Den här uppsatsen beskriver de kommunikationsproblem som kan uppstå mellan speldesigner och ljuddesigner, under arbetet i ett spelprojekt. För att samla in relevant data har jag använt mig utav två olika metoder. Den största vikten läggs på kvalitativa intervjuer men uppsatsen innehåller även en autoetnografisk beskrivning. Intervjuerna har genomförts med flera företag inom den professionella spelbranschen och tar upp både speldesignern och ljuddesignerns perspektiv inom området. Den autoetnografiska beskrivningen handlar om mina egna erfarenheter som jag har samlat på mig under flertalet skolprojekt, där jag antingen har jobbat som kompositör eller ljuddesigner. Uppsatsen behandlar främst hur de olika parterna ser på kommunikationen i ett spelprojekt och eventuella problem som kan uppstå under arbetets gång, men tar även upp eventuella lösningar och sätt att arbeta runt problemet.

Uppsatsen undersöker skillnader mellan att jobba som ljuddesigner på mindre indieprojekt jämfört med större spelproduktioner. Skillnader mellan att jobba som intern ljuddesigner jämfört med som konsult och hur andra utvecklare ser på ljud i spel tas även upp. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och tre intervjuer genomfördes. Analysen av intervjuerna utgår från uppsatsens syfte och frågeställning samt tidigare forskning om ljud i spel och inom organisationssociologi. Studien visar att det finns stora skillnader inom de olika produktionerna. Även inom olika indieprojekt. Kommunikation med resten av teamet och det administrativa arbetet skiljer sig mellan projekten. De större projekten har här en större fördel tack vare mer vana och användandet av en audio director.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att bidra med en förståelse kringpotentiella kommunikationsproblem under processen av ett spelskapande mellanspeldesigners och ljuddesigners. Detta fullföljdes genom kvalitativa djupintervjuer medhjälp av en halvstrukturerad metod och vissa tillägg av mina egna upplevelser, medandra ord en autoetnografi. Totalt fyra ljuddesigners och speldesigners blev tillfrågadeom deras upplevelser av olika problem på grund av kommunikationen mellan varandra,samt hur de gick till väga för att lösa dessa bekymmer. Det övergripande resultatet visarhur abstrakt bemötandet av kommunikationsproblem är då det kan variera beroende påvilket arbetssätt spelföretaget funktionerar. Med andra ord om en jobbar hemifrån ellerpå plats. Som helhet uppger respondenterna att det finns kommunikativa hinder ochallmänna missförstånd mellan varandra. Exempelvis att konversera via mejl kanförebygga osäkerhet och missförstånd vid beskrivandet av en aktivitet så som att skapaen specifik ljudeffekt. Denna typ av problem löste sig genom dialoger och diskussionerför att förstå den bakomliggande idén för ljudeffekten.Utöver detta ska denna undersökning förmedla en förståelse kring potentiellakommunikationsproblem genom att ta del av denna uppsats och förbereda till nuvarandeeller tillkommande projektsamarbeten.