De senaste åren har matematikundervisning i förskolan lyfts fram alltmer i förskolans styrdokument Lpfö 18 och Skolverket. Förskolebarn vistas allt fler timmar på förskolorna idag vilket har betydelse för hur deras grundläggande kunskaper i matematik utvecklas. Därmed är förskollärarens didaktiska kompetens inom matematikundervisningen viktig för barns livslånga lärande. Syftet med studien var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka förskollärares uppfattningar och motiveringar om matematikundervisning samt i vilka situationer detta sker barn i åldrarna 1–3 år och 4–5. Vi har undersökt hur tio förskollärare i tre mellanstora städer resonerar kring detta. Med Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt har det undersökts hur förskollärare uppfattar att de undervisar i matematik; om detta sker spontant eller under mer planerade undervisningssituationer i förskolan, vad förskollärare lägger fokus på i matematikundervisningen med de yngsta barnen 1–3 år och de äldre barnen 4–5 år och hur de motiverar det, samt hur förskollärare upplever att lärmiljön i förskolan påverkar matematikundervisningen. Det delstudiernas resultat hade gemensamt rörande undervisningen var betydelsen av barnets språk, samspel, och den sociala biten för barns matematiklärande. Skillnaderna rörande undervisningen var att kroppslig matematik, rumsuppfattning och mönster låg mer i fokus för de yngre barnen medan för de äldre barnen låg undervisningens mittpunkt på räkning, matematiska begrepp och siffror. Resultaten visade även att större delen av de intervjuade förskollärarna menar på att undervisningen sker både planerat och spontant. I resultatet av de båda delstudierna har det framkommit att lärmiljöerna ska utformas utifrån barns intresse och behov. Viktigt också var att lärmiljön ska vara föränderlig och intresseväckande.

Syftet med den här undersökningen är att förstå och få bättre kunskaper om elevers avhopp från moderna språk i grundskolan, samt diskutera vilka faktorer som kan påverka att elever väljer att fortsätta studera moderna språk. Undersökningen är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fyra lärare som undervisar moderna språk, samt gjordes en enkätstudie med 48 elever som läser moderna språk i åk 9. Resultaten har analyserats utifrån Dörnyeis (2009) motivationsmodell, L2 Motivational Self System model, samt Henrys (2012) modell, The Ideal L3 Self.  Studien vill lyfta att elevers avhopp från moderna språk påverkas av olika motivationsfaktorer som kan härledas till externa och interna orsaker, och inte minst till hur språkelever upplever sig själva som framtida målspråkstalande.   Resultaten från studien visar att situationen runt moderna språk är komplicerad och fortfarande relativt outforskad, samt att mer forskning behövs för att bredda perspektivet runt ämnet moderna språk.

Hållbar utveckling ingår i riktlinjerna i förskolans läroplan och är ett komplext område vilket gör att det kan uppfattas svårfångat att arbeta med i förskolans kontext. Kunskapsområdet ställer höga krav på förskollärare att genom sin kompetens lyckas omsätta ämnesinnehållet till undervisning som främjar ett lärande för hållbar utveckling. Den här studiens syfte var att undersöka och jämföra hur förskollärare som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering beskriver deras arbete och förutsättningar inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Databearbetningen i studien utgick från ett övergripande läroplansteoretiskt och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att förskollärarna uttrycker att arbetet inom hållbar utveckling i förskolan är viktigt, de visar även en förståelse för de olika hållbarhetsdimensionernas innebörd. De dimensioner som i störst utsträckning behandlades i lärarnas svar var den ekologiska och sociala. Studiens resultat visade även att faktabaserade, normerande och pluralistiska undervisningsprinciper förekom i förskollärarnas uttryck av deras undervisning inom kunskapsområdet men att den normerande och pluralistiska undervisningsprincipen var framträdande. I jämförelsen av delstudiernas resultat identifierades vissa skillnader, en framträdande olikhet är förskollärarnas uppfattningar av begränsningar i arbete inom hållbar utveckling. Förskollärarna på certifierade förskolor uttryckte inre begränsande faktorer, exempelvis brist av intresse och ämneskunskaper hos pedagoger till skillnad från förskollärarna i verksamheter utan certifiering, som beskrev yttre begränsade faktorer som tid och personalbrist. Likheter mellan delstudiernas resultat kunde också urskiljas vid jämförelsen, bland annat uppfattningen att inre faktorer som exempelvis kunskap ansågs möjliggörande i arbetet inom hållbar utveckling. Studiens resultat indikerade att förskollärarna på förskolor med Grön Flagg certifiering har en utbredd förståelse och ett fördjupat sätt att arbeta på inom hållbar utveckling.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att få en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med matematik med de yngsta barnen i förskolan. En annan huvuddel i arbetet är att få reda på om de använder några artefakter, alltså redskap. Grunden till detta arbete ligger i kvalitativa intervjuer genomförda med sex pedagoger, som skedde via telefon under inspelning. Resultatet visar på att matematik finns överallt i vardagen, det viktiga är bara att vara uppmärksam på den och uppmärksamma barn i förskolan om den. Den synliga matematiken uppdagas i vardagliga fall bland annat på samlingar och i barnens fria lek, i sång och ramsor, genom barns kroppar och användande av olika artefakter. En av slutsatserna som dras är att samtliga respondenter ser någon slags matematik bland barnen, det kan antingen vara spontan eller planerad matematik. Inställningen och förhållningssättet till matematiken ter sig dock olika hos dessa.

Syftet med denna studie är att med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv lyfta några lärares upplevelser och erfarenheter av användningen av fysisk aktivitet i skolan, dess effekter på eleverna samt hur den fysiska aktiviteten påverkats av Coronaviruset. För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer där sex lärare från tre olika skolor intervjuades. Därefter genomfördes en tematisk innehållsanalys. Den tematiska analysen utgick från lärarnas erfarenheter och upplevelser av användningen av fysisk aktivitet i skolan och dess effekter på eleverna samt hur den fysiska aktiviteten påverkats av Coronavirusutbrottet. Intervjuerna gav både samstämmiga och skilda svar gällande lärarnas upplevelser och erfarenheter. Majoriteten av lärarna hade positiva erfarenheter och upplevelser av användning av fysisk aktivitet i skolan och på vilket sätt det används. Fysiska aktiviteter i skolan kan användas på många olika sätt och till olika syften. Dock fanns det även upplevelser och erfarenheter om att användningen av fysisk aktivitet i undervisningen kan bli rörig men att detta kan variera från grupp till grupp. Gällande hur lärare upplever att den fysiska aktiviteten påverkats av rådande Coronavirusutbrott menar samtliga av de intervjuade lärarna att det i skolans värld är svårt att efterleva de rekommenderade restriktionerna som finns, som exempelvis avstånd mellan människor. Skolans lokaler är små och eleverna är många till antal. Lärarna försöker i den mån det går att bedriva fysisk aktivitet utomhus samt undvika aktiviteter som innebär närkontakt.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i de olika val pedagoger gör när de använder sig av musik i förskolan. Metoden som valdes för att undersöka detta var att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som arbetade på olika förskolor i en stad i Mellansverige under hösten 2020. Ett särskilt fokus lades på pedagogernas uppväxtförhållanden och deras musikaliska erfarenheter från barndomen för att kunna koppla detta till Bourdieus teorier om det kulturella kapitalet och habitus. I analysen av empirin diskuterades det på vilket sätt pedagogernas sociala bakgrund och deras kulturella erfarenheter under uppväxten kunde kopplas till deras användning av musik i förskolan. I studien kom det fram att det finns ett visst samband mellan pedagogernas sociala bakgrund och kulturella erfarenheter, och de musikaliska val de gör i verksamheten. I intervjuerna märktes att de som hade vuxit upp i mer musikaliska miljöer också resonerade mer utvecklat om musikanvändningen på förskolan. De hade ett större kulturellt kapital med sig i sitt habitus och de kunde använda sitt habitus som ett kapital inom förskolan och även applicera detta på musiken. Det var dock flera av de intervjuade som nämnde att de skulle vilja förändra och utveckla musikundervisningen och den musikaliska tillgängligheten på sina förskolor. Några var också inne i en sådan process. En del pedagoger nämnde i intervjuerna att de ibland spelade exempelvis musik från andra delar av världen, men i de flesta fall var det trots allt blandande barnvisor, popmusik av olika slag samt lugn musik som mest spelades på förskolorna.

Denna studie har som syfte att kartlägga förskollärares och barnskötares uppfattningar om fenomenet tid, och hur de tänker kring tid i relation till undervisning i förskolan samt vilka likheter och skillnader som finns i deras uppfattningar och reflektioner kring tid. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod och utgått från fenomenografin och den didaktiska reliefen som teoretisk utgångspunkt. I bakgrunden har vi presenterat hur ‘tid’ har definierats under historiens gång, och redovisat Skolinspektionens kvalitetsgranskning av bland annat matematik i förskolan. Det har forskats lite om specifikt undervisning av tid i förskolan, och vi har således bland annat utgått från olika studier om matematik i förskolan och tittat på tidigare forskare som undersökt hur begreppet tid används i undervisningen och hur barn förhåller sig till matematik och tid.Utifrån intervjuerna kunde vi kartlägga att det fanns en mångfald av olika uppfattningar både hos förskollärare och barnskötare. Resultatet visade att den mest förekommande reflektionen kring undervisning om tid handlade om att undervisa om klockan. Annars reflekterade de intervjuade kring tid i samband med rutinmoment, förändringar, tid som något linjärt – något som bara tickar framåt och som de måste förhålla sig till. Resultatet visade också att en stor skillnad kring förskollärares och barnskötares uppfattningar kring tid var att förskollärare hade större fokus i sina reflektioner på undervisningsmoment medan barnskötare hade större fokus på rutiner och att hinna utföra sina arbetsuppgifter inom en viss tidsram. Båda arbetsgrupperna reflekterade kring att tid är viktigt för barn, och att tiden upplevs annorlunda för barn och för vuxna.

Sammanfattning Barn vistas stora delar av sin vardag i förskolan, vilket gör att de pedagoger som arbetar i förskolan har stora möjligheter till att påverka barns framtida syn på samhällets normer. Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan samt om det finns skillnader i yrkeskategoriernas beskrivningar i deras arbetssätt utifrån ämnet. Vi anser att studien är av relevans, då vi ser en brist på kunskap om hur normkritisk pedagogik kan inkorporeras i förskolans utbildning. Studiens data samlades in genom kvalitativa intervjuer, där förskollärare och barnskötare som är verksamma i förskolan intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av hermeneutisk metod med inslag av tematisk analys och bearbetades sedan med utgångspunkt från queerteorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att både förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan, men att förskollärarna har en större medvetenhet om hur normkritik kan integreras i utbildningens undervisning, och visar därför på skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas kunskaper om ämnet. Resultatet visar på att samtliga förskollärare och barnskötare menar att barn gör motstånd mot utbildningens och pedagogernas normer i förskolan. Dock finns, enligt vår tolkning, en skillnad i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar om när det ses som acceptabelt att barn gör motstånd i förskolan. Vi tycker oss ändå, trots skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar, se en viss kontinuitet i respondenternas förhållningssätt i deras bemötande gentemot barn och hur arbetet med normkritisk pedagogik kan utföras.

Förskolläraren har enligt läroplanen ett stort ansvar i barnens utveckling och lärande där varje barn har rätt till en likvärdig utbildning utan att begränsas utifrån kön (Lpfö 18, s. 7 och 15). I en delegation från Skolverket framhölls att det i arbetet med jämställdhet finns en brist på kunskap gällande hur det ska omsättas i utbildningen på förskolan (SOU2004:115, 2004, s. 9). Utifrån detta syftar denna studie till att undersöka förskollärarnas tolkning av läroplanens mål för att motverka de stereotypa könsrollerna i förskolan, samt undersöka pedagogernas uppfattningar och erfarenheter kring genus och jämställdhetsarbete i förskolans utbildning. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på förskolor i två olika kommuner i Mellansverige. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån Yvonne Hirdmans genusteori och centrala begrepp inom ramen för detta såsom; genus, makt, jämställdhet, könsroll, kompensatoriskt samt könsneutralt arbetssätt. Resultatet antyder att det finns en skillnad i hur förskollärarna uppfattar samt beskriver arbetet med yngre respektive äldre barn sett till genus och jämställdhet, det fanns även skillnader i respektive åldersgrupp. I arbetet med de yngre barnen kom förskollärarnas strategier att hamna på arbetet med miljön på att göra den tillgänglig och könsneutral med förskollärarna som förebilder, medan arbetet med de äldre barnen istället synliggjordes av det kompensatoriska arbetssättet där pojkar och flickor uppmuntras till det motsatta könets kodade lekar. Resultatet påvisade även vikten av en kontinuerlig diskussion där förskollärarna granskar sin egen syn och utvecklar kunskap i hur de kan konkretisera genus- och jämställdhetsarbetet i förskolans utbildning.