The purpose of this thesis was to investigate whether utilization of the Node.js Cluster module within a web application in an environment with limited resources (the Heroku Cloud App Platform) could lead to an increase in throughput of the application and, in the case of an increase, how substantial it was. This has been done by load testing an example application when utilizing the module and without utilizing it. In both scenarios, the traffic sent in to the application varied from 10 requests/second to 100 requests/second. For the tests conducted on the application utilizing the module the number of worker process used within the application varied between 1 and 16. Furthermore, the tests were first conducted in a local environment in order to establish any increases in throughput in a stable environment, and, in case there were notable differences in throughput of the application, the same tests were conducted on the Heroku Cloud App Platform. Each test was also aimed towards testing one of two different types of tasks performed by the application: I/O or CPU bound. From the test results, it could be derived that utilization of the Cluster module did not lead to any increases in throughput when the application was doing I/O bound tasks in neither of the environments. However, when doing CPU bound tasks, it led to a ≥20% increase when the traffic sent to the application in the local environment was 10 requests/second or higher. The same increase could be seen when the traffic sent to the application was 50 requests/second or higher in the Heroku environment. The conclusion was, thus, that utilization of the module would be useful for the company (that this thesis took place at) in case an application installed on Heroku was exposed to higher traffic. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka om huruvida nyttjande av Node.jsmodulen Cluster i wen webbapplikation i en miljö med begränsade resurser (Heroku cloud appplattformen) skulle kunna leda till en ökning i throughput hos applikationen, och om det skedde en ökning – hur stor var då denna? Detta har gjorts genom att belastningstesta en exempelapplikation nyttjande modulen och utan den. I båda scenarier varierade trafiken som skickades till applikationen mellan 10 och 100 requests/sekund. För testerna utförda i applikationen som nyttjade modulen varierade antalet workerprocesser mellan 1 och16. Vidare utfördes testerna i den lokala miljön med målet att slå fast möjlig throughputökning i en stabil miljö först, och om det fanns några märkbara skillnaden i throughput hos applikationen skulle samma tester även utföras på Heroku app cloudplattformen. Varje test strävade också för att testa en av två olika typer av arbetsuppgifter utförda av applikationen: I/Oeller CPUbundna. Från testresultatet kunde det fastslås att: Clustermodulen ledde inte till några ökningar vad gällde throughput när applikationen gjorde I/Obundna arbetsuppgifter i någon av miljöerna. När applikationen däremot gjorde CPUbundna arbetsuppgifter ledde det till en ökning på ≥20% när trafiken var 10 requests/sekund eller högre. Samma ökning kunde ses först när trafiken kommer över 50 requests/sekund eller högre i Herokumiljön. Slutsatsen var därmed att användande av modulen skulle vara användbart för företaget som arbetet uträttades hos om en applikation som låg installerad på Heroku utsattes för vad som ansågs vara högre trafik.

Ingeniero Civil en Computación / En este documento se detalla el trabajo realizado para la elaboración de una red social para el fomento de la lectura, como parte del proyecto de La Biblioteca Libre. Acá se explica la solución implementada y las tecnologías utilizadas para el desarrollo de la misma. La Biblioteca Libre nace como una iniciativa para promover la lectura. Mediante el intercambio de libros, se ha logrado liberar 60 mil libros que permanecían sin uso. Esto ha generado una comunidad en torno al proyecto que no ha sido aprovechada en todo su potencial. Para esto, se planteó la creación de una red social que permita buscar libros, para luego valorarlos, criticarlos y comentarlos. Así, cada usuario puede revisar y descubrir nuevos libros a partir de lo descrito por otros usuarios, además de recibir recomendaciones de textos por parte del sistema. En la actualidad, sólo existían sitios de habla inglesa con estas características. Para validar la solución se encuestó a participantes recurrentes de La Biblioteca Libre, además de contar con casos de pruebas para las funcionalidades principales. Esta solución fue desarrollada usando Ruby on Rails, ya que se buscó un lenguaje expresivo y un framework que entregara herramientas para un trabajo rápido y expedito. La aplicación se encuentra en los servidores de Heroku y necesitará conectarse a Amazon, tanto para buscar información sobre los libros como para guardar imágenes. También es necesario realizar conexiones a Facebook para que los usuarios puedan usar sus cuentas en el sitio.

As technology becomes increasingly embedded in our daily lives, the demand for computational power is on the rise. Sometimes, the necessary calculations can be performed within the device itself, but often, they need to be processed remotely. This is where the role of cloud providers comes into play, steadily growing to meet the demand. With a multitude of providers available, each offering their own unique blend of services, costs, availability, and functionality, choosing the right one can be daunting. Each provider has its own advantages and drawbacks, making them more suitable for specific use scenarios. Growing businesses might find it challenging to select the best cloud provider due to the wide range of offerings. Decisions revolve around factors such as costs, scalability, and performance implications. This study examines a case where a transition was made from the cloud provider Heroku to Amazon Web Services (AWS) and their respective offerings. The moved infrastructure included a database, back-end service, and front-end service, with the last two operating as Docker-compiled containers. To investigate the differences, minor modifications were made to the existing infrastructure to make it compatible with AWS. Due to the similarities between the two systems, we could perform tests in 7 categories such as ”Time to first byte” and ”Time to interactive”. The data was derived using the performance monitoring software Google lighthouse. Non-app-specific data, like service availability and costs, were collected directly from the providers. The findings suggest that performance differences between Heroku and AWS were marginal. The cost data indicates Heroku as a pricier option at present. Despite AWS being cheaper it provides more features and customisation, it also offers a more advantageous cost model for future company growth and system expansion. If there was more time available for the study it would also be of interest to see how other providers compared to the two examined in the study. / I takt med att tekniken blir alltmer inbäddad i våra dagliga liv, ökar efterfrågan på beräkningskraft. Ibland kan de nödvändiga beräkningarna utföras inom enheten själv, men ofta behöver de bearbetas på distans. Det är här som rollen av molnleverantörer kommer in i bilden, stadigt växande för att möta efterfrågan. Med en mängd olika leverantörer tillgängliga, var och en erbjuder sin egen unika blandning av tjänster, kostnader, tillgänglighet och funktionalitet, kan det vara svårt att välja rätt. Varje leverantör har sina egna fördelar och nackdelar, vilket gör dem mer lämpliga för specifika användningsscenarier. Växande företag kan finna det utmanande att välja den bästa molnleverantören på grund av det breda utbudet av tjänster. Besluten kretsar kring faktorer som kostnader, skalbarhet och prestandaimplikationer. Denna studie undersöker ett fall där en övergång gjordes från molnleverantören Heroku till Amazon Web Services (AWS) och deras respektive erbjudanden. Den flyttade infrastrukturen inkluderade en databas, bakänd-tjänst och framänd-tjänst, med de två sistnämnda som fungerar som Docker-kompilerade behållare. För att undersöka skillnaderna gjordes mindre ändringar i den befintliga infrastrukturen för att göra den kompatibel med AWS. På grund av likheterna mellan de två systemen kunde vi utföra tester i 7 kategorier, såsom ”Time to first byte” och ”Time to interactive”. Data erhölls med hjälp av prestandaövervakningsprogramvaran Google Lighthouse. Icke-applikationsspecifika data, som tjänstens tillgänglighet och kostnader, samlades direkt från leverantörerna. Resultaten tyder på att prestandaskillnaderna mellan Heroku och AWS var marginella. Kostnadsdata indikerar att Heroku är ett dyrare alternativ för närvarande. Trots att AWS är billigare och erbjuder fler funktioner och anpassningar, erbjuder det också en mer fördelaktig kostnadsmodell för framtida företagstillväxt och systemutvidgning. Om det fanns mer tid för studien skulle det också vara intressant att se hur andra leverantörer jämförde sig med de två som undersöktes i studien.

Många företag som utvecklar en webb-applikation försäkrar regelbundet med olika testmetoder att de har en fungerande produkt. Ändå dröjer ofta leverans till kund och slutanvändare. Här beskrivs en lyckad implementation av hur leverans regelbundet kan ske till en molntjänst med ett så kallat blue green pattern som gör att applikationen kan uppdateras med minimal påverkan för slutanvändaren. Lösningen består i att webb-applikationenkan driftsättas i två olika miljöer och att användare alltid, via en html-sida som fungerar som en trafikriktare, skickas till den miljö som har den senaste versionen av applikationen. Genom ett script driftsätts den nya applikationen på den miljö som för tillfället inte har några besökare. När applikationen svarar på anrop ändrar scriptet så att slutanvändare i fortsättningen skickas till den nyligen uppdaterade miljön. Slutanvändare loggas regelbundet ut från applikationen så att de också regelbundet besöker trafikriktaren. Av de två testade molntjänsterna, Heroku och Amazon, är Amazon att föredra på grund av större möjligheter för manuell konfiguration.

The goal of this project work has been to create an application that can be helpful for both entrepreneurs and customers. This application, website should be seen as an extended arm and help to prevent misunderstandings between these two parts. A website has been created where customers can get theoretical help with rules and information about what applies when renovating a bathroom. What will the cost be and why is this cost often higher than what the customer expected from the beginning. The planning phase began with analyzing how the application could best be built up and with which functions could be suitable to include. Opportunity for the visitor to be able to read about rules and laws in bathroom renovation was one of these. Being able to enter measurements of the walls and floors of their bathroom was another. Being able to log in to the site and save their calculations could be a good feature as well. This was followed by sketches and a drawing of the website. The programming started with the installation of Node.js and the Express framework for building up the server side. The various endpoints for "creat, read, update and delete" The MongoDB database was then used as a database. Vue was installed for the front end side and implementation of login function towards Firebase was done. Other programming according to the planning was started. The end product of this became an application that in many ways agrees with what the idea was from the beginning. This application has the potential to get better and there are some features I would have liked to add that are not there yet. The application will be built on to get the functionality that I see in front of me in a longer scenario. / Målet med detta projektarbete har varit att skapa en applikation som kan vara till hjälp både för företagare samt kunder. Denna applikation, webbsida skall ses som en förlängd arm och hjälp för att förebygga missförstånd mellan dessa båda parter. En webbsida har skapats där kunder kan få teoretisk hjälp med regler samt information om vad som gäller vid renovering av badrum. Vad kommer kostnaden att bli och varför är denna kostnad ofta är högre än vad kunden räknat med från början. Planeringsfasen började med att analysera hur applikationen på bästa sätt skulle kunna byggas upp och med vilka funktioner som skulle kunna vara lämpliga att ha med. Möjlighet för besökaren att kunna läsa om regler och lagar inom renovering av badrum var ett av dessa. Att kunna mata in mått på sitt badrums väggar och golv var det andra. Att kunna logga in på sidan och spara sina uträkningar kunde vara en bra funktion också. Detta efterföljdes av skisser och uppritning av den tänka webbplatsen.. Programmeringen startade med installation av Node.js och ramverket Express för uppbyggnad av serversidan. De olika ändpunkterna för ”creat, read, update och delete”. Databasen MongoDB användes sedan som databas. Vue installerades för frontendsidan och implementering av inloggningsfunktion gentemot Firebase gjordes. Övrig programmering enligt planeringen startades. Slutprodukten av detta blev en applikation som i mångt och mycket stämmer överens med vad tanken var från början. Denna applikation har potential att bli bättre och det finns vissa funktioner som jag hade velat lägga till som inte finns där än. Applikationen kommer byggas vidare på för att få den funktionaliteten som jag ser framför mig i ett längre scenario.

In today’s IT-landscape cloud computing is one of the hottest topics. There are many emerging uses and technologies for the cloud. Deployment of applications is one of the main usages of the cloud today. This has led to companies giving developers more responsibilities with deployment. Therefore, there is a need to update educations in computer science by including cloud deployment. For these reasons, this thesis attempts to give a reasonable proposal for how cloud deployment could be taught in a university course.A literature study was conducted to gather information about topics surrounding cloud deployment. These were topics like cloud computing, service models, building techniques and cloud services. Then a case study was conducted on three different cloud services, OpenShift, Cloud Foundry, and Heroku. This was to learn how to deploy. Lastly, two interviews and a survey were conducted with people that have an insight into the subject and could provide reasonable information.Based on our case study, interviews and survey we concluded a reasonable approach to how deployment with cloud services could be taught. It can be taught with a theoretical and practical part. The theoretical part could be a lecture introducing Heroku and OpenShift, followed by an assignment where students deploy an application to them. The reasons we recommend Heroku and OpenShift is for Heroku’s simple and fast deployment and OpenShift for being more educative.We also realized that cloud deployment would work best as a stand-alone course. Because during the degree project it became clear how broad cloud deployment is. / I dagens IT-miljö är molnet ett av de hetaste ämnena. Det finns många nya användningsområden och teknologier för molnet. Driftsättning av applikationer är ett av de viktigaste användningsområdena av molnet idag. Detta har lett till att företag ger utvecklare mer ansvar vid driftsättning. Därför är det nödvändigt att förändra utbildningar i datorvetenskap genom att inkludera driftsättning i molnmiljö. Av dessa skäl försöker denna avhandling ge ett rimligt förslag på hur driftsättning i molnmiljö kan läras ut på ett universitet.En litteraturstudie genomfördes för att samla information om ämnen som berör driftsättning i molnmiljö. Dessa var ämnen som molnet, servicemodeller, byggtekniker och molntjänster. Sedan genomfördes en fallstudie på tre olika molntjänster, OpenShift, Cloud Foundry och Heroku. Detta var för att lära sig hur man driftsätter. Slutligen genomfördes två intervjuer och en undersökning med personer som har insikt i ämnet och som kan ge rimlig information.Baserat på vår fallstudie, intervjuer och undersökning drog vi en slutsats för ett rimligt tillvägagångssätt för hur driftsättning i molnmiljö kunde läras ut. Det kan undervisas med en teoretisk och praktisk del. Den teoretiska delen kan vara en föreläsning som introducerar Heroku och OpenShift, följt av en uppgift där studenter driftsätter en applikation till dem. Anledningarna till att vi rekommenderar Heroku och OpenShift är för Heroku’s enkla och snabba driftsättning och OpenShift för att den är mycket mer lärorik.Vi insåg också att driftsättning i molnmiljö skulle fungera bäst som en fristående kurs. Eftersom det under examensprojektet blev klart hur brett driftsättning i molnmiljö är.