No description available.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning baserad på 6 intervjuer och en fallstudie. Resultatet från intervjuerna och fallstudien presenteras i olika temaområden. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att barn som har någon form av språk- och kommunikationsproblem kan ha svårigheter inom olika språkområden t.ex. fonologi, grammatik, semantik eller pragmatik. Man kan ha olika svårighetsgrader inom de olika områdena och detta leder till att barnets behov och förutsättningar kan se mycket olika ut. När det gäller läsinlärning finns det inte en metod som passar alla barn med språk- och kommunikationsproblem. Det finns flera olika alternativa verktyg, men det är viktigt att skilja på om hjälpmedlet ska underlätta kommunikation eller inlärning. Det är viktigt att kartlägga varje barns styrkor och svagheter för att få fram just det barnets behov. Skolans miljö ska vara anpassad till varje elevs behov och individualisering är viktigt för alla elever, men inte minst för de som har språk- och kommunikationsproblem.Nyckelord; alternativa verktyg, individualisering, läs- och skrivutveckling och språk- och kommunikationsproblem.

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet. Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet. Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat. En fallstudie beskrev interaktionen mellan 6 barn och deras föräldrar. Studien visar fungerande, om än i varierande grad, interaktion mellan samtliga barn och föräldrar. En studie behandlade mor- och farföräldrars roll i kommunikationen med barnen där oro inför umgänge med, och framtiden för, barnbarnen utrycktes. Två studier studerade interaktion mellan barnen och lärare. Den visade att interaktion fanns mellan parterna, med få initiativ från eleverna. Slutsatser: Pedagoger och närstående bör få kontinuerlig utbildning för utveckling av interaktion med barnet med dövblindhet

Purpose: During the planning phase of a construction there are many participants involved; architects, building contractors, constructors, developers and so on. Communication problems occur between these participants and may lead to wrong planning and high costs. Partnering focuses on relationship-building, transparency and trust, which in theory should reduce the problems for a project. The objective of this study is to analyse the communication in the planning phase to identify how communication problems can be prevented in a partnering. Method: To achieve the objective, literature studies and interviews have been selected as methods. The interviewees were selected from two partnering projects that Skanska was involved in. Findings: Results show that partnering reduces communication problems and create a greater involvement and commitment of the project planners. However, some problem still exists such as the use of project portals, choice of communication channels, coordination and information transfer on a formal and informal level. To prevent these problems, literature studies and interviewees contributed a few examples; a detailed meeting agenda, add comments on the blueprints, production personnel should participate in planning meetings and economic incentives. The interviewees have felt that partnering has worked well which has produced good results during the project planning. Implications: To create an effective planning group and remove the participants own interest, partnering should be applied. Planners should work with one project at a time and should be located with each other to benefit the work and communication at formal and informal level. Planners should work in a project portal that they are experienced and comfortable with. Limitations: This thesis will only analyze the planning stage. The two analyzed partnering projects were under planning stage during the thesis, which made it impossible to continue the research on the handover phase from planning to production. The interviewees have been limited to architects, contractors, constructors, developers, electrical and plumbing planners. Keywords: Planning stage, communication, partnering, communication problems / Syfte: När ett byggnadsverk ska projekteras är det många aktörer som är inblandade; arkitekter, byggentreprenörer, byggherrar, konstruktörer, el- och VVS-projektörer. Kommunikationsproblem förekommer mellan dessa aktörer vilket leder till felprojektering och extra kostnader. Samverkansformen partnering fokuserar på relationsbyggande, öppenhet och förtroende vilket i teorin ska minska problemen för kommunikation inom ett projekt. Målet med detta examensarbete är att analysera kommunikationen i projekteringsskedet för att identifiera hur kommunikationsproblem kan överbryggas för partnering. Metod: För att uppnå målet har litteraturstudier och intervjuer valts som metoder. Elva stycken intervjupersoner valdes utifrån två partneringsprojekt som Skanska var delaktiga i. Resultat: Resultat visar på att partnering minskar kommunikationsproblem och skapar en större delaktighet och engagemang hos projektörerna enligt intervjupersonerna själva. Tyvärr förekommer det fortfarande vissa problem så som användning av projektportaler, val av kommunikationskanaler, samordning samt informationsöverföring på en formell och informell nivå. För att förhindra dessa problem har litteraturstudierna och intervjupersonerna bidragit med några förslag; en detaljerad mötesagenda, infoga kommentarer på ritningar, produktionspersonal bör delta i projekteringsmöten, samlokalisering och införa ett ekonomiskt incitament. Intervjupersonerna har annars ansett att partnering har fungerat bra och gett goda resultat under projekteringen. Konsekvenser: För att skapa en effektiv projekteringsgrupp och få bort aktörernas eget intresse bör partnering tillämpas. Projektörerna bör arbeta med ett projekt i taget och gärna samlokaliserat för att underlätta arbetet och kommunikationen på den formella och informella nivån. Projektörerna bör jobba i en projektportal som de är erfarna och bekväma med. Begränsningar: Examensarbetet kommer endast behandla projekteringsskedet. De två undersökta partneringsprojekten befann sig under projekteringsskedet under rapportens gång vilket omöjliggjorde vidare forskning kring överlämnandet från projektering till produktionen. Intervjupersonerna har avgränsats till arkitekter, byggentreprenörer, byggherrar, konstruktörer, el- och VVS-projektörer. Nyckelord: Projektering, kommunikation, partnering, kommunikationsproblem

Problembeskrivning – Intern kommunikation är identifierat som viktigt för organisationens överlevnad och övergripande resultat, men ändå är det många företag som har kommunikationsproblem och inte tar dessa på allvar. I små företag är det viktigt med den interna kommunikationen då man arbetar nära varandra och har en närhet till ledaren. Det finns få studier enbart fokuserade på interna kommunikationssvårigheter inom mindre företag. Syfte – Denna studie undersöker kommunikationsproblem som kan existera i mindre företag och ger förslag på hur man kan undvika eller arbeta för att motverka problemen. Metod – Studien är baserad på en fallstudie. Genom att ställa strukturerade intervjufrågor till deltagarna och genom observation har den största delen av empiriskt material samlats in. För att stödja resultaten har en litteraturstudie även genomförts. Resultat – Fallföretaget bidrog med indikationer om att en bristfällig intern kommunikation påverkar hela organisationen och ligger som grund till flera av problemen de upplever inom företaget. Slutsats – Studien identifierar typer av kommunikationsproblem som existerar hos fallföretaget samt bidrar med lösningar eller arbetssätt för att minska eller eliminera dessa problem. Studien belyser även hur viktigt kommunikationen är för organisationen och konsekvenserna av en otillräcklig intern kommunikation. / Problem – The internal communication are identified as very important for the organization’s survival and overall performance, but there are many companies that do not take their communication issues seriously. In smaller companies the internal communication is important because the close relationship with coworkers and the entrepreneur. There are limited studies focused only on internal communication within small companies. Purpose – This paper investigates communication problems existing in smaller companies and makes suggestions for improvements to overcome these problems. Method– This paper is based on a single case study. Through asking structured questions and a carried out observation the empirical evidence were collected. In order to support the findings a literature study has been conducted. Findings – The case company provided indications about an inadequate internal communication influences the whole organization and can be the bottom reason for multiple problems experienced within the organization. Conclusion – The study identifies different kinds of communication problems existing within the case company and contributes to finding solutions for the identified problems. The study also highlights the importance of communication for the organization and the consequences of a fallible internal communication.

Stovepipes, or also called silos, appear in many different organizations and sectors and contribute to problems when employees or managers tend to look more to their own, or the individual departments, objectives rather than to the organizations. The purpose of this study was to identify different communicative factors that promote stovepipes in order to further identify the most critical factor to disarm. A case study has been done at a selected company, with a stovepipe structure, in order to achieve the purpose of the study. The case study has included interviews and observations to identify different problem areas which then have been compared with three communicative factors identified in previous studies. The factor that had the most connections to the problem areas have been considered the most critical factor. The result of the study indicates that “A lack of understanding each other's work” is the most critical factor in stovepipe structures and that it can be prevented by following five recommendations: bring up positive collaboration continually, raise problems with each other instead of with others, identify different communication paths in and between the departments, implement a long-term model for preventing stovepipes and set up workshops between the involved departments. The conclusion of the study is that stovepipes create several undesirable effects in the organization but that the efforts to counter these problems do not have to be complicated. Following five small steps into a better collaboration and communication can be enough to be on your way to a better organizational structure. / Stuprörsstrukturen visar sig i många olika organisationer och branscher, där den orsakar problem då medarbetare och chefer tenderar att se mer till sina egna, eller den enskilda avdelningens, målsättningar än organisationens övergripande. Studien syftar till att identifiera vilka kommunikativa faktorer som bidrar till stuprörsstrukturen, för att vidare urskilja den mest kritiska faktorn. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie genomförts på ett utvalt företag med stuprörsstruktur. Vidare har intervjuer och observationer skett för att kunna urskilja olika problemområden, där de problemområden som identifierats sedan har ställts mot tre kommunikativa faktorer som framkommit som bidragande till stuprörsstrukturer i flertalet tidigare studier. Den faktor som har flest samband med de olika problemområdena har ansetts som den mest kritiska faktorn i studien. Resultatet av studien anger ”Bristande förståelse för varandras arbete” som den mest kritiska faktorn i en stuprörsstruktur och att denna kan motverkas genom att följa fem rekommendationer: lyft positiva samarbeten kontinuerligt, ta upp problematik med varandra direkt när den uppstår, kartlägg hur kommunikationen går i verksamheten, implementera en långsiktig modell samt ha löpande workshops med inblandade avdelningar. Slutsatsen är att stuprörsstrukturen kan skapa flera oönskade effekter i en verksamhet men att insatserna för att motverka dessa inte måste vara invecklade eller vidare resurskrävande. Att följa fem enkla steg mot bättre samverkan och kommunikation kan vara en bra bit påväg mot en bättre struktur.

The communicative interaction between contractor and subcontractor of residue forwarder plays a crucial role in the efficiency of handling forest residue. Since that type of work is at the end of the harvesting process, it may be that it is not as prioritized as the previous harvesting measures. The study investigates the communicative interaction between subcontractor that drives a residue forwarder and contractor and its connection to work-related production stops. The study was accomplished by a web-based survey and quantitative interviews conducted with eight selectively selected residue forwarder drivers in southern Sweden. The result of the survey showed that the average of all total production stops was one hour and 52 minutes under an average stop period of 25 working days. Most of the stops were caused by other work-related problems. Communication problems accounted for 20% of the number of production stops and the average stop duration was one hour and five minutes. The time when a residue forwarder was inactive seventeen minutes per day. In conclusion, the communicative problems are not the main reason to inactivity for residue forwarders. However, communication plays an important role in productive harvesting and represent the biggest possibility for improvement in the communication between residue forwarder drivers and contractor, which could lead to fewer production stops.     Residue Forwarders, Communication Problems, Production Stop and Forest residue. / Det kommunikativa samspelet mellan uppdragsgivare och risskotarförare kan vara ett led i effektiviteten vid hanteringen av GROT, vilket är en förkortning för grenar och toppar. I och med att arbetet infaller sist i avverkningsledet kan det vara lägre prioriterat än de tidigare avverkningsåtgärderna. Studien undersöker det kommunikativa samspelet mellan risskotarförare och uppdragsgivare och dess anknytning till arbetsrelaterade produktionsstopp. Det gjordes med hjälp av en webbaserad enkät ochkvantitativa intervjuer som genomfördes av åtta selektivt utvalda risskotarförare i södra Sverige. Resultatet från den webbaserade enkätundersökningen visar att medelvärdet av alla sammanlagda produktionsstopp var en timme och 52 minuter under en medelvärdesperiod av 25 arbetsdagar. Störst andel stopp orsakas av övriga problem. Kommunikationsproblem stod för 20 % av antalet produktionsstopp och medelvärdet av stoppens längd var en timme och fem minuter. Tiden då en risskotare står stilla under en arbetsdag uppgick till sjutton minuter. Sammanfattningsvis kan det klargöras att de kommunikativa problemen inte är den största orsaken till att risskotare står stilla. Dock spelar kommunikationen en viktig roll för ett produktivt avverkningsarbete. Slutligen finns det förbättringsmöjligheter i kommunikationen mellan risskotarförare och uppdragsgivare vilket skulle kunna leda till färre produktionsstopp.   Risskotare, Kommunikationsproblem, Produktionsstopp och GROT.

The purpose of this thesis is to study how some librarians working at a public library experience problems that can occur at the reference interview, slightly focusing on communication difficulties. Therefore I interviewed three librarians working at the reference desk on a daily basis. I chose to limit the study to public libraries and to the south of Sweden. My main question is: what difficulties can a librarian encounter during a reference interview and what can he/she do to treat these? In support of my main question I have three subordinated questions:What reasons can there be to a librarian not understanding a user’s information need?What methods are useful for a librarian to enhance the condition of the reference interview? What attitudes and qualities can be of use for the librarian at a difficult reference interview?For the collection of empirical data I chose to use semi-structured interviews. The semi-structured interview is a method which is open to following up the answers of the interviewee, therefore giving him/her more freedom in developing his/her answers than following a rigorously constructed interview formula. I recorded the interviews and then typed out the interviews in their entirety. The transcriptions were then analyzed using a set of statements extracted from earlier studies and literature. The study shows, among other things, that communication difficulties can depend on; that the librarian lacks knowledge about the subject of the user’s inquiry, that the question is out of its context and therefore has less or no meaning, and that the user has problems with formulating his/her question or information need. The study also shows that the librarians interviewed use their intuition as a way of handling the reference interview. / Uppsatsnivå: C

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med en ständig invandring. I arbetet som sjuksköterska kommer hon/han att möta människor från andra kulturer och med annat modersmål. Vårdmötet i en sådan situation är en utmaning för sjuksköterskan som de kan uppleva antingen positiv eller negativ. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter från främmande länder. Tio vetenskapliga artiklar analyserade med hjälp av kvalitativ modell. Analysen resulterade i fyra olika huvudteman med subteman: att inte kunna förstå varandra på grund av kommunikationsproblem, kulturhinder i vårdmötet, brister och okunskap i kulturkompetens och olika attityder hos sjuksköterskorna. Språk och kommunikation i betydelsen att förstå varandra i mötet med patienterna var det största hindret. Hade sjuksköterskorna inte språkkunskaper som påverkade deras förmåga att förstå patienterna kunde det leda till både missförstånd och missuppfattningar. Sjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att kunna lösa problemen. I vårdmötet kunde det även uppstå olika kulturhinder och sjuksköterskorna upplevde att orsaken till detta var bl.a. patienternas religion, genus, matregler och smärtupplevelser. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde att de själva hade kunskapsbrister om olika kulturer som ledde till att de kände sig osäkra i mötet med patienterna. Det visade sig också att det fanns olika attityder hos sjuksköterskorna när det gällde inställningen till att skaffa sig kulturkompetens. De hade också önskemål om mer utbildning för att kunna möta och vårda patienter från ett främmande land för att kunna ge en holistisk vård. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Datasäkerhet är ett viktigt ämne som många gånger är förbisett. Visst har man lärt sig att datavirus är farliga och att man måste ha antivirusprogram men redan när det gäller hantering av användarkonton och lösenord brister många organisationer fatalt. Varför är det så? Har man inte lärt sig? Saknas kunskapen?</p><p>Utifrån dessa frågor har vi undersökt Kriminalvården i Norrköping. Vi hade nog inte så höga tankar från början men vi kunde snart konstatera att visst finns det organisationer med ett genomtänkt säkerhetsarbete. Efter en första intervju verkade denna organisation närmast vattentät men efter ytterligare undersökningar konstaterade vi att ledningens genomtänkta system inte fullständigt hade nått ner till personalen på golvet.</p><p>Då undrar man naturligtvis varför. Är det systemet som brister eller är det sättet att kommunicera? Hur lätt har personalen att göra sig hörd med sina idéer? Förstår man varandra?</p><p>Det är i dessa frågor som det verkliga datasäkerhetsarbetet ligger och det är därför som det trots allt är så svårt.</p><p>Vår uppsats visar på ett antal konkreta problem som Kriminalvården har. Framförallt finns det ett kommunikationsproblem där användarna upplever att de inte når fram till ledningen med sina åsikter om hur systemet, och då inte bara själva datasystemet utan också regelsystemet, fungerar och hur det skulle kunna förbättras. Man har också problem med att användarna behöver alltför många lösenord för att få tillgång till de system man behöver använda i sitt arbete.</p>