No description available.

Sammanfattning Författare: Anders Hylander och Adrian Larsson Handledare: Jasenko Flodin Arsenovic Bakgrund: Fotboll är Sveriges nationalsport och har drygt 1,3 miljoner aktiva utövare i nästan 3000 föreningar runt om i landet (SvFF, 2023). Av dessa drygt 3000 föreningar är det ett fåtal som kan kalla sig för elitklubb, för att vara en elitklubb ska man tillhöra någon av de två högsta serierna i antingen herrfotboll eller damfotboll (SvFF, 2023). Runt elitklubbarna samlas folk för att stötta sitt lag och under säsongen 2022 gick totalt 2 994 160 personer på elitfotboll (SvFF, 2023). Supportrar är en stor del av svensk fotboll och idag finns flertalet supporterklubbar som ideellt arbetar för att stötta och marknadsföra sitt lag. Det innebär att klubbarnas kunder inte bara konsumerar produkten, utan även arbetar för att förbättra och stödja klubbarna, något som är unikt. Frågeställning/Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre svenska elitfotbollsklubbar, utifrån ett klubbperspektiv samt supporterperspektiv, marknadsför sig för att locka och behålla supportrar samt förstärka sitt varumärke. Studiens frågeställning är: Hur arbetar mindre svenska elitfotbollsklubbar med sina marknadsföringsstrategier för att förstärka sitt varumärke och locka publik? Metod: För att besvara studiens syfte har en abduktiv ansats tagits för att det studerade fältet är relativt outforskat vilket bidrar med en flexibilitet där det är möjligt att utifrån det empiriska materialet i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en systematisk litteraturgenomgång kunna modifiera det teoretiska ramverket och bidra med en slutsats med verklighetsförankring. Resultat: Mindre svenska elitfotbollsföreningar använder sig av differentiering som en marknadsföringsstrategi genom att skapa en identitet runt varumärket som anspelar på den lokala identiteten, kulturen och traditionen för att folk ska kunna samlas och känna gemenskap. Relationsmarknadsföring är en central del gentemot partners och supportrar för att stärka relationerna. Starka relationer mellan klubb och supportrar bidrar till att lojaliteten blir starkare och supportrar arbetar tillsammans för att stötta och bidra till klubbens utveckling. En stark lojalitet leder till varumärkeslojalitet, vilket bidrar till stöd från supportrarna oberoende resultat på plan. Studien har bidragit med ett teoretiskt ramverk för att förstå hur mindre svenska elitfotbollsklubbar arbetar med marknadsföring. / AbstractAuthors: Anders Hylander and Adrian Larsson Supervisor: Jasenko Flodin Arsenovic Background: Football is Sweden’s national sport and has over 1,3 million active participants in nearly 3,000 clubs across the country (SvFF, 2023). Among these 3,000 clubs, only a few can be considered elite clubs, as they belong to either of the top two divisions in men’s or women’s football (SvFF, 2023). People gather around these elite clubs to support their teams, and during the 2022 season, a total of 2,994,160 individuals attended elite football matches (SvFF, 2023). Supporters play a significant role in Swedish football, and there are several supporter clubs that work voluntarily to support and promote their teams. This means that the club’s customers not only consume their product, but they also work to improve and support the clubs, which is unique. Research question/Purpose: The purpose of this study is to examine how smaller Swedish elite football clubs, from both a club perspective and a supporter perspective, market themselves to attract and retain supporters while strengthening their brand. The question for the study is: How does small Swedish elite football clubs work with their marketing strategies to enhance their brand and attract new audience? Methodology: To address the study’s objective, an abductive approach has been taken because the studied field is relatively unexplored, which allows flexibility to modify the theoretical framework based on the empirical material, including semi-structured interviews and a systematic literature review. This approach aims to provide a conclusion grounded in reality. Results: Smaller Swedish elite football clubs utilize differentiation as a marketing strategy by creating an identity around their brand that aligns with the local identity, culture, and tradition, enabling people to gather and feel a sense of community. Relationship marketing is a crucial part aspect in building relationships with partners and supporters to strengthen connections. Strong relationships between clubs and supporters contribute to increased loyalty, and to supporters working together to support and contribute to the club’s development. Strong loyalty leads to brand loyalty, which results in support from supporters regardless of on-field results. The study has contributed with a theoretical framework for understanding how smaller Swedish elite football clubs work with marketing.

Att leva och verka i dagens informationssamhälle ställer ett allt högre krav på individens skrivförmåga. I skolan möts elever av höga krav på skrivförmåga redan i grundskolans tidiga år. Att utforma en undervisning som främjar alla elevers skrivutveckling samt leder dem till att nå de ökade kraven ställer höga krav på lärare. Syftet med studien är att undersöka hur sex yrkesverksamma lärare beskriver sin skrivundervisning, vilka undervisningsstrategier de uppger att de använder i sin undervisning samt vilken påverkan de upplever att dessa strategier har på elevers skrivande. Utifrån en kvalitativ ansats har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sex yrkesverksamma lärare i årskurserna 1–2 har genom semistrukturerade intervjuer berättat om sina upplevelser och erfarenheter kring skrivundervisning i skolans tidiga år. Med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv vill vi undersöka och försöka förstå hur lärare beskriver och upplever fenomenet skrivundervisning och undervisningsstrategier. Utifrån Malteruds (2003) analysmodell har lärarnas utsagor kodats och sammanfattats i matriser för att synliggöra meningsbärande innehåll och urskilja likheter och skillnader i utsagorna. Lärarnas utsagor har kodats i kategorier som bedömts betydelsefulla utifrån tidigare forskning kring den tidiga skrivundervisningen och som anses vara relevanta för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Från resultatet framkom modellering som den undervisningsstrategi som flest lärare använder i sin skrivundervisning. Flertalet lyfte cirkelmodellen som en metod för skrivinlärning med fokus på modellering och gemensamma aktiviteter. Aspekter som struktur och samtal är något som flera lärare i studien pratar om. Lärarna upplever att användandet av exempelvis checklistor och tankekartor leder till ett ökat elevansvar och en djupare förståelse för innebörden av skrivandet. I likhet med tidigare forskning lyfter flertalet lärare varierad och anpassad undervisning samt elevens delaktighet och ansvar som viktiga aspekter i elevernas skrivutveckling. Till skillnad från tidigare forskning pratar lärare inte om relationen mellan lärare och elev, vilket i forskning framkommer som en viktig aspekt för elevers skrivutveckling.

Med tanke på den ökade digitaliseringen av samhället, och elevernas stora intresse för digitala verktyg, väcker intresset att undersöka fritidshemslärares förhållningssätt till digitala verktyg. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur fritidshemslärare talar om digitala verktyg i relation till fritidsverksamheten. Studien har utgått utifrån frågeställningarna: Hur använder fritidshemslärare digitala verktyg i sin verksamhet?, Hur upplever fritidshemslärare att digitala verktyg fungerar som metod för att motivera elevers lärande och deltagande i sin verksamhet? och Hur förhåller sig fritidshemslärare till digitala verktyg i verksamheten? Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fritidshemslärare från olika verksamheter i Sverige och resultatet har analyserats huvudsakligen utifrån teorin om inre och yttre motivation. För att analysera djupare kring den inre och yttre motivationen har teorin om självbestämmande använts samt teori om motivation ur ett sociokulturellt perspektiv.  Resultatet av studier visar att fritidshemslärares förhållningssätt till digitala verktyg handlar om att hitta en balans mellan inre och yttre motivation, tillgodose grundläggande psykiska behov och skapa en gynnsam lärandemiljö som främjar elevernas motivation till lärande. Detta upplever fritidshemslärarna gör det via de digitala verktygen då de kan användas som styrningsmekanismer för att motivera eleverna till att utföra uppgifter eller delta i aktiviteter som från början inte är intresserade av, antingen genom belöning eller på grund av möjligheten som det digitala verktyget skapar. Resultatet visar på att när de digitala verktygen plockas fram blir det något extra och annorlunda för eleverna som motiverar de till att delta i aktiviteten och på så vis kan det användas som belöning, samtidigt visar resultatet också att de digitala verktygen skapar möjligheter för eleverna att utgå. ifrån sina egna intressen och behov, vilket i sin tur också motiverar elever till att utföra uppgifter eller delta i aktiviteter.

Denna studie syftar till att belysa ett antal lärares och elevers upplevelser och uppfattningar kring kooperativt lärande i relation till elevers kunskapsutveckling inom religionsundervisning i grundskolans årskurs 4–6. För att fullfölja detta syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur upplevs kooperativt lärande bland lärare inom religionsundervisningen? Hur uttrycks elevernas upplevelser kring kooperativt lärande i religionsundervisningen? Hur uttrycks utmaningar och problem som eventuellt framkommer när kooperativt lärande inkluderas i religionsundervisningen? För att besvara frågeställningarna för denna fenomenologiska studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där individuella intervjuer genomförts med lärare och gruppintervjuer genomförts med elever. Resultatet av studien visar att lärare upplever att kooperativt lärande främjar elevernas individuella kunskapsutveckling och skapar en gynnsam miljö i klassrummet. Elevernas upplevelser har också visat sig vara positiva trots vissa hinder. Sammanfattningsvis har resultatet upplyst att kooperativt lärande är givande och roligt, särskilt i mångkulturella klassrum där dialog och diskussioner främjar gemenskap.

Tidigare forskning visar att förhållandet mellan skolans språkliga krav och det stöd som tillhandahålls är avgörande för en elevs förutsättningar att nå kunskapsutveckling, likaså beskrivs ett relevant ordförråd där ordförrådets djup fokuseras utgöra en förutsättning för elevers förmåga att ta till sig ett textinnehåll. Genom medvetna arbetssätt där målord rikligt exponeras, placeras i meningsfulla sammanhang samt kategoriseras bedöms möjligheterna till ordförrådsutveckling öka för elever med språkstörning. Denna kvalitativa studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer bidra med kunskaper om de olika arbetssätt ett urval av grundskollärare och speciallärare, verksamma i grundskolan F-6, beskriver att de tillämpar i syfte att stödja ordförrådsutvecklingen hos elever med språkstörning. Ytterligare syftar studien till att undersöka på vilka sätt grundskollärare och speciallärare beskriver att de mäter ordförrådsutveckling hos elever med språkstörning. Resultatet av studien visar att det hos respondenterna råder en gemensam uppfattning om att elever med språkstörning i sitt ordförrådsutvecklande arbete är i behov av språklig stöttning i högre omfattning än språktypiska elever. Det stöd som vid ordförrådsutveckling för elever med språkstörning av lärare och speciallärare tillämpas beskrivs omfatta multimodala arbetssätt samt kontextbunden kommunikation där språklig stöttning tillhandahålls genom visuellt stöd och således ej enbart baseras på verbala förklaringsmodeller. Resultatet visar även att lärare och speciallärare beskriver hur ordförrådsutvecklande arbetssätt i hög utsträckning innefattar tät exponering av målord. Resultatet visar ytterligare att respondenternas mätning av ordförrådsutveckling sker konstant samt att mätningarna i hög utsträckning baseras på observationer av elevernas muntliga förmåga att produktivt tillämpa de ord som i undervisningen fokuserats. Vår förhoppning är att denna studie ska bidra med kunskaper om samt väcka medvetenhet kring hur olika ordförrådsutvecklande arbetssätt kan stödja ordförrådsutvecklingen hos elever med språkstörning.

Syftet med detta arbete är att utifrån ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, utforska hur några professionella musiker upplever att de går till väga under sina instuderingsprocesser. För att belysa detta tar arbetet avstamp i följande forskningsfråga: Vilka övningsstrategier beskriver några professionella musiker att de använder sig av när de tillägnar sig ett för dem nytt material? För att uppnå syfte och forskningsfråga har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre professionella musiker. I resultatet framkommer en rad olika strategier vilka sorterats in i fem meningsenheter: Dagliga tekniska övningsstrategier, Noggranna förberedelser, Tidsplanering, Övriga strategier och Strävan efter utveckling. I diskussionen sätts dessa strategier i relation till bakgrundslitteratur och forskning samt till fenomenologi. / Syftet med detta arbete är att utifrån ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, utforska hur några professionella musiker upplever att de går till väga under sina instuderingsprocesser. För att belysa detta tar arbetet avstamp i följande forskningsfråga: Vilka övningsstrategier beskriver några professionella musiker att de använder sig av när de tillägnar sig ett för dem nytt material? För att uppnå syfte och forskningsfråga har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre professionella musiker. I resultatet framkommer en rad olika strategier vilka sorterats in i fem meningsenheter: Dagliga tekniska övningsstrategier, Noggranna förberedelser, Tidsplanering, Övriga strategier och Strävan efter utveckling. I diskussionen sätts dessa strategier i relation till bakgrundslitteratur och forskning samt till fenomenologi.

<p>Syftet med studien är att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att därefter analysera varför arbetssituationen är som den är och vilka konsekvenser det får. Författaren ger med utgångspunkt i resultaten förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att åstadkomma god kommunikation inom organisationer.</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att få en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehållsanalys.</p><p>Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pågående utveckling är det informations- och konsumtionssamhälle vi lever i. I teorikapitlet återfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar här en viktig roll. Då denna har flera år på nacken vill författaren utreda om den fortfarande har giltighet eller om det går att finna något nytt att tillföra den.</p><p>Det främsta resultatet av studien är att informationschefen hindras i sitt arbete bland annat på grund av att det av olika anledningar finns skilda förväntningar på kommunikationen inom organisationen. Detta leder till att informationschefen får en otydlig roll och därmed belastas med allehanda uppgifter som kanske inte alls borde vara hennes eller hans arbete och då får för lite tid till det strategiska arbetet. Ofta förväntas synligt resultat på informationschefens arbete, som i vissa fall anses som något dyrt och onödigt. När informationschefen försöker leva upp till förväntningarna genom att arbeta operativt och med externa uppgifter blir det strategiska arbetet återigen lidande. Hon/han fungerar därmed snarare som en envägsstrateg än som en tvåvägsstrateg, trots att utbildningsnivån är god. Lösningen på detta är att informationschefen jobbar för att öka den kommunikativa kompetensen i organisationen samt skapar dialog kring vad som är kommunikationsavdelningens uppgift och utifrån det upprättar en kommunikationspolicy. På så sätt skapas gemensamma förväntningar vilket är en grundförutsättning för god kommunikation. På det stora hela stöder resultaten excellencemodellen och författaren konstaterar att det är när denna inte följs som problem uppstår. Med gemensamma förväntningar skapas bättre förutsättningar för att kunna följa excellencemodellen och därmed få en excellent kommunikation.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningarna som behandlas är: ”Hur upplever eleverna kursens innehåll i allmänhet och förhållandet mellan teori och praktik i synnerhet?”, ” Hur uppfattar eleverna kursens innehåll avseende hälsa och vad anser de själva är att ha god hälsa?” samt ”Vad lyfter eleverna fram som anledningar till att de inte fick godkänt i kursen?” Studien genomfördes med fyra kvalitativa intervjuer med fyra elever, två tjejer och två killar, som alla har fått underkänt i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Alla elever är över 18 år och går på olika skolor i Stockholms län.   Hälsa och idrott är två begrepp som kan definieras på olika sätt utifrån olika perspektiv. Hälsan är vidare något som har spelat och spelar en viktig roll för idrottsämnet och dess innehåll. Det framkommer vidare i den tidigare forskningen att lärare och elever lyfter hälsoaspekten som en viktig del av innehållet i kursen samt att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolresultat. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sociokulturell teori om språket mellan lärare och elev i undervisningen.   Studien har bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de är relativt positivt inställda till kursen och dess innehåll. Resultatet visar att eleverna inte har en gemensam syn på kursen och dess innehåll men trots att eleverna blivit underkända så anser de kursen vara viktig, särskilt med avseende på en ökad förståelse för vad god hälsa är. Resultatet visar att eleverna visade en förståelse för vad god hälsa är även om deras perspektiv på hälsa skiljer sig åt, både teoretiskt och praktiskt. Flera elever kände till gymnasiets mål med att lära ut kunskap om hälsa. Studien har vidare bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de hade någon typ av svårighet i kursen, antingen med den teoretiska eller fysiska delen. Det i kursen som orsakar svårigheter skiljer sig också mellan eleverna, vilket förutom elevernas privata problem kopplas samman med att de inte uppnådde ett godkänt betyg.