Syftet med examensarbetet är att belysa hur pedagoger i förskolan kan bidra till att stötta barn i behov av särskilt stöd, med fokus på funktionsvariationer. Studien bygger på datainsamling genom kvalitativa intervjuer med fyra erfarna förskollärare vid tre olika förskolor i samma kommun. Examensarbetet utgår från en sociokulturell teori, vilket i det här sammanhanget betyder att barn med funktionsvariationer liksom andra barn utvecklas och lär tillsammans med andra barn och vuxna i den miljö där de befinner sig i. I resultatet av intervjuerna framkommer att informanternas kunskaper, kompetens och erfarenheter varierar när det gäller att bemöta barn med funktionsvariationer. Det framkommer även att pedagogerna efterlyser specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd i förskolans verksamhet när det gäller bemötande av barn med funktionsvariationer. En slutsats är att studiens pedagoger i enlighet med läroplanen anser att alla barn, oavsett om de får särskilt stöd eller inte, ska ges goda förutsättningar för utveckling och lärande i förskolan. En annan slutsats är trots att förskolan ska vara för alla barn kan det i praktiken vara svårt att ibland anpassa verksamheten för alla barn. En övergripande slutsats som kan dras av den här studien är att de medverkande pedagogerna anser att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd/funktionsvariationer behöver stärkas bland förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan.

<p>I det dagliga mötet med elever ställs lärare inför utmaningar som kräver att läraren besitter en förmåga att ta ställning, både etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma då läraren tvingas göra avvägningar mellan olika etiska och moraliska hänsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsätter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik. Den kunskapen kan erhållas genom etiska diskussioner inom den pedagogiska verksamheten. Studiens övergripande syfte är således att belysa lärares yrkesetik. Syftet uppnåddes genom att studera vilka etiska överväganden lärare gör, när de resonerade kring moraliska dilemman samt hur dessa överväganden kunde tolkas i förhållande till utvalda etiktraditioner. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats brukats med intervjuer som metod för insamlande av data. Resultatet av studien visade att lärare vid moraliska dilemman strävar efter en kongruent lösning. Vidare fann vi att i ett specifikt dilemma, varierade lärarnas överväganden och handlingsalternativ. Resultatet visar dessutom att konsekvensetiken är möjlig att skönja i lärarnas överväganden, då konsekvenserna motiverar lärarnas hantering av situationen. Samtidigt påvisar resultatet att en etiktradition inte utesluts för en annan.</p><p>In the daily meeting with students teachers face challenges that demand that they possess an ability to take a position, both ethically and morally. These challenges might be of a kind that they result in conflict. This conflict becomes a dilemma as the teacher is forced to balance between different ethical and moral considerations in order to handle the situation. The handling of a dilemma requires good ethical knowledge. This ethical awareness presupposes a considerable knowledge of the professional ethics. That knowledge can be obtained through ethical discussions within the educational programme. The overall aim of the study is thus to shed light on the professional ethics of teachers. The purpose is achieved by studying the ethical considerations teachers are making when reasoning about moral dilemmas and how these considerations can be interpreted in relation to ethical theories. In order to respond to the purpose, a qualitative approach has been undertaken with interviews as a means to collect data. The result shows that teachers strive for a congruent solution. Furthermore, the results illustrate that in one specific dilemma the considerations and alternatives for action of the teachers were varying. In addition the results show that the teleological ethics are discernable in the considerations of teachers as the consequences motivate the teachers handling of the situation. At the same time the outcome shows that one doctrine is not excluded in favour for another.</p>

<p>Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? </p><p>I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet. I metoddelen redogörs för de val som gjorts i samband med studien. Genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar har deras uppfattningar om leken kunnat dokumenterats. </p><p>Resultatet visar att föräldrarna hade svårt att hitta en beskrivning på leken utan använde hellre exempel för att definiera leken. De ger gärna exempel på vad lek kan vara för dem, men också vad de räknar som"inte lek". När föräldrarna berättar om sin roll i barnens lek beskriver de sig själva som passiva. Även om de har kontroll över barnens lek och ibland blir indragna i leken, så är det barnen som bestämmer och föräldern blir oftast tilldelad en roll. Dock framkommer att de flesta av de intervjuade föräldrarna känner dåligt samvete över att de inte leker tillräckligt med sina barm. Information om leken kommer enligt föräldrarna från förskolans personal, även genom att föräldern själv frågar.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte är att undersöka förskolebarns föreställningar om jordens form samt var/hur människan bor på jorden och metoden som använts för att uppnå syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i åldern fem år. Tidigare forskning inom området finns, dock är de grundade på intervjuer och studier av något äldre barn.</p><p>Barn formar utifrån sina erfarenheter egna föreställningar och dessa hjälper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. Föreställningarna är i dessa unga år oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ändå har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfäriska form samt var/hur människan kan bo på jorden. Barnen har många begrepp och föreställningar, dock ännu inte helt fast förankrad.</p><p>Nyckelord: Förskolebarns föreställningar, jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap.</p>

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet. I metoddelen redogörs för de val som gjorts i samband med studien. Genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar har deras uppfattningar om leken kunnat dokumenterats. Resultatet visar att föräldrarna hade svårt att hitta en beskrivning på leken utan använde hellre exempel för att definiera leken. De ger gärna exempel på vad lek kan vara för dem, men också vad de räknar som"inte lek". När föräldrarna berättar om sin roll i barnens lek beskriver de sig själva som passiva. Även om de har kontroll över barnens lek och ibland blir indragna i leken, så är det barnen som bestämmer och föräldern blir oftast tilldelad en roll. Dock framkommer att de flesta av de intervjuade föräldrarna känner dåligt samvete över att de inte leker tillräckligt med sina barm. Information om leken kommer enligt föräldrarna från förskolans personal, även genom att föräldern själv frågar.

I det dagliga mötet med elever ställs lärare inför utmaningar som kräver att läraren besitter en förmåga att ta ställning, både etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma då läraren tvingas göra avvägningar mellan olika etiska och moraliska hänsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsätter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik. Den kunskapen kan erhållas genom etiska diskussioner inom den pedagogiska verksamheten. Studiens övergripande syfte är således att belysa lärares yrkesetik. Syftet uppnåddes genom att studera vilka etiska överväganden lärare gör, när de resonerade kring moraliska dilemman samt hur dessa överväganden kunde tolkas i förhållande till utvalda etiktraditioner. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats brukats med intervjuer som metod för insamlande av data. Resultatet av studien visade att lärare vid moraliska dilemman strävar efter en kongruent lösning. Vidare fann vi att i ett specifikt dilemma, varierade lärarnas överväganden och handlingsalternativ. Resultatet visar dessutom att konsekvensetiken är möjlig att skönja i lärarnas överväganden, då konsekvenserna motiverar lärarnas hantering av situationen. Samtidigt påvisar resultatet att en etiktradition inte utesluts för en annan. In the daily meeting with students teachers face challenges that demand that they possess an ability to take a position, both ethically and morally. These challenges might be of a kind that they result in conflict. This conflict becomes a dilemma as the teacher is forced to balance between different ethical and moral considerations in order to handle the situation. The handling of a dilemma requires good ethical knowledge. This ethical awareness presupposes a considerable knowledge of the professional ethics. That knowledge can be obtained through ethical discussions within the educational programme. The overall aim of the study is thus to shed light on the professional ethics of teachers. The purpose is achieved by studying the ethical considerations teachers are making when reasoning about moral dilemmas and how these considerations can be interpreted in relation to ethical theories. In order to respond to the purpose, a qualitative approach has been undertaken with interviews as a means to collect data. The result shows that teachers strive for a congruent solution. Furthermore, the results illustrate that in one specific dilemma the considerations and alternatives for action of the teachers were varying. In addition the results show that the teleological ethics are discernable in the considerations of teachers as the consequences motivate the teachers handling of the situation. At the same time the outcome shows that one doctrine is not excluded in favour for another.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka förskolebarns föreställningar om jordens form samt var/hur människan bor på jorden och metoden som använts för att uppnå syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i åldern fem år. Tidigare forskning inom området finns, dock är de grundade på intervjuer och studier av något äldre barn. Barn formar utifrån sina erfarenheter egna föreställningar och dessa hjälper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. Föreställningarna är i dessa unga år oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ändå har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfäriska form samt var/hur människan kan bo på jorden. Barnen har många begrepp och föreställningar, dock ännu inte helt fast förankrad. Nyckelord: Förskolebarns föreställningar, jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap.

Inom området för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrån ett medieetnografiskt perspektiv. I studien används kvalitativa intervjuer då målet är att få en förståelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av ämne då jag själv är en del av technoscenen.           De frågeställningar som besvaras är: Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen? Hur kan identitetsprocesserna förstås i relation till den enskilda utövaren? Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen? Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder på att identitet skapas på skilda sätt och framträder olika starkt beroende på den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har också visat varför en individ väljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas från andra subkulturella företeelser. Stilperspektivet används för att urskilja technoscenen från andra subkulturer. Technoklubben i sig, dansmomentet, vinylskivan, DJ:n samt den prestigelösa miljö definieras som stilmarkörer och stilelement. Technoklubben kan uppfattas som en tillflyktsplats som främst fyller en funktion av gemenskap och samhörighet med likasinnade för individer med ett starkt frihetsbehov.

Welfare is every person's right. To create conditions for a good welfare it requires coordinated strategic interventions at national and local level. Efforts must be politically supported to be able to strengthen public health. Local welfare management is a measure used to control and monitor public health. The purpose of this study was to investigate local actors perceptions of collaboration in strategic public health efforts with local welfare management in a municipality in central Sweden. The methodology approach was qualitative with a manifest content analysis and sentence concentrator. A total of five interviews with two politicians, two officials and a public health planner were conducted. The results showed that the respondents had an understanding of the benefits of collaboration. The strategic work was influenced by the interaction while working with local welfare accounts. Various collaborative projects had been started and there was a potential to incorporate public health in the strategic work. Participants experienced that health promotion effects of interaction gave them empowerment and good experiences that they carried with them in the continued strategic public health efforts. The conclusions were that local welfare management might be a success factor that spurs the strategic public health efforts in the community. As a result of the work the municipal actors became aware of each other and this could be important for future collaboration on public health between different actors in the municipality.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet. Eleverna berättar om hur de genom att titta, lyssna, prata, spela, leka och interagera med andra, utvecklar sitt språk och lär sig regler och koder i konkreta situationer och sammanhang.