När förutsättningarna för ett orkestrerat system förändras blir dess orkestreringskonfiguration inaktuell och måste uppdateras (Delsing, 2017). Ofta är denna konfiguration manuell. Syftet med den här studien är att utforska hur konfiguration av orkestreringssystem kan automatiseras med hjälp av ett konfigurationsverktyg.  Under arbetets gång har ett verktyg som kan konfigureras för att tillsammans med metadata om tjänsteinstanser generera en ny orkestreringskonfiguration utvecklats och demonstrerats genom att presenteras för utvecklare. Verktyget kan användas för att automatiskt anpassa konfigurationen hos ett orkestreringssystem efter ändrade förutsättningar.

SOA eller tjänsteorienterad arkitektur har varit bokstavsförkortningen som tagit de flesta med storm de senaste åren. Det har även varit den arkitektur som åstadkommit mest uppståndelse i media. Dock har den i mediala skrifter så gott som uteslutande fått stående ovationer och nästan höjts till skyarna som frälsaren för alla verksamheter, stora som små. Denna studie ställer sig frågande till om medias bild av SOA verkligen stämmer överens med verkligheten samt huruvida SOA kan leva upp till de förväntningar som måttats.Målet med uppsatsen är att fungera som något av en motpol till den positiva kritik som SOA blivit tilldelad. Att få se båda sidor av samma mynt är således något av ett ledord som genomsyrat studien från början till slut. Uppsatsen ska ge läsaren en ingående förståelse av den tjänsteorienterade arkitekturen, samtidigt som den på en mer djupgående nivå tar upp de aspekterna av strategin en funktionsmässigt intresserad person kan tänkas ha. De grundläggande frågorna som vi har försökt besvara är dock hur den mediala framställningen av SOA ser ut samt om verkligheten förhåller sig på ett likvärdigt sätt.Som underlag till studien har en analys gjorts utifrån över två hundra artiklar skrivna av tidsskriften Computer Sweden. Computer Sweden är en av Sveriges största IT tidningar och ägs av International Data Group (IDG). Metod för vald studie är Diskursanalys och är en metod där teorin och empirin är tätt sammanknutna och går in i varandra. Metoden är således mycket lämplig att använda vid undersökningar om synen på, eller föreställningar om något fenomen, i vårt fall den tjänsteorienterade arkitekturen.Resultatet av den genomförda studien blev sju stycken infallsvinklar på Computer Swedens framställning av den tjänsteorienterade arkitekturen. Ett resultat som visar på hur lätt det är att få en skev bild av något om man väljer att inte titta bakom ridån på de rubriker som annars är lätta att fastna i. Resultatet diskuteras sedan och resulterar således i en rad slutsatser. Slutsatser som tar upp vikten av att presentera ett fenomen på ett entydigt sätt så att missuppfattningar inte kan uppstå. Även vikten av att använda ett gemensamt språk till den tänkte målgruppen tas upp tillsammans med en rad andra kriterier för att undkomma missuppfattningar. / Uppsatsnivå: C

<p>Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services.</p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen.</p><p>För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer. Svenska företag upplever att Web Services kan tillföra främst tekniska fördelar, men är osäkra på om de gynnas av de ekonomiska fördelarna.</p>

Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services. Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen. För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer. Svenska företag upplever att Web Services kan tillföra främst tekniska fördelar, men är osäkra på om de gynnas av de ekonomiska fördelarna.

Implementera en arkitekturstil i större organisationer känns som ett självklart val där det finns större resurser kring både personal och ekonomi. Små och medelstora företag har en svår situation när det finns brist på resurser. Det finns ingen tidigare forskning i Sverige om hur implementering av arkitekturstilen ska skötas när det finns brist på resurser. Därför var syftet med studien att undersöka vilka konsekvenser och åtgärder företag hanterar när de i detta fall ska implementera en tjänsteorienterad arkitektur som arkitekturstil i de affärssystem som levereras. En kvalitativ små N-studie metod användes och det genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter. Med hjälp av en innehållsanalys kunde vi kategorisera de transkriberade intervjuerna i tre kategorier: (1) resursbrist, (2) konsekvenser och (3) åtgärder. Vidare bröts respektive kategori ner i subkategorier, (1) personal och (2) ekonomiska aspekter. Studien resulterade i en omfattande kartläggning av deras svar och i vilken utsträckning de upplevt konsekvenserna av resursbrist. Studien avslutar med en diskussion om respondenternas uppfattning om konsekvenser de måste hantera och vilka åtgärder de använder för att hantera dem. / Implementing an architectural style in larger organizations feels like an obvious choice where there are greater resources of both staff and finances. Small and medium sized companies have a difficult situation when resources are insufficient. No prior investigation in Sweden has been done about how companies manage the architectural style implementation when lacking in resources. Therefore, the aim of the study was to investigate what consequences and measures the company handles when choosing in this case service oriented architecture as the architectural style in the business systems they deliver. A qualitative small n-study method was used combined with semi-structured interviews. Data collection was conducted with four respondents. Using a content analysis, we were able to categorize the transcribed interviews into three categories: (1) lack of resources, (2) consequences and (3) measures. Further, these categories were broken down into subcategories of (1) staff and (2) economical aspects respectively. The study resulted in a sprawling mapping of their responses and the extent to which they experienced consequences of lack of resources. The study concludes with a mapping about the respondents' perception of consequences they have to deal with and what measures they use to handle them.

Mina meddelanden (English: My Messages) is a secure electronic mail service provided by seven Swedish public authorities, which may be used by the Swedish population to electronically receive mail from the public sector. The IT infrastructure of this mail service is primarily developed and maintained by the Swedish Tax Agency. It is built on Web Services and the principles of Service-Oriented Architecture (SOA). This allows external stakeholders to connect to the system as subsystems: Senders, Postal Services or Mailbox Operators, each designed to either send, mediate or receive mail using Web Services. Used in this way, Web Services allow for a loosely coupled system, however, system upgrades must be deployed in an orderly fashion so as to prevent breakdowns. The main research areas of this literature review, conducted with an iterative search process, include versioning of Web Services, SOA strategies, design patterns and frameworks. Based on the findings of this research, two theoretical approaches are suggested for Mina meddelanden: (i) a gradual change between two strictly controlled versions with a unified repository to store relevant Web service artifacts and documentations, and (ii) more generally to implement an integration platform that includes a service bus to mediate messages to the most suitable version. Mina meddelanden is a government project, and there are strict IT regulations and directives that must be followed. Therefore, the first approach is the most suitable at the time of writing, since there is already a working version of the system that follows these rules. Future implementation of an integration platform requires further study to ensure legal requirements are met. / Mina meddelanden är en säker digital posttjänst som tillhandahålls av sju svenska myndigheter och kan användas av den svenska befolkningen för att ta emot post elektroniskt från den offentliga sektorn. IT-infrastrukturen av denna posttjänst utvecklas och underhålls främst av Skatteverket. Den är byggd på webbtjänster och principerna av en tjänsteorienterad arkitektur (SOA). Detta gör det möjligt för externa aktörer att ansluta till systemet som delsystemen: Avsändare, Förmedlare eller Brevlådeoperatörer som är utformade för att antingen skicka, förmedla eller ta emot e-post med hjälp av webbtjänster. Webbtjänster gör det möjligt för delsystemen att samarbeta med varandra, men uppdateringar utav ett sådant system måste ske på ett metodiskt sätt för att förhindra haverier. Det huvudsakliga undersökningsområdet av denna litteraturstudie, genomfördes med en iterativ sökprocess, omfattas av versionshantering av webbtjänster, SOA strategier, designmallar och ramverk. Baserat på litteraturstudien förslås två teoretiska tillvägagångssätt för Mina meddelanden: (i) en succesiv förändring mellan två strikta och kontrollerade versioner med ett enat förvar för att lagra relevanta webbtjänster artefakter och dokumentationer och (ii) en mer generell lösning att implementera en integrationsplattform som inkluderar en tjänstebuss för att förmedla meddelanden till den mest passande versionen. Mina meddelanden är ett statligt projekt och måste därför följa strikta IT direktiv och riktlinjer, så det första tillvägagångssättet är den bäst kvalificerad i skrivande stund på grund av att det redan finns en fungerande version av systemet som följer dessa regler. Framtida implementationer av en integrationsplattform kräver ytterligare studier för att säkerställa att juridiska krav är uppnådda.