrafter till sjuknärvaro. Många ägnar sig åt självrannsakan före en sjukskrivning.Sjuknärvaro kan medföra risker för kollegor och för arbetsplatsen. Sjukfrånvaro anses få konsekvenser för andra människor och även för individen själv, vilket bidrar till sjuknärvaro.Yrke och arbetsuppgifter har betydelse för sjuknärvaro. Fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsplatskultur är också faktorer som spelar in. Samhällsfaktorer som bidrar till sjuknärvaro är samhällsklimatet, ekonomiska faktorer och brister i sjukförsäkringssystemet. Diskussion:Sjuknärvaro är ett problem i samhället som inte bara påverkar individen utan hela arbetsgruppen,arbetsplatsen som organisation och samhället i stort. Det finns många anledningar till att människor går sjuka till jobbet. Forskning behövs för att komma till rätta med detta problem.Forskning behövs också för att internationellt sett stärka arbetstagares rättigheter och villkor,arbetsgivarens skyldigheter och samhällets ansvar.

No description available.

This bachelor thesis analyses the role and identities of the prison librarian in three Swedish prisons in order to see how the librarians themselves understand their role and their different conditions. After interviewing and recording the three librarians I analyzed the material with the identities created by the researchers Anders Ørom and Trine Schreiber. Ørom mentions three identities which focus on the content both from the librarians´ perspective but also from the users´ perspective. A fourth one discusses the more practical work, for example cataloguing and classification. Two other ones stress the technological aspects of the librarians´ work tasks. Finally an identity is described by Schreiber which focuses on the experience the library is able to create which in some way competes with other media. It also stresses the information technology aspect of intermediation. The study shows that the more content-focused identities are mostly used by the respondents. Time and restrictions are two existent conditions which affect the possibilities to use the identities. Technology is discussed as an important part of preparing the inmates to a life after release, but is not a major focus for the respondents at the moment. The most important role according to the respondents seems to be the needs of the inmates.

Relationer i leverantörskedjor, långsiktiga företagsrelationer och samarbete mellan företag är områden som ges alltmer fokus från såväl företagsvärlden som vetenskapen. Forskningen visar att relationerna mellan företagen har blivit djupare och att man samarbetar i större utsträckning med såväl leverantörer som kunder. Det är inte längre enskilda företag som står i fokus, utan hela kedjor av leverantörer samarbetar för att skapa en produkt till slutkunden. Studier om leverantörskedjor och företagsrelationer har dock i stor utsträckning varit kvantitativa och personperspektiv saknas. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur individer som arbetar med företagsrelationer upplever dessa relationer och att relatera till teorier om relationer i leverantörskedjor och företagsrelationer kopplat till främst det logistiska fältet. I denna studie har tre kvalitativa intervjuer genomförts och empirin från dessa har sedan jämförts med teorier om formalisering, interpersonella relationer, relationer i leverantörskedjor och relationsskapande. Intervjupersonerna och forskarna har stora likheter i tankarna kring till exempel hur relationer och samarbete definieras, vikten av tillit och ärlighet, samt individens roll i företagsrelationen. Frågetecken väcks dock om hur teorin kontra empirin beskriver inledningen av samarbetet, samt till viss del vad långsiktiga relationer innebär.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar av att möta barns frågor och funderingar om döden samt att ta reda på hur barn resonerar om dessa frågor. Intresset för att skriva om ämnet döden väcktes genom en nyfikenhet för hur barns frågor om döden bemöts av pedagoger. Är det något som diskuteras tillsammans med barn? Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer där vi tog del av både barns och pedagogers perspektiv om dessa frågor. Vi undersökte framförallt vilka uppfattningar pedagoger har när det kommer till att möta barns funderingar om döden, hur pedagoger beskriver sina erfarenheter av att möta barns frågor om döden, hur förberedda de beskriver sig vara på att möta barns funderingar samt hur barn resonerar om döden utifrån en barnbok. Data analyserades utifrån ett kristeoretiskt resonemang. Resultatet visar att barns förståelse för döden som koncept är konkret vilket är en uppfattning som även pedagogerna delade. Samtliga barn förstod att döden är ett permanent tillstånd och de flesta barn trodde inte på ett liv efter döden. Pedagogerna uppfattade att barns förståelse i huvudsak påverkas av ålder och tidigare erfarenheter. Barnintervjuerna visar dock att ålder inte har någon större påverkan på barns uppfattningar utan att erfarenheter är det som väger tyngst. Enligt pedagogerna skulle barns frågor besvaras ärligt och det gjordes bäst genom samtal utifrån barnlitteratur. Alla pedagoger uppgav att de kände sig trygga i att föra samtal om döden tillsammans med barn. Detta gjordes trots deras varierande erfarenheter av att möta barn som på nära håll upplevt döden.

The purpose of this master's thesis is to study how librarians at public libraries make the literature with state supported distribution available through marketing. By qualitative interviews with nine heads of libraries the thesis examines how the library staff in each library market the state supported distribution by the Swedish Art Council. My theoretical framework is based on Philip Kotler's thesis on marketing. My conclusion is that the library staff rather market the library as whole, than focus on just one specific type of books. The attitudes toward the state supported distribution are a mixed one, but the library staff is glad for what is given.

Psykisk ohälsa bland unga vuxna i Sverige är växande problem. Problemområdet är komplext med många tänkbara orsaker, vilket försvårar bedömningen av vilka åtgärder som bör tillämpas. Syftet med denna studie var att undersöka vad unga vuxna med psykisk ohälsa själva tyckte hade hjälpt dem att må bättre. Fokuset låg på individen, dess närmaste omgivning och samhället. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och tolkades med tematisk analys. Deltagarna i studien var 3 kvinnor och 1 man i ålder 25–29 år. Samtliga av deltagarna hade erfarenhet av att föreläsa om sin egen psykiska ohälsa. Via analysen återfanns på individnivå 3 teman: Acceptans, identitet och egna strategier. Från omgivningen framgick 3 teman: Praktiskt stöd, emotionellt stöd och gemensamma strategier. Från samhällets återfanns 3 teman: Information, förståelse och tillit samt hjälpinsatser. En övergripande faktor som var gemensamma för samtliga teman var individanpassning. Slutligen diskuterades det kring fördelar med att inte enbart fokusera på individen vid psykiska ohälsa; det föreslogs istället en helhetssyn som även tog hänsyn till omgivningen och samhället som individen verkade i. Dessutom belystes möjligheten att ändra synen på psykisk ohälsa från reaktiv, där symptomen behandlas, till att istället fokusera på preventiva insatser; att förhindra att symptomen uppstår.