Spelling suggestions: "subject:"informationshantering""
1 |
Versionstransparens i evolutionära relationsdatabaserGrehag, Björn January 2003 (has links)
<p>Många databassystem utsätts ideligen för förändring. Dessa förändringar påverkar databasens schema. Detta har lett till att stöd för dessa förändringar har utvecklas. Schema versioning är det stödet för förändringar av databasscheman som ger det mest omfattande stödet. Med schema versioning menas att DBMS:et kan hantera flera versioner av databasschemat. Ett problem med schema versioning är att användaren måste veta vilken version en viss fråga ska ställas emot för att svaret ska bli korrekt. I detta arbete har det undersökts för vilka typer av förändringar mot en relationsdatabas som detta problem kan undvikas genom att uppnå versionstransparens, vilket innebär att versionshanteringen är osynlig för användaren. Undersökningen gjordes mot en modell som bara använder information ifrån de frågor som ställs mot databasen för att hitta rätt version att ställa frågan emot. Resultatet av undersökningen visar att versionstransparens kan uppnås för alla typer av förändringar utom för ändringar av datatypen för kolumner.</p>
|
2 |
Vad väljer din projektgrupp? / What does your project group choose?Karlsson, Ulrika, Olofsson, Sara, Sandberg, Anneli January 2003 (has links)
Problemområde: Versionshanteringssystem är utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förändringarna har blivit rätt implementerade. Versionshantering används för att spara all historik av filer som man använder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det användas till att se vilka datum ändringar gjorts, vem som har gjort ändringarna och vilka kommentarer som är skrivna om ändringarna. Vi har valt att använda oss av två versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det är så att både projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frågeställningar: Arbetet bygger på hypotesen: ”Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem är beroende av varandra så styr det valet av versionshanteringssystem” Och våra frågeställningar: • Hur stort är projektet i antal timmar och personer? • Hur många moment behövs för varje inre funktion? • Vilka inre och yttre funktioner påverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med åtta stycken projektgrupper som använder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem. En egen undersökning har gjorts där vi mäter antal moment på varje funktion i versionshanteringssystemen. Genom intervjuer och vår egen undersökning fick vi reda på uppgifter som gör att vi kan besvara hypotesen med hjälp av frågeställningarna. Slutsats: Storleken och nyttan är inte beroende av varandra så att det styr valet av versionshanteringssystem. I och med detta stämmer inte vår hypotes. / Area of problems: Version control systems are developed for identification, to control changes, to guarantee that changes are implemented correctly and to report changes. Version control systems are used to save all history of different types of files that are used in the project group. For example, it can be used to check which dates the changes were made, by whom the files are modified and which comments are written about the changes. We have chosen two version control systems: Windchill ProjectLink and CVS, Concurrent Versions System, to examine whether both size and benefit of the project control the choice of version control system. Hypothesis and questions: The thesis is based upon the hypothesis:” If the projects size and benefit of version control system are depending on each other then they are controlled by the choice of version control system.” And our questions: • Which size are the project, number of hours and persons? • How many elements are used for each inner function? • Which internal and external functions affect the choice of version control system? Realization: Contact where made with eight project groups that are using Windchill ProjectLink or CVS and conducted interviews with them. An investigation where made where we measured the elements on every version control system. Through the interviews and our own investigation we found the information so we could answer the hypothesis by the questions. Conclusion: The size and the benefit are not depending on each other so they are not controlled by the choice of version control system. Therefore we reject our hypothesis.
|
3 |
Versionstransparens i evolutionära relationsdatabaserGrehag, Björn January 2003 (has links)
Många databassystem utsätts ideligen för förändring. Dessa förändringar påverkar databasens schema. Detta har lett till att stöd för dessa förändringar har utvecklas. Schema versioning är det stödet för förändringar av databasscheman som ger det mest omfattande stödet. Med schema versioning menas att DBMS:et kan hantera flera versioner av databasschemat. Ett problem med schema versioning är att användaren måste veta vilken version en viss fråga ska ställas emot för att svaret ska bli korrekt. I detta arbete har det undersökts för vilka typer av förändringar mot en relationsdatabas som detta problem kan undvikas genom att uppnå versionstransparens, vilket innebär att versionshanteringen är osynlig för användaren. Undersökningen gjordes mot en modell som bara använder information ifrån de frågor som ställs mot databasen för att hitta rätt version att ställa frågan emot. Resultatet av undersökningen visar att versionstransparens kan uppnås för alla typer av förändringar utom för ändringar av datatypen för kolumner.
|
4 |
Kontinuerlig leverans till molntjänstLöf, Mikael January 2012 (has links)
Många företag som utvecklar en webb-applikation försäkrar regelbundet med olika testmetoder att de har en fungerande produkt. Ändå dröjer ofta leverans till kund och slutanvändare. Här beskrivs en lyckad implementation av hur leverans regelbundet kan ske till en molntjänst med ett så kallat blue green pattern som gör att applikationen kan uppdateras med minimal påverkan för slutanvändaren. Lösningen består i att webb-applikationenkan driftsättas i två olika miljöer och att användare alltid, via en html-sida som fungerar som en trafikriktare, skickas till den miljö som har den senaste versionen av applikationen. Genom ett script driftsätts den nya applikationen på den miljö som för tillfället inte har några besökare. När applikationen svarar på anrop ändrar scriptet så att slutanvändare i fortsättningen skickas till den nyligen uppdaterade miljön. Slutanvändare loggas regelbundet ut från applikationen så att de också regelbundet besöker trafikriktaren. Av de två testade molntjänsterna, Heroku och Amazon, är Amazon att föredra på grund av större möjligheter för manuell konfiguration.
|
5 |
Interaktiv programmiljö för kryptoanalys / Interactive software for cryptanalysisBergstrand, Fredrik, French, Kimberley, Geijer Michaeli, Rebecka, Henziger, Eric, Johansson, Oscar, Kumpulainen, Robert, Rönmark, Erik, Tennivaara, Kristoffer, Tranell, Victor January 2016 (has links)
Det är sedan länge känt, både bland företag och i den akademiska världen, att det krävs strukturerade arbetsmetoder för att lyckas med storskalig programvaruutveckling. Vilka metoder som fungerar bäst är det svårt att göra ett generellt uttalande om eftersom detta till stor del är situationsberoende. Det existerar en ansenlig mängd metoder och processer som finns beskrivna i detalj av deras förespråkare, men ingen metod fungerar felfritt i alla situationer. I den här rapporten beskrivs de metoder en projektgrupp tillämpade under ett kandidatarbete i programvaruutveckling, och konsekvenserna dessa fick för den slutgiltiga produkten. Gruppen har kommit fram till att värde har skapats för kunden genom att implementera kundens begärda system, en interaktiv webbapplikation. Underhållbarhet har uppnåtts genom att följa en kodstandard, tillämpa parprogrammering och kodgranskningar samt publicera koden som öppen källkod. Att under möten diskutera gruppmedlemmarnas välmående bidrog till bättre sammanhållning och stämning och därmed ett bättre slutresultat. Många av gruppens svårigheter hade lösts om gruppen haft ett dedikerat kontor. Förhoppningen är att de erfarenheter och den kunskap som gruppen tillgodogjort sig under projektet, och dokumenterat i den här rapporten, ska komma till nytta för både projektmedlemmarna och rapportens läsare.
|
6 |
Optimization of Configuration Management ProcessesKristensson, Johan January 2016 (has links)
Configuration management is a process for establishing and maintaining consistency of a product's performance, as well as functional and physical attributes with regards to requirements, design and operational information throughout its lifecycle. The way configuration management is implemented in a project has a huge impact on the project’s chance of success. Configuration management is, however, notoriously difficult to implement in a good way, i.e. in such a way that it increases performance and decrease the risk of projects. What works well in one field may be difficult to implement or will not work in another. The aim of this thesis is to present a process for optimizing configuration management processes, using a telecom company as a case study. The telecom company is undergoing a major overhaul of their customer relationship management system, and they have serious issues with quality of the software that is produced and meeting deadlines, and therefore wants to optimize its existing CM processes in order to help with these problems. Data collected in preparation for the optimization revealed that configuration management tools were not used properly, tasks that could be automated were done manually, and existing processes were not built on sound configuration management principles. The recommended optimization strategy would have been to fully implement a version handling tool, and change the processes to take better advantage of a properly implemented version handling tool. This was deemed too big a change though, so instead a series of smaller changes with less impact were implemented, with the aim of improving quality control to minimize the number of bugs that reached production. The majority of the changes had the purpose of replicating the most basic functions of a version handling tool, as well as automating manual tasks that were error prone. / Configuration management är en process för att etablera och bevara konsistensen hos en produkts prestanda, så väl som funktionella och fysiska attribut med avseende på krav, design och driftinformation genom dess livscykel. Hur konfigurationshantering implementeras i ett projekt har en avsevärd betydelse för huruvida projektet kommer att lyckas eller ej. Configuration management är dock ökänt för att vara svårt att implementera på ett bra sätt, d.v.s. så att det ökar prestandan och minskar risken i projekt. Det som fungerar bra inom en bransch kan vara svårt att implementera eller fungerar inte i en annan. Målet med denna studie är presentera en process for optimering av konfigurationshanteringsprocesser där ett telekomföretag använts som en fallstudie. Telekomföretaget genomgår en stor upprusting av sitt kund-system. Företaget har stora problem med kvalitén på den mjukvara de tar fram och att möta levaranstidpunkter, och vill därför förbättra sina processer för att komma till rätta med dessa problem. Data som samlades in inför optimeringen visar att CM-verktyg ej användes på korrekt vis, arbetsuppgifter som kunde automatiserats gjordes manuellt, och existerande processer byggde ej på best practices inom CM. De rekommenderade optimeringsstrategin var att implementera och använda ett versionhanteringssystem, och ändra processerna för att dra nytta av fördelarna med ett korrekt implementerat versionshanteringssystem. Detta ansågs dock vara en allt för stor förändring, så istället genomfördes ett antal mindre ändringar med mindre påverkan, med målet att förbättra kvalitetskontrollerna och minimera antalet fel som nådde produktion. Majoriteten av ändringarna hade syftet att replikera de mest grundläggande funktionaliteten hos ett versionhanteringsverktyg, så väl som att automatisera felbenägna manuella rutiner.
|
7 |
Versioning of Web Services for the Swedish Public Sector’s secure electronic mail service Mina meddelandenWong, Sai Man January 2015 (has links)
Mina meddelanden (English: My Messages) is a secure electronic mail service provided by seven Swedish public authorities, which may be used by the Swedish population to electronically receive mail from the public sector. The IT infrastructure of this mail service is primarily developed and maintained by the Swedish Tax Agency. It is built on Web Services and the principles of Service-Oriented Architecture (SOA). This allows external stakeholders to connect to the system as subsystems: Senders, Postal Services or Mailbox Operators, each designed to either send, mediate or receive mail using Web Services. Used in this way, Web Services allow for a loosely coupled system, however, system upgrades must be deployed in an orderly fashion so as to prevent breakdowns. The main research areas of this literature review, conducted with an iterative search process, include versioning of Web Services, SOA strategies, design patterns and frameworks. Based on the findings of this research, two theoretical approaches are suggested for Mina meddelanden: (i) a gradual change between two strictly controlled versions with a unified repository to store relevant Web service artifacts and documentations, and (ii) more generally to implement an integration platform that includes a service bus to mediate messages to the most suitable version. Mina meddelanden is a government project, and there are strict IT regulations and directives that must be followed. Therefore, the first approach is the most suitable at the time of writing, since there is already a working version of the system that follows these rules. Future implementation of an integration platform requires further study to ensure legal requirements are met. / Mina meddelanden är en säker digital posttjänst som tillhandahålls av sju svenska myndigheter och kan användas av den svenska befolkningen för att ta emot post elektroniskt från den offentliga sektorn. IT-infrastrukturen av denna posttjänst utvecklas och underhålls främst av Skatteverket. Den är byggd på webbtjänster och principerna av en tjänsteorienterad arkitektur (SOA). Detta gör det möjligt för externa aktörer att ansluta till systemet som delsystemen: Avsändare, Förmedlare eller Brevlådeoperatörer som är utformade för att antingen skicka, förmedla eller ta emot e-post med hjälp av webbtjänster. Webbtjänster gör det möjligt för delsystemen att samarbeta med varandra, men uppdateringar utav ett sådant system måste ske på ett metodiskt sätt för att förhindra haverier. Det huvudsakliga undersökningsområdet av denna litteraturstudie, genomfördes med en iterativ sökprocess, omfattas av versionshantering av webbtjänster, SOA strategier, designmallar och ramverk. Baserat på litteraturstudien förslås två teoretiska tillvägagångssätt för Mina meddelanden: (i) en succesiv förändring mellan två strikta och kontrollerade versioner med ett enat förvar för att lagra relevanta webbtjänster artefakter och dokumentationer och (ii) en mer generell lösning att implementera en integrationsplattform som inkluderar en tjänstebuss för att förmedla meddelanden till den mest passande versionen. Mina meddelanden är ett statligt projekt och måste därför följa strikta IT direktiv och riktlinjer, så det första tillvägagångssättet är den bäst kvalificerad i skrivande stund på grund av att det redan finns en fungerande version av systemet som följer dessa regler. Framtida implementationer av en integrationsplattform kräver ytterligare studier för att säkerställa att juridiska krav är uppnådda.
|
Page generated in 0.1306 seconds