No description available.

Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna. / The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field. The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: what, how and why. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs. Genom min studie har det visat sig att gymnasielärare och gymnasieelever har olika syn på vad hållbar utveckling är vilket framträder genom olika diskurser samt att det finns en dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om begreppet hållbar utveckling. Utifrån mitt resultat drar jag slutsatsen om att förväntningarna på eleverna från lärarnas sida skulle kunna påverka elevernas resonemang gällande hållbar utveckling i undervisningen. Detta eftersom att lärarna tror att eleverna har ett annat sätt att uppfatta och tala om begreppet hållbar utveckling än vad eleverna faktiskt har. / The aim of this study is, through qualitative interviews and focus group interviews to examine how the notion sustainable development is construed by teachers and pupils in upper secondary schools. What environmental policy discourses can be discerned in the different interpretations of the concept of sustainable development? and Is there a dissonance between teachers and pupils way to talk about and understand the notion sustainable development? These are the questions that are asked in this study. To answer the questions, the critical discourse analysis has been used as a method and the notion sustainable development as a theoretical framework. Sustainable development refers not to any accomplishment, still less to a precise set of structures and measurements to achieve collectively desirable outcomes. Rather, it’s a discourse. The results showed that upper secondary school teachers and pupils have diverse ideas about sustainable development which appears through different environmental discourses. Based on my results, I conclude that expectations of pupils from the teacher´s side could affect the pupil´s reasoning regarding sustainable development during education. This is because the teachers believe that the pupils have other way to perceive and talk about the notion sustainable development then what the students actually have.

Uppsatsen utgår från intervjuer med fyra verksamma lärare i skolans yngre åldrar. Den syftar till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som ingår i elevens språkutveckling och hur språkutvecklingen påverkas av den gruppindelning eleverna ingår i. Uppsatsen grundas i olika aspekter av språkutveckling som beskrivs av Anders Arnqvist (1993) och perspektiv på gruppindelningar som bl.a. Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998) lyfter. Resultatet visar att lärarna ser stora möjligheter för eleverna att utveckla sina språkkunskaper i grupp. De anser också att eleverna får tillfälle att utveckla de färdigheter som är del av språkutveckling under arbete i grupper. Ur resultatet framgår också att lärarna ifrågasätter hur mycket tid de lägger på att dela in eleverna i grupper och om den mängden tid är nödvändig för att utforma goda gruppindelningar för elevernas språkutveckling.

The purpose of this study is to examine how organizational change is experienced by a group of librarians at a medical library. The main focus is the librarians’ own experience of this change. The change consists of making the medical library a fully digital library with strictly work related materials. Prior to the change the library was used as a public library as well as a medical library, with a variety of literature and quite a large physical space. To find out how the organizational change was experienced by the librarians the study uses qualitative semi-structured interviews as method. When analyzing the interviews the theoretical framework of Cullberg's crises theory is used. The results show that there have been a lot of crises experienced. Though there are individual differences in how much these crises are experienced by the respondents. The study’s conclusion also shows that there could have been a lot less crises experienced by the librarians if the organizational change would have been differently managed. The results in this study could be used by other library organizations in similar situations.

Syftet med studien är att beskriva tre fiollärares förhållningssätt till musikteori i undervisningen. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur definierar fiollärarna begreppet musikteori? Vilka musikteoretiska element erfar fiollärarna att de integrerar i undervisningen?Hur erfar lärarna att de arbetar med musikteori i fiolundervisningen?och Vilka svårigheter förknippar lärarna med fenomenet musikteori i fiolundervisning? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre fiollärare. I resultatet beskrivs deras förhållningssätt till musikteori i undervisningen kategoriserade i fyra teman: Fiollärarnas definition av begreppet musikteori, Att arbeta med musikteori i fiolundervisning, Val av musikteoretiskt lektionsinnehåll och Svårigheter med musikteori i fiolundervisningen. I resultatet framkommer många skillnader och olikheter i de intervjuade lärarnas utsagor, men alla berör ämnet notläsning och betonar vikten av att koppla musikteoriundervisning till spel på fiolen. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv fenomenologi. / The purpose of the present study is to describe three violin teachers approach to music theory in teaching. The study has three research questions: How does the violin teachers define the term music theory? What kind of music theory elements do violin teachers experience that they integrate into their teaching? In what way do the teachers experience that they work with music theory in violin education?and What are the music teachers experiences of the phenomenon music theory in violin education?The theoretical foundation of the study is interpretativism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with the three violin teachers. In the result, their approach to music theory in violin teaching is categorized into four themes: The violin teachers definitions of music theory, To work with music theory in violin teaching,  choice of music theoretical lesson contentand Difficulties with integrating music theory in violin teaching. The results reveals that there is differences between the teachers' approaches. However, all the teachers reported that they emphasize note acquisition  and the importance of combining music theory with playing the violin. Finally, the results are discussed in relation to previous literature and research, as well as to phenomenological perspectives.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare i kulturskolan uppfattar och tolkar begreppet förväntningar. I bakgrundskapitlet tas tidigare forskning och litteratur som berör området förväntningar upp.  Som metod användes enskilda semistrukturerade fenomenografiska intervjuer med fem informanter. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi.  Resultatet visar att begreppet förväntningar uppfattas på olika sätt men att det också finns likheter mellan informanternas synsätt. Förmågan att anpassa förväntningarna efter elevens ambition och mål är något som samtliga informanter beskriver. Eftersom uppfattningarna är formade utifrån informanternas levda erfarenhet finns det även variationer i deras sätt att beskriva förväntningarnas påverkan. Erfarenhet ses av informanterna som en viktig del i att lära sig att ha rimliga förväntningar på eleverna. Studien visar även att förmågan att anpassa förväntningarna efter situationen är viktigt för att undanröja hinder i undervisningen. Att inspirera eleverna att själva ta kontrollen över sin utveckling ses också som viktigt och kan påverkas av lärarnas förväntningar enligt informanterna. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur inom området förväntningar. / The purpose of this study is to through the lens of phenomenography explore how instrumental teachers in the Swedish music school perceive the concept of expectations. The background chapter describes previous research and literature in the field of expectations. Semi-structured qualitative interviews were used as the method of analysis and five informants were interviewed. Phenomenography was applied as both the theoretical foundation and analytical tool. The result reveals that the concept of expectations is perceived differently, however with certain similarities as well. The ability to adapt the expectations to the student's ambitions and goals turned out to be pertained by all informants. The informants have different ways of describing the impact of expectations, since they are formed based on the informed experience of the informant. According to the informants, experience is seen as an important and part of learning in terms of having reasonable expectations for the students. Furthermore, the study shows that the ability to adapt expectations to the situation is important in eliminating obstacles in teaching. Inspiring students to take control of their development themselves is also seen as paramount. This can be influenced by the teachers' expectations, according to the informants. In conclusion, key-findings are discussed in relation to previous research and psychological literature on expectations.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lärares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framställning i undervisningen. Vilken plats upplever lärare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och när får elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet? Uppsatsen är baserad på sex intervjuer. Två lärarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig åt i de två olika klassrummen. Lärarna lägger tyngdpunkt på olika områden. Eleverna upplever till skillnad mot lärarna att talets plats är underordnat de övriga momenten. De upplever även att deras muntliga prestationer inte påverkar betyget i samma utsträckning som till exempel skrivuppgifter. Den respons som ges till eleverna är uppskattad. Båda klasserna förbereds inför delprovet även om inte eleverna alltid upplever det som förberedelser. Provet genomförs på olika vis i de två lärarnas undervisningsgrupper. Samtliga intervjuade elever upplever att delprovet inte utgör en särskilt viktig eller avgörande del för betyget. En slutsats som dras är att det finns behov av tydlig kommunikation om vad som ingår i momentet tala. En klassrumsdialog om talets plats, strävansmålen och vad som krävs och bedöms skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet och göra mometet mer tydligt för både lärare och elever.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften: Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen   Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall. De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen. Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag. Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.

Den här uppsatsen beskriver de kommunikationsproblem som kan uppstå mellan speldesigner och ljuddesigner, under arbetet i ett spelprojekt. För att samla in relevant data har jag använt mig utav två olika metoder. Den största vikten läggs på kvalitativa intervjuer men uppsatsen innehåller även en autoetnografisk beskrivning. Intervjuerna har genomförts med flera företag inom den professionella spelbranschen och tar upp både speldesignern och ljuddesignerns perspektiv inom området. Den autoetnografiska beskrivningen handlar om mina egna erfarenheter som jag har samlat på mig under flertalet skolprojekt, där jag antingen har jobbat som kompositör eller ljuddesigner. Uppsatsen behandlar främst hur de olika parterna ser på kommunikationen i ett spelprojekt och eventuella problem som kan uppstå under arbetets gång, men tar även upp eventuella lösningar och sätt att arbeta runt problemet.