Datasäkerhet är ett viktigt ämne som många gånger är förbisett. Visst har man lärt sig att datavirus är farliga och att man måste ha antivirusprogram men redan när det gäller hantering av användarkonton och lösenord brister många organisationer fatalt. Varför är det så? Har man inte lärt sig? Saknas kunskapen? Utifrån dessa frågor har vi undersökt Kriminalvården i Norrköping. Vi hade nog inte så höga tankar från början men vi kunde snart konstatera att visst finns det organisationer med ett genomtänkt säkerhetsarbete. Efter en första intervju verkade denna organisation närmast vattentät men efter ytterligare undersökningar konstaterade vi att ledningens genomtänkta system inte fullständigt hade nått ner till personalen på golvet. Då undrar man naturligtvis varför. Är det systemet som brister eller är det sättet att kommunicera? Hur lätt har personalen att göra sig hörd med sina idéer? Förstår man varandra? Det är i dessa frågor som det verkliga datasäkerhetsarbetet ligger och det är därför som det trots allt är så svårt. Vår uppsats visar på ett antal konkreta problem som Kriminalvården har. Framförallt finns det ett kommunikationsproblem där användarna upplever att de inte når fram till ledningen med sina åsikter om hur systemet, och då inte bara själva datasystemet utan också regelsystemet, fungerar och hur det skulle kunna förbättras. Man har också problem med att användarna behöver alltför många lösenord för att få tillgång till de system man behöver använda i sitt arbete.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige. En kvantitativ ansats användes och data samlades in via en studiespecifik internetbaserad enkät. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ansåg sig ha ett stort behov av kunskap om GAKK. Många av arbetsterapeuterna ökade sina kunskaper genom utbildningar, kurser och samverkan mellan professioner inom habiliteringsteamet. Olika typer och metoder knutna till GAKK användes och anpassades efter de individer arbetsterapeuterna arbetade med. Vikten av att se helheten i individens livssituation framkom. Med tanke på detta ger arbetsterapeuten även insatser med GAKK till individens omgivning och sociala nätverk. Slutsatser som utifrån resultatet kan dras är att arbetsterapeuternas användning av GAKK var beroende av individens förutsättningar och behov. En bild av hur GAKK kan användas av arbetsterapeuter inom dessa verksamheter har framkommit genom studien. Resurserna för insatser med GAKK ansågs av flera arbetsterapeuter som otillräckliga. Vidare forskning för att belysa om resursbrist kan vara en hindrande faktor för arbetsterapeuters insatser med GAKK och Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) vore därför av intresse.

Intresset i denna studie låg i huruvida organisationsstruktur påverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. Avgränsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, där syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen däremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det är kommunikation som utgör grunden och framgången för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inläsning på teorier om kommunikation besvarades nedanstående frågeställningar:   Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna? Hur påverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen påverkar kommunikationen? Går det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i så fall vilka? Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag? Vem upplevs ha ansvar för att information skall nå fram till den eller de som är tänkt?   Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gällande information, svårighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser på varje enskild enhet och svårighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sändares kommunikation av återkoppling till mottagare upplevdes av sändare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av åtta deltagare tillhörande två undergrupper, fyra sändare och fyra mottagare där varje sändare hade en arbetsmässig koppling till en av mottagarna. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av återkopplingssituationer i arbetet och utgick från tre teoretiska teman; kanal, innehåll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att både sändare och mottagare av återkopplingen upplevde den fysiskt närvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande. Sändarna upplevde att de gav en mer innehållsrik och frekvent förekommande återkoppling än vad mottagarna upplevde att de fick. Mottagarna upplevde återkopplingen som tydligast när sändarna använde sig av ett beskrivande underlag. / The objective of this qualitative study was to examine the experience of the transmitter and the receiver of the given communicated feedback from transmitter to receiver. The interview participants consisted of eight participants belonging in two subgroups, four transmitters and four receivers where each transmitter had a workwise connection to one of the receivers. The focus of this study was on the participants subjective experiences in feedback situations at work and based on three theoretical themes; channel, content and clarity. The results were analyzed by a hybrid model of deductive and inductive thematic analysis. The result showed that both the transmitter and the receiver experience the physical presence as the strongest, most effective and most occurring channel. The transmitters felt that they provided a more comprehensive and a more frequent feedback than the recipients felt that they got. The receivers perceived feedback as most clear when the transmitters used a descriptive foundation during feedback situations.

The origin of the word ‘communication’ is the Latin word communicare, meaning to make common. The reason for our communication is to share thoughts, feelings and information, we want to affect and confirm. We are used to interpersonal communication, but even if we have had a lot of practice at it during our lives, we still find our selves facing misunderstandings and conflicts. The more people we meet during a day, the greater the chance is for interruptions in the communication. In pharmacy practice, good communication is vital for the client’s health and quality of life. In recent years, there has been a change of focus in pharmacy practice, from the medication to the clients. To be able to provide care for the client and to reduce drug related problems, a good relationship has to be built between staff and client. The tool for building this relationship is good communication. The aim of this study was to observe the communication between clients and pharmacy employees. How many of the encounters involve communication problems? What is causing the communication problems? What can the pharmacist do to improve the encounter? How do pharmacists handle communication problems, and how does this affect the outcome of the encounter? The data was collected using structured observations at pharmacies using a coding scheme, defined with rules and procedures. The encounters studied were those involving a client, an employee with the title ‘Leg. Apotekare’ or ‘Leg. Receptarie’ and a conversation about prescriptions. Different kinds of communication problems or potential communication problems were identified, but more specific categorisations were needed. Two systems to identify different types of communication problems were developed. One identified different levels of communication problems, not taking in to account what or who caused them. The other system identified the communication problems caused by circumstances or the client, but not by the pharmacist. This was used to compare pharmacist behaviour in connection to the communication problems. The results show that communication problems were found in almost a third of the 343 valid observations, according to the levels of communication problem previously described. The most common potential communication problems were lack of eye contact, not expressing positivity, the client helping someone else to get their medicine and that the client’s medicine was not in store at the pharmacy. In spite of all the communication problems, 95,9 % of the clients were perceived as satisfied at the end of the encounter. What the pharmacist can do to prevent the potential communication problem from causing an actual communication problem is to reinforce positive behaviour. For example to maintain eye contact, be a good listener, act with concern for the client and be specific and clear while communicating. When comparing the pharmacists’ behaviour in problematical encounters that ended well and those who did not, the usage of positive behaviour was generally more common in the encounters that ended well. Therefore, the conclusion is, that a reduction in the number of problematical encounters could be reached by intentional use of positive reinforcement by the pharmacists.

Den här uppsatsen beskriver de kommunikationsproblem som kan uppstå mellan speldesigner och ljuddesigner, under arbetet i ett spelprojekt. För att samla in relevant data har jag använt mig utav två olika metoder. Den största vikten läggs på kvalitativa intervjuer men uppsatsen innehåller även en autoetnografisk beskrivning. Intervjuerna har genomförts med flera företag inom den professionella spelbranschen och tar upp både speldesignern och ljuddesignerns perspektiv inom området. Den autoetnografiska beskrivningen handlar om mina egna erfarenheter som jag har samlat på mig under flertalet skolprojekt, där jag antingen har jobbat som kompositör eller ljuddesigner. Uppsatsen behandlar främst hur de olika parterna ser på kommunikationen i ett spelprojekt och eventuella problem som kan uppstå under arbetets gång, men tar även upp eventuella lösningar och sätt att arbeta runt problemet.

Purpose: The purpose of the study is to identify communication problems in the planning process between the architect and the structural engineers in building framework of wood and concrete structures in multi-storey buildnings and investigate the causes of these problems. Wooden frames in multi-storey buildings is on rising and challenges the dominant concrete frames. Difficulties in cooperation between disciplines can not be underresimated, especially in complex projects. Communication is a complex process and the key to project performace. Method: The study consists of a qualitative approach. The used methods are interviews and literature studies. The interview method is based on people's experiences and opinions. The interviewed respondents are architects and structural engineers, all of whom have worked in planning process of both concrete and wooden frames. Literature studies have contributed to a deeper understanding of the subject as well as information about the current research front. Findings: Misunderstandings in written communication and undocumented conversations are communication problems that most of the architects and structural engineers experienced. Communication problems are caused by lack of time and stress. Collaboration between the various disciplines can be adversely affected when there is no understanding of the other parties. The communication problems that have been experienced in the planning process are general and usually not affected by the choice of frame. Lack of knowledge, on the other hand, has been perceived as an additional communication problem regarding the planning process of wooden multi-storey buildings. Experience is a reason for this. Differences in communication are not affected by the choice of frame, however the communication frequency has increased. Implications: To achieve effective communication in the planning process meetings with protocol are to prefer. The lack of knowledge in the construction of high-rise buildings in wooden frames are based on the difficulty of finding experience. An increased communication frequency has been a fact because the innovation of wood frames. Future recommendations are to investigate and propose solutions to the communication problems and implement solutions to the industry. Limitations: The results of the study are limited to the architects and the structural engineers perspectives although the planning process in fact involves more parties. Collected data is based on the respondents personal opinions and experiences, therefore the results can not be determined as a general perception for all those with the same profession. Keywords: Architect, constructor, communication, planning process, wooden frame, concrete frame, communication problem, multi-storey house.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av kommunikation samt olikheter i förväntan mellan avdelningschefer och medarbetare inom vården. Fyra vårdenhetschefer och fyra medarbetare inom Region Gävleborg intervjuades, varpå en induktiv tematisk analys resulterade i tre teman: Att nå fram med budskapet, samhörighet mellan chefer och medarbetare, samt medarbetarskap. Både chefer och medarbetare ansåg att en god kommunikation var av stor vikt för en välmående arbetsplats. Cheferna upplevde svårigheter i att nå ut till samtliga medarbetare, och därför ansågs det viktigt att individanpassa kommunikationen. Samhörighet mellan chefer och medarbetaren ansågs generera gemenskap och delaktighet, vilket gynnar kommunikationen. Medarbetarna upplevde otydlighet kring sitt ansvar för kommunikationen gentemot chefen. Ett förtydligande av medarbetarnas ansvar efterfrågades av både chefer och medarbetare. Att tydliggöra både medarbetares och chefers ansvar, skyldigheter, rättighet och förväntningar tordes kunna underlätta kommunikationen parterna emellan. / The purpose of the present study was to investigate the experiences of communication as well as differences in expectations between department heads and employees in health care. Four managers and four employees in the region of Gävleborg were interviewed, and an inductive thematic analysis resulted in three themes: To reach out with the message, cohesion between managers and employees, and employeeship. Both managers and employees believed that good communication is of great importance for a healthy workplace. The managers experienced difficulties in reaching out to all employees, and stressed the importance of personalizing the communication. Cohesion between managers and employees was considered to generate fellowship and participation, which benefits the communication. Employees experienced ambiguity about their responsibility for communication with the managers. A clarification of employee responsibility was requested by both managers and employees. Clarifying the responsibilities, obligations, rights and expectations of both employee and managers may facilitate the communication between the parties.

Idag är det mycket vanligt att företag och organisationer använder sig av affärssystem för att kunna underlätta och stödja sina affärsprocesser. Affärssystemet fungerar som ett slags kärna i företaget eller organisationen, och det huvudsakliga syftet är att stödja alla huvudfunktioner och integrera flödet av data. Det händer än idag att IT-projekt misslyckas i hög grad, och de största orsakerna till det anses vara bland annat att företaget får prioriterade förändringar, dålig kommunikation, och inkorrekt kravinsamling. Orsaker som leder till en inkorrekt kravinsamling kan vara bland annat att det uppstår missförstånd och tvetydigheter i kraven. Missförstånd och tvetydigheter kan uppstå genom bland annat en sämre förmåga att kommunicera hos de involverade parterna, att båda parter inte har en samsyn i språket eller de begrepp som används, eller att rätt kompetens eller rätt personer inte finns tillgängliga i projektet. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att minska risken för missförstånd och tvetydigheter i kravinsamlingsprocessen, ur ett kund–systemleverantörsperspektiv. Kravinsamlingsprocessen syftar på den kravinsamlingsprocess som genomförs i systemutvecklingsprojekt. Den metod som har använts i denna uppsats är fallstudiemetoden. Två fall, i form av kund-projekt, har studerats hos fallföretaget och skarpa intervjuer med semi-strukturerade intervjuguider som underlag har genomförts. Intervjuerna gjordes med två systemleverantörsföretag och ett kundföretag till respektive systemleverantörsföretag. De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien för att kunna minska risken för missförstånd är att kommunikationen är A och O, det behövs en samsyn i språk och begrepp, det är viktigt med kompetensbredd och tillgång till rätt kompetens, samt att kunna avsätta tid. Kommunikationen är helt avgörande när det handlar om att kunna minska risken för missförstånd och tvetydigheter. Båda parter i ett kund- och systemleverantörssamarbete behöver ha förmågan att kunna kommunicera, och även göra det på ett sätt som passar båda parter. Förutom att kunna kommunicera är det också viktigt att båda parter har en samsyn i språk och begrepp. Ett begrepp hos kunden kan betyda något helt annat för systemleverantören, och begrepp kan också ha flera olika betydelser, vilket är viktigt att reda ut tidigt i kravinsamlingsprocessen. Eftersom kunden besitter mer verksamhetsmässig kompetens och systemleverantören mer teknisk kompetens finns det också en stor risk att de talar olika språk, eftersom systemleverantören tenderar att använda mer tekniska begrepp och kunden använder dennes verksamhetsbegrepp. Även kompetensbredd och tillgång till rätt kompetens är viktigt, därför att ett system ofta påverkar i stort sätt hela verksamheten, men det är inte alltid personer från verksamhetens alla delar som deltar i projektet. Därmed är det viktigt att kunna ha tillgång till personer från de olika delarna, för att till exempel ta reda på arbetssätt. Det är också viktigt, för båda parter, att kunna avsätta tid. Det är viktigt att hålla kravspecifikationen uppdaterad med de aktuella kraven, för att inte riskera att utvecklingen tar en annan väg än mot den gemensamma målbilden.

The word communication originates from the Latin word communicare that means to do something in common. When human beings communicate with each other, we share thoughts, emotions, values and actions. The foundation in communication is found within the interpersonal communication, which is the act of communication between two persons. All types of communications include of verbal and nonverbal acts of communication. The verbal communication consists of words either in speech or writing, the nonverbal act implies gestures, frequency of the tone and facial expressions. Within the pharmaceutical profession, good communication between the pharmacist and the customer is important and can affect the customer’s health and quality of life in both direct as well as indirect ways. In recent years, the pharmacist's role in the pharmacy has drastically changed. Nowadays the care of the customer has gained more significance than before. To improve customer health and quality of life it is important that the pharmacist acts to promote a good relationship with the customer and the foundation for this relationship should be built on good terms of communication. The purpose of this study was to study how common it is with communication errors between pharmacist and customer, and to demonstrate probable underlying causes. Secondary questions were, how is the drug advice the pharmacist provides affected by communication errors? Collection of data for the study was done with structured observation charts, where the customer and pharmacist were strictly observed. A total of 316 meetings were observed and the data collected referred to prescriptions. In more than one-third of the observed meetings, there were communication errors between the pharmacist and the customer. Communication errors that arose concerned lack of eye contact, language barriers, choice of questions, background noise from colleagues and customers and discussions from generic exchanges. To reduce future communication errors, the pharmacist's actions should be strengthened, such as eye contact, clear follow-up questions and improved feedback.