A health-promoting workplace is created through the joint efforts of employers, employeesand the society. In today's society a lot of time is spent at work, and work is seen more as aprerequisite for health, by creating a sense of identity for the individual as well as socialstatus. Today many teachers feel stress at work, where threats and violence arecommonplace. If given the opportunity to switch careers, half of all the teachers wouldchoose a different profession.The purpose of the study is to examine how teachers at a private elementary school describetheir working environment and how they experience health promotion in their workplace.Seven qualitative individual semi-structured interviews were conducted, and the materialwas structured with a manifest content analysis. Categories and sub-categories created theend result. The results show that teachers experience a lack of continuous health promotionin the workplace. Few actions are made to improve health and the teachers feel that stress,threats and violence exist in the workplace.There is a belief that management together withteachers could create a good working environment and that management is open to theteachers’ proposals.The conclusions of the study are that the teachers experiencing stress, threats and violence inthe workplace. They feel that the discussion about health work is absent and do not think thatthe management shows enough interest in the matter. The teachers lack the commitment andencouragement from the management. / En hälsofrämjande arbetsplats skapas genom ett gemensamt arbete från arbetsgivare, arbetstagare och samhället. I dagens samhälle spenderas mycket tid på arbetsplatsen och arbetet ses mer som en förutsättning för hälsa, detta genom att skapa identitet och social status. Det är många lärare som känner stress på arbetet, även hot och våld är vanligt förekommande. Om det gick att välja yrke igen skulle hälften av lärarna välja ett annat yrke.Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på en privat grundskola beskriver sin arbetsmiljö och hur de upplever att hälsoarbetet bedrivs på arbetsplatsen. Undersökningen har utförts med sju kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att strukturera materialet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen är bristande. Det sker ett fåtal insatser för att förbättra hälsan och pedagogerna upplever stress, känsla av otillräcklighet, hot och våld på arbetsplatsen. Det finns en upplevelse av att ledning tillsammans med pedagogerna kan skapa en bättre arbetsmiljö och att ledningen har en öppenhet för pedagogernas förslag.Slutsatsen av studien är att pedagogerna upplever stress, hot och våld på arbetsplatsen. De upplever att diskussionen kring hälsoarbetet är frånvarande och tycker inte att ledningen visar något intresse i frågan. Pedagogerna saknar engagemang och uppmuntran från ledningen.

Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan.  Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan.   Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk.  Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex.  samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.

No description available.

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslärare tänker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frågeställningar var: Ska man anpassa undervisningen så att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i så fall varför? Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa? Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa på ett bra sätt?   Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att på så sett få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslärare som alla hade ett minimum av 10 års praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslärare ansåg att det är viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns många för- och nackdelar som man måste vara medveten om. De var överens om att valmöjligheterna varierade mycket beroende på individerna i de olika klasserna. Alla lärare var överens om att valmöjligheter är speciellt bra lämpat för redskap och hinderbanor. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Syftet med examensarbetet har varit att genomföra en jämförande analys mellan några religionslärares syn på sitt ämne och dess utformning i Sverige och England - vilket är bidrag till forskning om hur lärare ser på sitt undervisningsämne som är ett relativt outforskat fält. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare, två i vardera land. Frågeställningarna berörde syftet med religionsundervisningen, begrepp mångkultur och integration, kristendomens roll, upplägg av ämnet och motivet till detta såväl skillnader och likheter mellan de svenska och de engelska lärarna synsätt. Resultatet utifrån syftet och frågeställningarna var att lärarna ansåg att förståelse och andlig utveckling är de främsta syftena med ämnet, där den andliga utvecklingen är mer framträdande hos de engelska lärarna. Lärarna ansåg att ämnet hade en betydande roll att spela i fråga om integration och det mångkulturella samhället. Det som togs upp i båda ländernas religionsundervisning var världsreligionerna, ickereligiösa livsåskådningar och livsfrågor. De svenska motiverade huvudsakligen upplägget utifrån styrdokumenten och de engelska utifrån elevgruppen samt hur samhället såg ut. De engelska lärarna ansåg att det var en självklarhet att kristenomen fick en framträdande ställning i ämnet. Något som även framkom var att lärarna från England hade en uttalad positiv attityd till andra människor och det pluralistiska samhället och önskade genom undervisningen förbereda eleverna att leva i det samhället, vilket bekräftar tidigare forskning inom området. Det jag funnit är att undersökningen bekräftar Bråtens (2009) studie som visar på att ämnet framförallt har en nationell och lokal prägel såväl att vissa likheter går att finna mellan länderna.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama. Studien visar på likheter och skillnader i lärarnas visioner och ger en gemensam bild av hur lärarna eftersträvar att elever ska känna gemenskap i gruppen och utvecklas på ett personligt plan.

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda på vad fyra olika svensklärare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik påverkar deras val av arbetssätt då de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jämför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i ämnet. Resultatet visar att de två gymnasielärarna inte har mycket mer krav på elevernas grammatikkunskaper än vad de två lärarna i grundskolans senare år har. Flertalet av informanterna är missnöjda med lärarutbildningens grammatikkurs. De önskade att de hade fått mer metodik och didaktik i sin utbildning. Övervägande delen av informanterna tar heller inte del av aktuell forskning i grammatik

This master’s thesis falls under the topic of sociology in literature. The purpose is to examine what kind of attitudes that a few Swedish librarians may have to the crime fiction/murder mystery genre. The aim of this paper is also to find out if those attitudes have changed through during their working time, and if so, how they have changed. This paper is going to raise the following issues; What attitudes do librarians have to the detective genre and how has these attitudes possibly changed through the years? What does the librarian consider regarding the names that the crime fiction may have? What is the librarian's attitude to the detective genre trends and popularity, and has this changed from a backward-looking perspective?The theory of thesis is based Jofrid Karner Smidts theory about the characteristics of the librarian’s literary taste and the role of the librarian as a mediator of literature. The main method used in this thesis is qualitative interviews. In total, six librarians from five different public access libraries have been interviewed, with questions based on the devised thesis problem. All of the librarians who were interviewed had a positive attitude to the crime fiction/murder mystery genre in question. All the libraries had a special crime fiction shelf to promote the genre. The trends of the crime fiction genre are tilted towards female writers, with a growing trend in descriptive violence.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sex lärare upplever implementeringen av en-till-en rörande hur det har påverkat deras yrkespraktik. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod med intervjuer använts där lärarna har tillfrågats hur en-till-en påverkar deras val av material och hur det har förändrat deras arbetssätt i klassrummet. Ett annat frågebatteri berör ifall lärarna upplevt någon förändring hos eleverna vad avser deras betyg efter det att en-till-en implementerades. För att se på vilken nivå lärarna befinner sig i användandet av detta nya verktyg har R R Puenteduras S.A.M.R.-modell använts, en modell som beskriver fyra olika lärandestadier som lärarna kan befinna sig på. Resultaten visar att överlag så trivs lärarna med att jobba med en-till-en. De upplever att det gör deras arbete enklare, roligare och hjälper till att skapa variation för studenterna. Icke desto mindre så är lärarna dock överens om att en-till-en inte hjälper studenterna att prestera bättre eller höja sina betyg. / The purpose of this thesis is to investigate how six teachers perceive the implementation of one-to-one with regards to how it has changed their professional practice. In order to find this out, a qualitative method using interviews have been carried out asking the teachers how one-to-one affects their choice of subject matter and how it has changed the work carried out in the classroom. Another set of question concerns whether or not the teachers experience any difference in their students' grades since one-to-one was implemented. To see at what level the teachers are using the new tools at their disposal R R Puenteduras S.A.M.R.-model has been used, describing four different stages of teaching at which the teachers can find themselves. The results show that overall the teachers are quite satisfied with working with one-to-one, feeling that it makes their work easier, more fun and helps to create variation for their students. However, the teachers agree that one-to-one alone does not help the students perform better or raise their grades in a significant manner.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur internetanvändares medvetenhet, uppfattningar och attityder kring övervakning på internet ser ut. Övervakning i  form av insamling och kartläggning av data, genom cookies. Metod och material: En kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa djupintervjuer har genomförts. Huvudresultat: Internetanvändare är medvetna om insamlingen, men inte om kartläggningen, av data på internet. Respondenterna och intervjupersonerna uppfattade och associerade cookies med personifierad annonsering, men reflekterade sällan över det. Deltagarna ställde sig övervägande positiva till insamlingen och kartläggnigen, samtidigt som en viss oro fanns kring det.