Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts. Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap. ”Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått” (Modern Barndom, 2004:8 s.10). Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem. Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer. I skolan är de både barn och elever medans de efter skoltid endast är barn.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine how instruction librarians‟ perceptions of web scale discovery services and their perceptions of the impact of web scale discovery on students‟ information literacy are reflected in their instruction practices in academic libraries. This study addresses how instruction librarians generally perceive WSDS and students‟ information literacy as well as how instruction librarians conduct their instruction sessions. The study‟s empirical data consists of the responses received through seven semi-structured interviews with ten instruction librarians at three separate universities in the Västra Götaland region. The study concludes that library instruction practices reflect many of the librarians‟ perceptions surrounding WSDS, most notably in the areas of source criticism and critical assessment of search results. The study also shows that the search strategies, techniques, and tools taught in instruction sessions are greatly influenced by librarians‟ perceptions of the usefulness of WSDS in student search processes. The librarians‟ responses demonstrate the importance of teaching students search strategies and techniques as well as helping them develop critical evaluation skills that will remain relevant as search technologies continue to evolve.

De senaste åren har präglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning. Bilddelningsplattformen Instagram är ett av dessa medier. Med 150 miljoner användare* (data hämtad 6 september 2013), är plattformen ett av de största sociala nätverken idag.    I takt med sociala mediers ständiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att påverkas. Så även den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv är emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att själva bestämma hur de medieras till allmänheten.    Denna studie har därför undersökt hur två framträdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), använder sig av Instagram. Hur de konstruerar sina visuella identiteter, hur de försöker framställa sig. Syftet har vidare varit att diskutera de aktuella politikernas bruk av Instagram utifrån begrepp som varufiering och personifiering av politikern, med ett ytterligare teoretiskt ramverk bestående av medialisering, kändispolitik och postpolitik. Studien intresserade sig även för hur politikerna själva uppfattar sitt användande och hur de ser på mediet ifråga; vilka följder det har haft för dem, professionellt som privat.    Studiens metodologiska ram baserades uteslutande på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA), och hans uppfattning om begreppen representation, identitet och relation, samt diskurs. Materialet har bestått av två kronologiskt linjära urval från respektive politikers bildflöde, vilket resulterade i 36 bilder ur Palms flöde, och 50 ur Ohlys. Bilderna delades in i diskursspecifika kategorier, arbete och fritid, och sedan i ytterligare analytiska teman.    Författarna har också hållit en semistrukturerad orienteringsintervju med vardera politiker, och gjort en liknande segmentering och analys av svaren.    Uppsatsen visar att Veronica Palm och Lars Ohly, med den oinskränkta makt de har över sina Instagram-konton, genom exkludering och tematisering, implicita och explicita skildringar, kan konstruera den bild av sig själva och av verkligheten som de själva önskar, och som gynnar dem. Det har också framgått att de aktuella politikernas syn på Instagram, är att det är ett lättsamt, mindre seriöst medium där man kan vara personlig och dela bilder utan konsekvenser. Det är inget ovärderligt politiskt instrument som vinner val, men det kan tjäna till att minska klyftan mellan privat och professionellt, mellan väljare och vald. * http://instagram.com/press/ besökt 21/5-2014

Syfte med denna studie är att undersöka hur fem högstadie- och fem gymnasieelever upplever individualiserad undervisning i några ämnen jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning. Frågeställningar är följande: Hur upplever högstadie- och gymnasieeleverna individualiserad undervisning i några ämnen? Vilka likheter och/eller skillnader påträffas i elevernas upplevelse av individualiserad undervisning jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning? Vilka likheter och/eller skillnader förekommer mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning? Denna studie är en fallstudie. Insamlingsmetoden är kvalitativa intervjuer som analyseras kvalitativt men också kvantifieras. Resultaten visar att samtliga högstadie- och gymnasieelever upplever såväl för- som nackdelar med individualiserad undervisning. Majoriteten upplever individualiserad undervisning som mer motiverande och utmanande än ordinarie.  Resultaten visar också att individualiserad undervisning upplevs av flertalet som bättre vad gäller undervisningens upplägg och genomförande. Det förekommer både likheter och skillnader mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning.

De yngsta barnen tillbringar en stor del av deras vakna tid i förskolan. Pedagogerna som arbetar i förskolan följer dessa barn, i många fall varje dag, i flera år. Förskolan ska vara likvärdig, men är den det? Är förskolan en plats där alla barn, med stöd av pedagogerna, har möjlighet att utvecklas till starka individer? Vi läser tidningsrubriker och rapporter om att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar, vilket kopplas samman med försämrade skolprestationer (Hagqvist, 2015). Vi frågar oss vilken roll förskolan har i dessa dystra besked. Kan förskolan och dess pedagoger göra skillnad? Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan beskriver sitt arbete med att stärka barns självkänsla, och om beskrivningarna hos yrkeskategorierna skilde sig åt med tanke på deras olika utbildningsbakgrund. För oss författare är ämnet angeläget, då vi är av den uppfattningen att en god självkänsla utgör en fundamental förutsättning för barns välmående och möjligheter till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer med drag av en tolkande hermeneutisk metod, har vi fått en inblick i hur förskollärare och barnskötare på fyra olika förskolor i Mellansverige reflekterar över ämnet. Med utgångspunkt i självpsykologisk teori har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare och barnskötare beskriver sitt arbete med att stärka barns självkänsla i förskolan, hur förskollärare och barnskötare reflekterar över sin egen roll i den sociala interaktionen med barnen och vilka skillnader som kunde utrönas i de olika yrkeskategoriernas beskrivningar av sitt arbete med att stärka barns självkänsla i förskolan. Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien har en djupare medvetenhet än barnskötarna angående arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi ser dock att både förskollärare och barnskötare, utifrån vår tolkning, arbetar med de aspekter som inom självpsykologin anses nödvändiga för barnets optimala självutveckling. Dessutom tycker vi oss se en stor medvetenhet hos samtliga pedagoger, om deras roll i den sociala interaktionen med barnen. Arbetet med att stärka barns självkänsla, är något som sker hela tiden, integrerat i den övriga verksamheten.

Denna studie handlar om elever med ett lägre språkligt självförtroende i engelska. I den svenska skolan riskerar elever med dessa svårigheter att hämma sin egen språkutveckling som sin tur kan minska motivationen till skolämnet engelska. Detta är en kvalitativ studie där datainsamlingen skett med intervjuer där fyra elever med ett lägre språkligt självförtroende inkluderats. Studien grundar sig på två teoretiska perspektiv, Self-Determination Theory och Directed Motivational Current. Genom intervjuerna och teorierna har studien hjälpt oss att förstå vad elever i årskurs 5 finner viktigt för att motiveras i engelskämnet. Det visar sig att autonomi och tillhörighet i klassen har de största betydande rollerna för en ökning av motivation och vidareutveckling av deras språkliga självförtroende.

Idag har blåljusaktörerna (räddningstjänsten, polismyndigheten och ambulanssjukvården) inte samma kartmaterial att arbeta efter. Detta innebär att de har olika kartbilder att jobba med. Detta skulle kunna lösas med hjälp av ett gemensamt kartstöd och en touch av metadata. Metadata är data om data och blir allt vanligare i datasammanhang. Då data blir mer och mer innehållsrikt och mer komplicerat blir vikten av metadata större. Metadata kan liknas vid en innehållsförteckning till ett examensarbete. Utan innehållsförteckning och rubriker skulle arbetet vara svårt att läsa igenom.  Metadata hjälper bl.a. till så vi kan dela datamängder men ser också till att data hålls uppdaterat. Data och geodata kan användas utan metadata men med den fås en beskrivning av hur aktuell data är, vilka rättigheter vi har att använda den o.s.v. Syftet med studien var att få fram det geodata och metadata som blåljusaktörerna har gemensamt i sin verksamhet. Detta för att underlätta framställandet av en gemensam blåljuskarta, så att aktörerna kan utföra sina uppdrag på ett så tidseffektivt sätt som möjligt. Genom intervjuer med de tre blåljusaktörerna fick vi reda på vilka data/geodata varje aktör har av intresse. Genom att jämföra aktörernas svar med varandra lyckades gemensamma geodata som cykelbanor och husnummer lokaliseras. Ur geodata kunde sedan metadata som, uppdatering, entrésida m.fl. extraheras.

Homosexualitet ses fortfarande som en avvikelse i förhållande till den heterosexuella samhällsnormen och människor som definierar sig som homosexuella måste hantera en rad olika problem som heterosexuella människor inte behöver eftersom de är en del av normen. Med avstamp i George H. Meads identitetsteori och kompletterande stigmabegrepp från Erving Goffman ämnar studien undersöka hur den identitetsskapande processen kan se ut hos homosexuella kvinnor och vidare hur att vara lesbisk har påverkat deras självbild. Utifrån Michel Foucaults maktteori och definitionen av begreppet panoptikon undersöks upplevelsen av processen som det innebär att komma ut som homosexuell. Författaren närmar sig fenomenet genom kvalitativa intervjuer med människor som identifierar sig som kvinnor och som lesbiska. Studien visar att det att tillhöra en minoritet som hela tiden måste förhålla sig till en normativ majoritet har stor påverkan både när det gäller självbilden och identiteten hos lesbiska kvinnor / Homosexuality is still seen as a deviation in comparison to the heterosexual norm and people who define themselves as homosexual must deal with problems that heterosexual people never have to because they are part of a normative structure. Starting with George H. Meads identity theory and complementing theories from Erving Hoffman regarding the concept of stigma the study aims to research the process of identity development for lesbian women as a minority group and furthermore how being a lesbian influences their self image. With base in Michel Foucaults theories about power and surveillance and his use of the concept Panopticon the study aims to investigate the process of “coming out”. The writer of this paper analyses the different phenomenons through empiric data that is collected via qualitative interviews with women who identify themselves as lesbians. The study shows that being a part of a sexual minority group has a large impact on the self image and identity development for these lesbian women.

Barn vistas idag i förskolan långa dagar vilket gör förskolan till en viktig plats för barns fysiska aktivitet. Barn är idag också mer stillasittande på grund av förändrade livsvillkor som längre arbetsdagar för vårdnadshavarna samt den digitalisering som skett. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på planering, arbete med och främjande av fysisk aktivitet i förskolan. Vi samlade in materialet genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. I vår analys utgick vi från ett hälsoperspektiv med hjälp av KASAM-teorins salutogena och patogena perspektiv samt det relationella perspektivet för att försöka besvara våra forskningsfrågor om hur förskollärarna beskriver sina egna erfarenheter av fysisk aktivitet, hur förskollärarna reflekterar kring förskolebarns fysiska aktivitet, hur  förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i inomhusmiljön och hur förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Studiens resultat visar att förskollärares inställning och egna erfarenheter påverkar hur de planerar och främjar fysisk aktivitet i förskolan. De förskollärare som har en positiv inställning och positiva erfarenheter till fysisk aktivitet på fritiden var också de som tog med sig det in i förskolans verksamhet. Resultatet visar också att förskollärarna anser att deras förhållningssätt och miljöns utformning påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet i förskolan. Analysen visar att förskollärarna på respektive förskolor arbetar med syftet att barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa ska tillgodoses, samt att lärarnas svar kan beskrivas som hälsofrämjande.