No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding.

Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möte med den svenska skolan genom deras berättelser. Studien har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med förståelsen att mening skapas i interaktion med andra. Berättandet ses här som en handling och en dominerande uttrycksform för identitetsskapande. I avhandlingen lyfts sju lärare fram genom deras yrkeslivsberättelser om den svenska mångkulturella skolan. Studien är en longitudinell undersökning och empirin består av fjorton livsberättelseintervjuer som gjorts i två omgångar med ett till fyra års mellanrum. Med hjälp av livsberättelseansatsen som teoretisk och metodologisk utgångspunkt analyseras följande frågeställningar: Vilka yrkesethos framträder i lärarnas berättelser om möten och relationer i den svenska skolan? Vilka positioner intar och tillskrivs lärarna i sina berättelser? Hur gestaltas legitimitet i lärarnas berättelser? Resultatet diskuteras i relation till teorier och diskurser om skola, lärarprofession, mångkulturella/interkulturella intentioner samt sociala strukturer. Studien visar att lärarna gör identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. Detta sker genom konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion av yrkesethos. I avhandlingen framkommer indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsade. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera och göra motstånd mot kraven på konformitet. / The aim of the dissertation is to contribute to an understanding of how immigrantteachers define and construct their identities in a new school context. The study isbased on a social constructional theory with the understanding that purpose iscreated through interaction with others. I see narratives as action and adominating form of expression for identity. In this thesis, seven immigrantteachers and their life stories about professional practices in the Swedishmulticultural education system are focused. The life story approach of studyingteachers´ practices has inspired analysis of the following issues: What kind ofprofessional identities do the teachers perform in their narratives about encountersand relationships in school? How do they position themselves in the stories andhow do others position them? How is legitimacy constructed in their stories?Conclusions from their professional life experiences are situated in Swedishschool contexts and are discussed together with theories and discourses aboutteaching as a profession, multicultural intentions, schools and social structures.The study shows diverse identity performances concerning legitimacy where theteachers perform different constructions, deconstructions, and reconstructions oftheir professional ethos. In the life stories, various positions of acceptance andresistance appear as answers to the demands of conformity.