I samband med att den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18) publicerades, infördes begreppet fysisk aktivitet. Enligt WHO avser den fysiska aktiviteten all kroppslig rörelse som produceras av skelettmuskler och kräver energiförbrukning (WHO, 2020a). En omfattande definition som gör det relevant att analysera förskollärare och barnskötares förhållningssätt gentemot fysisk aktivitet i förskolan. Denna studie syftar till att analysera på vilket sätt förskollärare respektive barnskötare möjliggör en livslång relation till fysisk aktivitet för barn i förskolan. Studiens material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare. Därefter analyserades materialet utifrån teorin KASAM och de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Med utgångspunkt i KASAMs tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt de didaktiska frågorna har förskollärare respektive barnskötares definition av begreppet, den egna relationen till fysisk aktivitet samt deras förhållningssätt gentemot fysisk aktivitet i förskolan analyserats. Studiens resultat visar att förskollärarna och barnskötarna har en gemensam förståelse av begreppet, samt att deras relationer till fysisk aktivitet i viss mån skiljer sig åt. Resultatet visade även att pedagogerna erbjöd barnen fysisk aktivitet dagligen och att de anser att de aktiviteter som erbjuds ska vara intressanta och lustfyllda för barnen. Detta sätt att erbjuda rörelseglädje bidrar till att fysisk aktivitet känns meningsfullt och därmed får barnen möjlighet att bilda en god relation till fysisk aktivitet som varar resten av livet. Studien visar också att pedagogernas individuella intresse och erfarenheter har betydelse för i vilken utsträckning de erbjuder fysisk aktivitet i förskolan.

No description available.

Det finns inte många tidigare studier om föräldrars upplevelser av vården när barnet har kolik. De flesta av studierna som finns inriktar sig på föräldrars upplevelser av att ha ett barn med kolik och inte om vården. Den här studien kan ligga till grund för hur sjuksköterskan som jobbar inom barnhälsovården på bästa sätt ska kunna möta föräldrar som har ett barn med kolik. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn har kolik och kontakten med barnhälsovården och en kvalitativ ansats användes med induktiv innehållsanalys som metod. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjufrågor och deltagare i studien var mammor som hade ett barn som haft kolikrelaterade besvär det senaste året. Resultatet av analys av intervjuerna delades upp i tre olika huvudkategorier: Att bli tagen på allvar, att ingå i ett sammanhang och att känna tillit till vården. Att bli tagen på allvar handlar om föräldrarnas upplevelser av hur vården hanterar deras tankar, funderingar och oro då deras barn har kolik. Att ingå i ett sammanhang handlar om att föräldrarna önskar att känna sig som en del av sin omgivning och att känna sig stöttade i sin roll som föräldrar. Att känna tillit till vården handlar om föräldrarnas upplevelser av att få information och om kunskapen hos vårdgivaren. Denna studie visar vikten av att som sköterska lyssna på föräldrarnas tankar och upplevelser och på så vis kunna ge mer stöd. Ett möjligt fortsatt förbättringsarbete vore att skapa en tydlig struktur i arbetet med kolik för all barnhälsovård.

Kreativitet i pedagogernas värld är en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De är båda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och är intresserade av hur kreativiteten används i skolan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några yrkesverksamma pedagoger ser på kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lärandet. Undersökningen utgår från tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jämförs svaren med de analyserade intervjuerna. Svaren visar på överensstämmelse mellan litteraturens och pedagogernas definition av kreativitet. Informanter lyfter fram faktorer som påverkar kreativiteten och dessa faktorer stämmer till stor del överens med de faktorer som litteraturen uppmärksammar. De flesta pedagoger anser att det finns många hinder för en kreativ miljö. Betydelsen och behovet av kreativitet betonas hos pedagogerna, litteraturen och styrdokumenten. Pedagogerna uttrycker samtidigt en brist på kreativitet i skolan och även en viss rädsla och osäkerhet för ett kreativt arbetssätt. Genom att synliggöra pedagogernas syn och förhållningssätt till kreativitet har författarna bidragit till en ökad förståelse för vad som hindrar den kreativa utvecklingen. Vidare forskning kring de faktorer som påverkar kreativiteten skulle vara av stort intresse anser författarna.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden. / Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden.

Studien undersöker hur pedagoger i förskolan upplever deras arbete kring den spontana fysiska aktiviteten och hur den uppstår. Vidare grundar studien sig i vårt egna intresse för fysisk aktivitet och utgår från ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger som är utbildade förskollärare och är verksamma runt om i Skåne.Analys: Pedagoger möter barn utifrån sina referensramar vid en krissituation. De visar sina känslor öppet och talar i klarspråk med barnen genom att använda ordval som barnen förstår. De använder sig av ritualer för att hjälpa barnen att bearbeta sorgen efter den döde. Vår studie har även visat att pedagogernas eget sorgearbete oftast hamnar i fokus och att barnens sorg inte sätts i främsta rummet. Nyckelord: Förskola, krishantering, dödsfall, kvalitativa intervjuer

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna på en förskola talar om utanförskap, kränkningar och mobbning. För att vi skulle uppnå vårt syfte med undersökningen utgick vi från våra två frågeställningar: - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, kränkningar och mobbning? - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning?För att svara på våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar.Vi har kopplat vår empiriska studie till relevant litteratur och läroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer på förskolan. Vi kan utifrån vårt empiriska material utläsa att läs att barn som är tysta, lugna och inte vågar ta för sig har lättare för att hamna utanför barngruppen, bli kränkta av andra barn eller utsatta för mobbning. Även de barn som har språksvårigheter, svårt med att uttala ljud och bokstäver och de barn som har ett beteende som inte accepteras av de andra barnen har lätt att utsättas för utanförskap, kränkningar och mobbning.Informanterna tycker att det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning handlar om att se varje barn för vad det är och bekräfta deras känslor. Informanterna tycker även att man ska styra upp lekar där alla barn får vara med för att förebygga utanförskap, kränkningar och mobbning.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att belysa förskollärarstudenters uppfattningar och tankar inför kommande arbete med den likvärdiga förskolan utifrån specialpedagogik och flerspråkighet. Studien genomfördes via intervjuer med tio förskollärarstudenter som läser den sjunde terminen på Uppsala universitet. Studenterna har deltagit i de kurser som genom teori ska skapa förutsättningar för studenterna att förberedas för sitt uppdrag i förskolans praktik. För att belysa studenternas uppfattningar genomfördes studien genom två separata delstudier med olika fokus på den likvärdiga förskolan. Delstudie 1 studerade uppfattningarna kring det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan fokuserat på flerspråkighet. Delstudie 2 studerade uppfattningarna kring det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan fokuserat på specialpedagogik. Med hjälp av den fenomenografiska forskningsansatsens analysmetod bildades kategorier som formades av de framförda uppfattningar och tankar som studenterna presenterade. Den fenomenografiska teorin fokuserar på hur människor uppfattar och talar kring ett specifikt fenomen, det fenomen som studerades i denna studie var den likvärdiga förskolan.  Resultatet av studien framför variationer i hur förskollärarstudenterna uppfattar det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan. Studenterna uppfattade den likvärdiga förskolan att innebära en verksamhet som formas utifrån barns förutsättningar. Uppfattningarna varierade kring hur väl förskollärarutbildningen varit förberedande inför det kommande arbetet. Det uppfattades finnas en oro över den konkreta kompetensen som de fått från utbildningen men framfördes även positiva uppfattningar kring det kommande ansvaret. De positiva uppfattningarna om utbildningens innehåll och förberedelse kunde bland annat sammanföras till de tidigare erfarenheter och den verksamhetsförlagda utbildningen som studenterna beskrev.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasielärare resonerar om och beskriver systematiskt kvalitetsarbete. Datainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. En riktad innehållsanalys av det transkriberade materialet har genomförts där resultatsammanställning och analys stöds av kvalitetsdefinitioner baserade på ramfaktorteori och följande komponenter i systematiskt kvalitetsarbete: innehåll, processer och metoder. Resultaten visar att lärare beskriver kvalitet som någonting eftersträvansvärt, med en ambition om att hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras i termer av både materiella och personella resurser. De personella resurserna framträder dock som det tydligaste måttet på kvalitet, exempelvis betydelsen av pedagogisk kompetens och ämneskunskap samt vikten av likvärdig bedömning och att lektionerna bedrivs av legitimerade personal. Studien visar hur lärare uttrycker stort engagemang kring det egna kvalitetsarbetet, arbetet att utveckla den egna undervisningen. I detta sammanhang beskrivs kvalitetsarbetet som en viktig och självklar del av lärarprofessionen. Skolan gemensamma systematiska kvalitetsarbete upplevs dock inte lika meningsfullt och utvecklande som det egna. Lärarna uttrycker att de förstår att ambitionen med ett skolgemensamt utvecklingsarbete är att förbättra skolans resultat, men ifrågasätter samtidigt om det är det de verkligen gör.